Wp/rif/Lmeɣrib

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | rif
Wp > rif > Lmeɣrib
Tageldit n Lmeɣrib
ⵜⴰⴳⵍⴷⵉⵜ ⵏ ⵍⵎⴰⵖⵔⵉⴱ
المملكة المغربية

Lmeɣrib

Acenyal
Tamaẓunt : Aṛbaṭ
Tutlayt tunṣibt : Taεrabt Tamaziɣt
Tutlayin nniḍen : Darija, Lḥasaniya
Ameqqran : Muḥmmed wiss 6
Tajumma : 710 500 km²
Imezdaɣen : 33 757 175
Adrim anezmar : Derham
Izli anamur : {{{anthem}}}

lmɣrib nigh tagldit n lmɣrib (ⵙ ⵜⴼⵉⵏⴰⵖ ⵍⵎⵖⵔⵉⴱ s taεrabt المملكة المغربية) tawankt tlla di ẓlmḍ n ifriqya, tamaẓunt nnes ṛbaṭ tga tadart tumlilt tamdint tamqrant d tamaẓunt tadmsant; itsaja lmɣrib kh yil amllal n wammas kh ẓlmḍ d agaraw n laṭlanti agmmuḍ nns dzayr ayfus nns muriṭanya .

lmɣrib d-agama di tmaddast n tmtta imunen zi 1956 d tsdawit n tmura n waεrabn zi 1958 d ljna tagraghlant lulambiya zi 1959 d tmaddast n wagraw imslmn zi 1969 d tmaddast tagraghlant tafransawit zi 1981 d tamunt n lmɣrib amqqran zi 1989 d tarbiεt n umsawal n tuẓẓumt zi 1995 d tarbiεt samraw d sa (77) zi 2003 d tamaddast umulli aṭlanti n iẓẓlmḍ zi 2004 d tamunt i tuẓẓmt (الاتحاد من أجل المتوسط ) zi 2008 mamch ggin lmɣribd-agmam amaynu ur dumn g usqqim lamn iḍfarn i tmtta imunen isin isggwasn zi ynnayr 2012 ar dujanbir 2013

Amezruy[edit | edit source]

amzruy aqbur
di tsutit tamzwarut dat umzruy ggin imazighn tagldit kh yil amelal n wammas, twassn s muriṭanya, tagldit- ad tbḍa g usggwas 40 ghar sin n tiglday di ẓlmḍ n lmghrib muriṭanya ṭanjiya,di ẓlmḍ n dzayr muriṭanya lqaysariya, idwel wassagh ad qarnt rukha itagduda lislamiya lmuriṭaniya.
azmz aqbur
issn lmghrib g izmaz iqburn aṭṭas n tghrmiwin.

tighrmiwin dat umzruy taghrma n lachuriyin ( 700.000 usggwas dat umzruy), taghrma lmustiriya (120.000-40.000 usggwas dat n tlalit n lmasi7), taghrma lεatiriya( 20.000-40.000 usggwas dat umzruy), taghrma librumuriziya (21.000 usggwas dat umzruy),

tighrmiwin n uzmz aklasiki
taghrma ifiniqyen (tasutit tis sin d mraw dat umzruy) , taghrma lbuniqiya (tasutit wis smus dat n tlalit n lmasi7), taghrma n muriṭanya (tasutit wis sin dat umzruy) , taghrma n rruman ( tasutit tamzwarut dat umzruy).iṛẓm lmghrib tiggura nns imaṛṛa iwnakn

Idrisiyyen (788-974)[edit | edit source]


Idrisiyyen, s taεrabt: الأدارسة.

Imrabḍen (974-1147)[edit | edit source]


Imrabḍen, s taεrabt المرابطون, d igeldan imaziɣen imselmen zi Ṣṣeḥra.

Imweḥden (1147-1248)[edit | edit source]


Imweḥden, s taεrabt: الموَحدون, d igeldan imaziɣen imselmen. Muḥamed ibnu Tumart ttughat zi Tawsit n Imṣmudn di tmnaḍt n Sus.

Ayt Marin (1258-1465)[edit | edit source]


Ayt Marin, s taεrabt مرينيون (marīnīyūn), d igedan imaziɣen.

Iwṭasen (1465-1555)[edit | edit source]

Iwṭasen, s taεrabt وطاسيون (waṭṭasiyun), d igeldan imaziɣen imselmen.

Ayt Zaydan (1555-1659)[edit | edit source]

Ayt Zaydan s taεrabt السعديون d igeldan iεraben.

