Wp/rif/Dzayer

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | rif
Wp > rif > Dzayer



Ixsas i umagrad a azzray n usenmarra d tjṛṛumt nes.

ⵉⵅⵙⴰⵙ ⵉ ⵓⵎⴰⴳⵔⴰⴷ ⴰ ⴰⵣⵣⵔⴰⵢ ⵏ ⵓⵙⵏⵎⴰⵔⵔⴰ ⴷ ⵜⵊⵕⵕⵓⵎⵜ ⵏⵏⴻⵙ.

Cette article nécessite une correction de son orthographe et de sa grammaire.

Tagduda n Dzayer

Dzayer

Acenyal
[[image:|100px]]
Tamaẓunt : Dzayer (tamdint)
Tutlayt tunṣibt : Taεrabt
Tutlayin nniḍen : Tamaziɣt, Darija Tadzayrit
Ameqqran : Ɛabdlεaziz Butfliqa
Tajumma : 2 381 741 km²
Imezdaɣen : 33 800 000
Adrim anezmar : Dinar
Izli anamur : {{{anthem}}}

Dzayer (assaɣ nns unṣib: Tagduda Tamagdayt Taɣerfant Tadzayrit). Tezga-d tamurt n Dzayer g Tafriqt ugafa,[1] nettat d tamurt tiss snat i meqqren deg umaḍal g yal amenẓaw n tafriqt s deffir tamurt n Sudan, zgand g tilisa ines s ugafa ilel agrakal, s ugafa umalu n Tunes, s umalu Libya, s unzulamalu Nijer, s unzulataram Mali akk d Muritanya, ma s tama utaram tella tamurt n lmɣrib.

Tamurt n Dzayer d ameslad n tadukli n iɣlanen seg wass ass mi tewwi-d azarug ines sɣur Fransa, tadukli n timura n tafriqt, d tamdunt taɛrabt, d tadukli n umezɣan aɛrab Maɣreb aɛrab.

G tmendawt n Dzayer nnan-d belli tamurt n Dzayer d tamurt tineslemt, taɛrabt d tamaziɣt, d annect a i bennun tinekkit (l’identité) n wegdud adzayr

==Aẓar n isem "Dzayer"==[edit | edit source]

Isem n tmurt n Dzayer yeffɣ-ed seg isem n tamanaɣt ines axaṭer taslekt n tmurt n Dzayer tebda-d g s tamdint n Dzayer, isem s trumit « Algérie » yuɣal-ed amenṣab g 14 tuber 1839 sɣur Antoine Virgile Schneider aneɣlaf n imenɣi, yenna-d amezray Eugène Guernier : « labud ad yesɛu tayra anegrez tammawt iwacu Fransa tefka isem i tessufeɣ g taɛrabt… yerna yezmer a nesteqsi iman nneɣ iwacu irgazen isertiyen irumiyen ur fkin ara issem n Tanumedt, neɣ tamurt n Leqbayel, neɣ Tamuritanit. maca Fransa tessen mliḥ izri ines.».

Isem n Alger (Aljé) issem aɛewwaj arumi n issem "Alguère" s takatalant, angaru aki yeffɣ-ed g teɛrabt "ğazayer", Jazayer issem i s-yefka Buluɣin mmis n Ziri win i d-ixelqen tadinastit tazirit ass-nni mmi yesekka tamdint n Dzayer g useggas n 960 f agaluz n tamdint taqdimt i yesɛan isem s trumant Icosium, yefka-yas issem n Dzayer at Mezɣenna, caḍen izegzziyen i fkan i lmeɛna n issem aki i yetwafken sɣur Buluɣin Mmis n Uziri. Azzegzi amezwaru yenna-d belli issem n Dzayer yetwakkes g tigzirin i yellan zdat asagen n tamdint n Dzayer s teɛrabt (al-Jaza’ir) الجزائر, s teqbaylit, tigzirin n at mezɣenna, Neɣ awal n “tagzirt” yezmer (akken i ɣilen arakalen inselmen n tallit talemmast) ad yini igger i yellan ger illel d Seḥra igger i yezmer a tilli gyes tameddurt, “tagzirt n tmeddurt”. Azzegzi angaru yenna-d belli issem ad yillin fkan-t feljal tajmilt n baba-s n Buluɣin, Aziri mmis n Menad , ihi, issem n Dzayer ad yilli yusa-d g D’ziri, s tmaziɣt, Tiziri(lmaɛna ines tafat n wayur/waggur), Mezɣenna yezmer daɣen ad tili talɣa tetwaɛerreb n Imezɣen ayen aɣ-d-yefk : “Tiziri n at Imezɣan”. Imuzdaɣ n Dzayer tamanaɣt qqaren adziri/tadzirit (dziri/dziriya) fakken ad ssiwlen i imuzdaɣ n tamanaɣt.

