Wp/kus/Yaw Osei Adutwum

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | kus
Wp > kus > Yaw Osei Adutwum
Yaw Osei Adutwum
human
Sex or gendermale Dɛmisim gbɛlima
Country of citizenshipGhana Dɛmisim gbɛlima
Name in native languageYaw Osei Adutwum Dɛmisim gbɛlima
Given nameYaw Dɛmisim gbɛlima
Family nameOsei Dɛmisim gbɛlima
Date of birth9 April 1964 Dɛmisim gbɛlima
Place of birthJachie-Pramso Dɛmisim gbɛlima
Languages spoken, written or signedEnglish, Asante Dɛmisim gbɛlima
Occupationpolitician, education activist Dɛmisim gbɛlima
Position heldMember of the 7th Parliament of the 4th Republic of Ghana, Member of the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana, Minister for Education Dɛmisim gbɛlima
Educated atKwame Nkrumah University of Science and Technology, University of Southern California, Kumasi Senior High School Dɛmisim gbɛlima
Member of political partyNew Patriotic Party Dɛmisim gbɛlima
Candidacy in election2020 Ghanaian general election Dɛmisim gbɛlima
Religion or worldviewChristian Dɛmisim gbɛlima
LocationAshanti Region Dɛmisim gbɛlima

Dr. Yaw Osei Adutwum anɛ Ghana pɔlitis nwɛ’ɛd ka mɛn paas wadmaanib yir linɛ paas ayɔpɔi la, ti Ghana Republic linɛ paas anaasi la ni. Onɛ zi’en Wabυg Na’adɔɔg la zugu nya’a di Bosomtwe kυk linɛ bɛ Kumasi sυ’υlυm.[1] La’am nɛ on da ka’ pa’an la, nidib da mi’ o nɛ ka o an onɛ ɛnti gbirigi kaad sakurnam la n gɔt.[2][3] Burnya nya’aŋ nwaris atan’ la li daba anu daar yʋma tusa ayi' nɛ pisi ne yinne la pυυgin ka ti Ghana zugdaan Nana Akufo-Addo da gaŋ o ye o an Minista n tis gbaυŋ lυgυr.[4][5][6]

O vυm bɛllim nɛ o sakur yɛla

O yinɛ Jachie ti Ghana Kumasi sυ’υlυm.[7] Dr. Yaw Osei Adutwum keŋ o yiiga sakur tita’ar bɛ Kwame Nkrumah University of Science and Technology n naae ka di’e o kasɛta gbaυŋ linɛ an bachelor's degree in Land Economy (Zamisυg linɛ an tɔlυŋ nɛ kpiisυg tυυma yɛla), o da yii anina n tɔlisi kɛŋ USA zamisi di’e o mastɛs kasɛta gbaυŋ linɛ an master's degree in Education Management linɛ an gbaυŋ lυgυr zamisυg yɛla n yi University of La Verne ka o yii anina lɛn tɔlisi zamisi di’e kasɛta gbaυŋ linɛ an PhD in Educational Policy, Planning and Administration n yi University of Southern California.[8][7][1] O mɛ anɛ Kumasi High Sakur linɛ bɛ Ghana Kumasi sυ’υlυm la, ani ka o paam o zamisυg kasɛta gbaυŋ linɛ zii o keŋ tuon.[9]

Tυυma

Onɛ pin’il New Designs Charter Schools la’am nɛ din wυsa, o da anɛ tυmtυm n bɛ Manual Arts High Sakur la ni aan ba Gɛligir nɛ Information Technology pa’an-pa’an wυυ yʋma piiga ka saŋkana win la yim, ka o pin’ili mɔr International Studies Academy linɛ da an ye li sυŋ sakur bibis banɛ bɛ teŋkpɛmɛs la ka ba zamis gbaυŋ nɛ ba bɛllim yɛla sυ'ʋŋa. O da lɛn anɛ Giligir pa’an bɛ the USC/ Manual Arts Neighborhood Academic Initiative (NAI). O da lɛn paas banɛ ka ba gaansi ba ye ba gɔs sakur bibis bɛog tʋʋma yɛla linɛ ka National Research for Career and Technical dim da mɔri yina ye ba gɔs ka zamisυg linɛ an fυ bɛog tυυma yɛla nɔbig tituaa kɔliginam la ni.[8]

