Wp/iba/Pakistan
Republik Islam Pakistan | |
|---|---|
| Rambai jaku: Īmān, Ittihād, Nazam (Urdu) ایمان، اتحاد، نظم "Faith, Unity, Discipline"[2] | |
| Anthem: Qaumī Tarānah (Urdu) قَومی ترانہ "The National Anthem" | |
Land controlled by Pakistan shown in dark green; land claimed but not controlled shown in light green | |
| Indu menua | Islamabad 33°41′30″N 73°03′00″E / 33.69167°N 73.05000°E |
| Nengeri ti pemadu besai | Karachi 24°51′36″N 67°00′36″E / 24.86000°N 67.01000°E |
| Jaku resmi | |
| Native languages | Over 77 languages[4] |
| Pengarap | |
| Demonim | Pakistani |
| Perintah | Federal Islamic parliamentary republic |
| Asif Ali Zardari | |
| Shehbaz Sharif | |
| Yusuf Raza Gilani | |
| Ayaz Sadiq | |
| Qazi Faez Isa | |
| Dewan Undangan Negeri | Parliament |
| Senate | |
| National Assembly | |
| Independence from the United Kingdom | |
| 23 March 1940 | |
| 14 August 1947 | |
• Republic | 23 March 1956 |
| 8 December 1958 | |
| 16 December 1971 | |
| 14 August 1973 | |
| Menua | |
• Pemesai | 881,913 km2 (340,509 bt2)[lower-alpha 2][7] (33rd) |
• Ai (%) | 2.86 |
| Penyampau tubuh | |
• Pemayuh tubuh | 273.8/km2 (709.1/sq mi) (56th) |
| GDP (PPP) | 2024 estimate |
• Total | |
• Per capita | |
| GDP (nominal) | 2023 estimate |
• Total | |
• Per capita | |
| Gini (2018) | low |
| HDI (2022) | low · 164th |
| Mata duit | Pakistani rupee (₨) (PKR) |
| Zon jam | UTC+05:00 (PKT) |
| DST is not observed. | |
| Date format |
|
| Tisi deriba | left[10] |
| Kod talipaun | +92 |
| Kod ISO 3166 | PK |
| TLD Internet | |
Pakistan,[lower-alpha 5] tauka nama resmi menua tu Republik Islam Pakistan,[lower-alpha 6] iya nya sebuah menua di Asia Selatan. Menua tu nyadi menua kelima pemadu mayuh mensia, enggau penyampau tubuh lebih 241.5 juta iku,[lower-alpha 7] ngembuan penyampau tubuh orang Islam kedua pemadu mayuh naka taun 2023. Islamabad nyadi indu nengeri menua nya, lalu Karachi nyadi mengeri enggau palan wang ke pemadu besai. Pakistan nyadi menua ke-33 pemadu besai nitihka pemesai sereta ke-9 pemadu besai di Asia. Besempadan enggau Tasik Arab ba selatan, Teluk Oman ba barat daya, enggau Sir Creek ba tenggara, iya bekunsi garis entara menua enggau India ba timur; Afghanistan ke barat; Iran ba barat daya; enggau China ke timur laut. Iya bekunsi garis entara menua maritim enggau Oman ba Teluk Oman, lalu diseraraka ari Tajikistan ba barat laut nengah Koridor Wakhan Afghanistan ke sempit.
Malin
Nota
- ↑ Article 251 of the Constitution of Pakistan[3]
- ↑ "Includes data for Pakistani territories of Kashmir; Azad Kashmir (13,297 km2 or 5,134 bt2) and Gilgit–Baltistan (72,520 km2 or 28,000 bt2).[6] Excluding these territories would produce an area figure of 796,095 km2 (307,374 bt2)."
- ↑ "This figure does not include data for Pakistan-administered areas of Kashmir; Azad Kashmir and Gilgit-Baltistan."
- ↑ See Date and time notation in Pakistan.
- ↑ Template:Wp/iba/Lang-ur, Template:Wp/iba/IPA-ur; Pronounced variably in English as Lua error: expandTemplate: template "Template:Wp/iba/IPA audio link" does not exist., Lua error: expandTemplate: template "Template:Wp/iba/IPA audio link" does not exist., /ˌpækɪˈstæn/, and /ˌpɑːkɪˈstɑːn/.
- ↑ ISO: Template:Wp/iba/Lang-ur, Islāmi Jumhūriyāh Pākistān
- ↑ "This figure does not include data for Pakistan-administered areas of Kashmir; Azad Kashmir and Gilgit-Baltistan."
<ref> tags exist for a group named "lower-alpha", but no corresponding <references group="lower-alpha"/> tag was found