== Amezruy ==[edit | edit source]

Tislamit n Dzayer[edit | edit source]

Ass mi teγli Roma, yrnan s-deffiris iwendalen, llan i bizantiyen imidusen dacu yeğa bac ad ilin aṭas n tigeldiwin timaziγin timecṭaḥ g Arris daγen, kra degsent ugin y mir-id ussan inselmen ger 665 d 708, g useggas n 665, iɛraben ẓedmen i tikkelt tamenzut f Tafrikt u gafa armi (tamezɣa) g useggas n 683 yeṭṭef Sidi Ɛuqba aḥelli. Cciln azbu n tageldunt Dihya, g aseggas n 708 uɣalen imaziɣen timdefirt maca ɣelbenten iɛraben, ihi ṭfen tamurt imaziɣen, yǧan ajjed nsen d tutlayt nsen igejdan.

Acu-t usxarbubec agi, nutni (At udabu) uran amezruy nneɣ s "la gomme" kunwi aɣ tesxarbubucem(t) da-gi, arut amezruy n tidet a yarrac nneɣ !

Taslekt tafransit[edit | edit source]

Tufad Fransa imerwasen n Bakri d Bucnaq d sebba faken atekcem ar Dzayer su sagen n Sidi Freǧ g useggas n 1830

Tagrawla n nuwember[edit | edit source]

ass n 31 tuber 1954 llan iserdasen idzayriyen sewjaden (ttheggin) i imenɣi, ggunin (arjan) ass n tatusant n irumiyen imi llan marra deg yiḍ netmaɣra, ttun iman-nsen, maca g idurar iserdasen wten (ssufɣen) tarṣaṣt tamenzut f 00:00, akka i tebda ( tekkmassa) tegrawla n ugdud i yellan ddau uḍar n temharsa (colonisation) n Fransa.


Tewwwi-d azarug -ines ass n 5 yulyu aseggas n 1962, tkecm-itt Fransa di yulyu n 1830 ass mi tella s ddaw n tecḍat n Turk taɛutumanit. Am wakken i s-yenna Ccix Muḥand u Lḥusin:

Ikecm-ed Urumi di ṣṣif
Ad iffeɣ s ssif
Di ṣṣif
Qbel lexrif...

Tedda ledzayer abrid yeččur s yisennanen tebda amezruy -ines g wass mi tegred tagrawla n umenzu n wember 1954 deg wedrar n Ores, ymagred ass n tatusant lɛid (adriz) n irumien. refden-tt irgazen d tlawin am Ɛebban Remḍan, Ḥusin At Ḥmed, kolonel Uɛamran, Musṭafa ben Bulɛid, Muḥamed Buḍiaf, Ḥasiba ben Buɛli, Ferḥat ɛebbas, Xiḍer, cadhen ismawen-nsen d ayen i d-fkan i ledzayer.

Tarakalt[edit | edit source]

Tamurt n Dzayer d tamurt tamenzut i meqqren akk ɣef timura n tigrakalin s tajumma ines, d tamurt tis snat i meqqren g timura n umenẓaw n Tafriqt, tesɛa tamurt n Dzayer g tama n wenẓul amur amoqran nu nezruf ismis Sehra. deg ugafa, aṭlas atelli

Tarakalt tadeblant[edit | edit source]

Twabḍa tamurt n Dzayer i 48 igezda, yal agezdu iggenses aferdis adeblan GGG agraw aɣerfan n ugezdu yetf-itt lwali atisers aselway n tagdudt, yal agezdu yebḍa ɣef asunen, yal asun yebḍa ɣef tiɣiwanin agraw aɣerfan aɣiwani, taɣiwant atefren imanis aselway ines (amɣiwan) Tikelt taneggarut g y tetwabḍa gyes tamurt n Dzayer studebla tella deg useggas n 1985

thumb|250px|right

Tamendawt n Lzzayer fernen-tt idzairiyen g useggas 1963 tebḍa f 48 tigezdeyin:


<references>

  1. Agafa = north