Pɔlitis

Onɛ zi’en Wabυg Na’adɔɔg la zugu nya’a di Bosomtwe kυk linɛ bɛ ti Ghana Kumasi sυ’υlυm. Vɔɔt kanɛ da maal yʋma 2016 la, o da mɔri vɔɔt wυυ bam 46,238 n yi kanl la wυsa ni linɛ da an 54, 144, ka kɔbʋg pυυgin o da mɔri 85.82% ka onɛ an District Chief Executive (DCE) n tis Bosomtwe Sυ’υlυm Veronica Antwi-Adjei ka an Ma’asim Tiig na’adɔɔg nid ka on nɛ on da nya’ad la mɛn da nyɛnɛ vɔɔt kal 7,215 ka li zi’esim kɔbʋg pυυgin an 13.39%.[7][10]

Kpɛɛmbanɛ ni ka o paas

O mɛ paas banɛ gɔsid tυυma nɛ ya yɛla la ni ka mɛn paas nimbanɛ gɔsid ban na niŋ si’em ka nɔŋ sɛrig n bɛ ti Ghana na’adɔɔg yir linɛ paas ayɔpɔi, Ghana Ripublic linɛ paas anaasi la.[1] Burnya nya’aŋ nwadisa atan’ la yʋma tusa ayi' ne pii nɛ ayɔpɔi la ni ka ti Ghana gɔmina zudaan Nana Akufo-Addo da gaŋ Adutwun ye o an onɛ gɔsid gbaυŋ zamisυg lυgυr la nya’andɔl.[11] Nannanna onɛ an onɛ gɔsid gbaυŋ zamisυg lʋgir la yɛla nya’andɔl n gɔsid lin yi bibaanlυg sakur nam la n ken paae SHS.[12][13][14][15] Yʋma tusa ayi' nɛ pii nɛ awai la ni ka nimbanɛ vɛɛnsidi gɔsid minista banɛ tυυma an sum la (Alliance for Social Equity nɛ Public Accountability (ASEPA) nɛ FAKS Investigative Services) da gaŋ o ye o tυυma an sʋm hali.[16]

O Vυm bɛllim

O mɔr pu’a nɛ biig yinne. O anɛ Pentecost karimbiig.[7]

Gbanvɛɛnsa

  1. 1.0 1.1 1.2 https://www.parliament.gh/mps?mp=90
  2. https://www.myjoyonline.com/news/education/yaw-adutwum-teaches-kwaso-jhs-students-in-an-unannounced-visit/
  3. https://www.myjoyonline.com/leading-by-example-dep-education-minister-takes-students-through-maths-class/
  4. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akufo-Addo-swears-in-the-first-batch-of-Ministers-1196833
  5. https://citinewsroom.com/2021/05/were-on-course-with-tvet-promotion-education-minister/
  6. https://en.wikipedia.org/wiki/Yaw_Osei_Adutwum#:~:text=Cookie%20statement-,%22STEM%20education%20key%20feature%20in%20model%20schools%20%E2%80%94%20Education%20Minister%22.%20Graphic%20Online.%20Retrieved%2030%20May%202021.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5317
  8. 8.0 8.1 https://web.archive.org/web/20190525204406/http://moe.gov.gh/index.php/profile/hon-dr-yaw-osei-adutwum/
  9. https://web.archive.org/web/20201003205939/https://coenewsportal.com/?p=972
  10. http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/parliament/ashanti/bosomtwe/
  11. https://citifmonline.com/2017/03/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/
  12. https://en.wikipedia.org/wiki/Yaw_Osei_Adutwum#:~:text=Cookie%20statement-,Baidoo%2C%20Felix%20A.%20(11%20September%202020).%20%22Govt%20to%20end%20double%20track%20system%20%E2%80%94%20Dep%20Education%20Minister%22.%20Graphic%20Online.%20Retrieved%2030%20December%202020.
  13. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/There-will-be-no-review-of-PTA-s-participation-in-Free-SHS-Dr-Adutwum-1120862
  14. https://www.modernghana.com/news/898129/meet-dr-yaw-osei-adutwum-a-renowned-educationist.html
  15. https://www.ghanaiantimes.com.gh/create-enabling-environment-for-children-to-unleash-potential-dr-adutwum/
  16. https://www.graphic.com.gh/news/general-news/adutwum-voted-best-dep-minister-2019.html