Wp/mos/Apollinaire Joachim Kyélem de Tambèla

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Apollinaire Joachim Kyélem de Tambèla
Apollinaire Joachim Kyélem de Tambèla
human
Sex or gendermale Tekre
Country of citizenshipBurkina Faso Tekre
Date of birth11 June 1958 Tekre
Occupationpolitician Tekre
Position heldPrime Minister of Burkina Faso Tekre

Apollinaire Joachim Kyélem de Tambèla (Nina b sẽn dog yʋʋmd 1955) yaa Burkĩna seb-n-taaga, sẽn yaa Pan-African soaba, gʋlsd ne politik soab sẽn yaa Burkĩn Faso tẽnga minisri ramb taoor-soaba sẽn sɩng yʋʋmd 2022.[1]

A vɩɩmã sɩngrẽ n'a zãmsgo[edit | edit source]

B doga a Kyélem de Tambèla Burkĩna Faso yʋʋmd 1955. [Kẽer n togse] A sẽn wa n paam a pipi zãmsg Burkĩna Faso wã poore, a kẽngame n tɩ zãms Frans, la a paama a doktorã sẽn yaa sɛb karen-bi-poak yʋʋmd 1986 wã Nizã Yuniõrasẽ.[1] A zãmsda karẽn-biis Ouagadougou Yuniõrgr la National School of Administration and Magistrates (ENAM).

A politikã tʋʋmde[edit | edit source]

A Tambèla sẽn da be Frans yʋʋm 1980 wã, a lugla Kom-tĩnd sẽn get b sẽn get b na-kɩɩmdã (CDR) sẽn be Nizã, Azur-koɛɛg-tẽngã, n na n kogl la a sõng ligd n sõng Sankara sẽn maan maan to-to wã. Wakat kãnga, a sigla ne tãb-biis sẽn yaa yaa b sẽn boond tɩ France Students National Union (UNEF) la a sẽn boond tɩ Communist Students Union wã. Sẽn deng n kẽ politikã pʋgẽ, Tambèla maana tʋʋm-tʋmda wa sɛb-n-taag la poore a yɩɩ telebɛɛg tʋʋm-tʋmdã. A ra tara naam wʋsg ne nebã, a sẽn da gomd ne a sũur fãa wã yĩnga, la a sẽn da ningd sor n get goosneema wã sẽn maand to-to wã yĩnga.[2]

Yʋʋmd 2022 kiuug rasem 21 wã, a Ibrahim Traore sẽn yaa prezida sẽn yaa naabã n yãk-a t'a yɩ na-kẽndre.[1] A sẽn wa n lebg n be wã, a premier-ministre a Kyélem de Tambèla pipi tʋʋm a yembr yaa a sẽn na n bool tɩ b boog a prezida la a ministɛɛr dãmb sãambã sãambã. Woto zemsame ne Sankara goosneema wã sẽn maan b yam-yãkrã, a sẽn wilg tɩ yẽ n pʋlem n yeel woto: "Mam zoe n yeelame tɩ Burkĩna Faso pa tõe n paam n kẽng taoor ne a Thomas Sankara sẽn yãk sorã ye.[3]

A sẽn lebg ministɛɛrã taoor soaba[edit | edit source]

Yʋʋmd 2022 wã, Burkĩna Faso tẽnga taoor soab a Ibrahim Traoré yãka a Kyélem de Tambèla t'a yɩ Burkĩna tẽnga minisri ramb taoor soaba [anglindi: Prime Minister].[4][5] Baa ne a sẽn pa tar politik sull bɩ politik sull n sigd a poorẽ wã, a Kyélem de Tambèla sakame t'a wa maan tʋʋm-kãng.

A sẽn wa n yaa ministɛɛr a yembr n wa n be a pipi sãamb beerã, a kẽnga Irã n deeg a Irã pipi naab sull ning sẽn yaa moasã taoor soaba, a Mohammad Mokhber saglg zugu. A zĩnda be n segl Iran tẽnga minisr Ali Bagheri sẽn na n sõs ne Iran ne Burkina Faso zoodã paasgo.[6]

A yiib-n-soabã, a sẽn wa n kẽng Mali wã, yaa tẽng sẽn yaa beẽ-bɛɛg sẽn yaa sodaas sẽn soogd a naamã yʋʋmd 2020 la yʋʋm 2021 wã. A sẽn wa n be be wã, a wilgame tɩ b naan naan naan naan tũ ne tẽns a yiibã n naan naan naan lebg 'vezã'.[7]

A yelmaanesem[edit | edit source]

A ITambèla me yaa Burkina Faso buud-gomd la politikã sebr gʋlsd, la a yaa nin-tũusg Afrika tẽnsẽ fãa, a sẽn yɩ tele-video taoor soab BF1 TV wã, la a sẽn yɩ n wilg tʋʋm-kãsems nins sẽn yaa Press Échos la 7 Infos wã yĩnga.[1] A ra yaa radio radio wã radio wã radio radio wã, a Radio Liberté, a Savane FM la a Horizon FM radio wã tʋʋm-tʋmd me. A Kyélem de Tambèla vɩɩmã yɛl yaa bilfu. A yaa sẽn mi-a ne a sẽn yaa zab-n-taagã la a yaa Sankara poorẽ soaba.

Lebg gees-y[edit | edit source]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 https://burkina24.com/2022/10/21/apollinaire-joachim-kyelem-de-tambela-nomme-premier-ministre/
  2. https://data.bnf.fr/12250396/apollinaire_j__kyelem_de_tambela/
  3. https://hoodcommunist.org/2023/03/02/the-homeland-or-death-accomplishments-of-the-traore-government-in-burkina-faso/
  4. https://lejournaldelafrique.com/en/with-kyelem-de-tambela-does-burkina-faso-turn-to-france/
  5. https://www.theafricareport.com/253271/burkina-faso-apollinaire-kyelem-de-tambela-captain-traores-surprise-prime-minister/
  6. https://www.tehrantimes.com/news/481198/Iran-deputy-FM-visits-Burkina-Faso
  7. https://www.france24.com/en/live-news/20230202-burkina-urges-federation-with-mali-for-joint-clout