Iεelawiyen (1636 ar assa)[edit | edit source]

                                           Muḥmmed I
                   +--------------------------+---------------------+                   
                   |                          |                     |
               Muḥmmed II                   Racid             Mulay Ismaεil
                                                                    |
                                                                    |
                                                                    |
                                                                    +
                                                               Ɛabdallah II
                                                                    |
                                                                    |
                                                                    |
                                                                    + 
                                                                Muḥmmed III 
                                                                   |
                                                                   |
                        +--------------------------+-----------------------+                   
                        |                          |                       |
                      Lyazid                     Hicam                  Suliman
                                                   |   
                                                   |
                                          Ɛaberraḥman ben Hicam
                                                   |
                                                   |
                                               Muḥmmed IV
                                                   |
                                                   |
                                                 Hasan I
                                                   |
                                                   |
                        +--------------------------+-----------------------+                   
                        |                          |                       |
                    Ɛabelεaziz            Mulay Ɛabdelḥafiḍ           Mulay Yusef
                                                                           |
                                                                       Muḥmmed  V
                                                                           |
                                                                        Hasan II
                                                                           |
                                                                       Muḥmmed  VI


Tasehrest tafransist d tsbanyut (1912 - 1956)[edit | edit source]

Tanekra n Arrif[edit | edit source]

Imenɣi n Arrif d imenɣi d azeglal (azirar) jar Isbanyuten d Imaziɣen n Arrif jar 1911 d 1926. Iẓẓelmed n Lmeɣrib niɣ Arrif tuɣa teḥkem xas Sbanya. Lqadi n Tamlilt (niɣ Mritc) : Ɛabdelkrim Lxeṭṭabi i senkar d Imaziɣen n Arrif xef Isbanyuten. Di yulyuz 1921, Irifiyen rnan taserdast tasbanyut g Wanwal.

Tasimant n Lmeɣrib (1956)[edit | edit source]

G tsimant n Lmeɣrib g ussegg°as 1956, asulṭan Muḥmmed V idwel agellid n Lmeɣrib.

Tarakalt n Lmeɣrib[edit | edit source]

Timnaḍin n Lmeɣrib[edit | edit source]

Timnaḍin n Lmeɣrib

- Ccawiya-Werdiɣa (1)

- Dukkala-Ɛebda (2)

- Fas-Bulman (3)

- Lɣarb-Crarda-Beni Ḥsayn (4)

- Anfa Ameqqran (5)

- Gelmim-Ssmara (6)

- Leεyun-Bujdur-Saqiya Lḥemra (7)

- Mṛṛakc-Tansift-Ḥawz (8)

- Meknas-Tafilalt (9)

- Tanqbelt (10)

- Asif n Wurɣ-Lgwira (11)

- Aṛbaṭ-Sala-Zemmur-Zεir (12)

- Sus-Masa-Derεa (13)

- Tadla-Aẓilal (14)

- Tanja-Tiṭṭawin (15)

- Taza-Lḥusima-Tawnat (16)

Ilallen[edit | edit source]

G uɣezdis tagut n Lmeɣrib din Agaru Aṭlanṭik, deg uɣezdis iẓẓelmeḍ Ilel Agrakal.

Idurar[edit | edit source]

  • Idurar n Arrif
Idurar ṭarf Cefcawen


  • Idurar n Watlas

Aṭlas d idurar jar Lmeɣrib, Tunes d Žayer. Adrar imeɣren xasen d Adrar Tubqal, ittig 4 167 m.

Adrar Tubqal


Lmeɣrib d Tmaziɣt[edit | edit source]

Zeg waṭṭas n isgg°usa, Imaziɣen n Lmeɣrib (Irifiyen, Iṭlasiyen, Icelḥiyen) am yin n Dzayer xsen ad yili uselmed n tmaziɣt di tmurt nsen minzi aṭṭas n Imeɣrabiyen xsen ad ɣren, ad arin s tutlayt nsen, tamaziɣt.

Ixleq IRCAM (Asinag Ageldan n Tussna Tamaziɣt) di 2003, iḍfar tinawt n Ajdir n ugellid Muḥmmed VI. Isufeɣ d idlisen qqarnasen Tifawin a Tamaziɣt s ugemmay n tifinaɣ, ḥuma ad zays slemden tamaziɣt di ca n tinmal n Lmeɣrib.


Asiten n beṛṛa[edit | edit source]

IRCAM (Asinag Agldan n Tusna Tamaziɣt)

Aɣmis n Tawiza