Wp/btm/Al-Qur'an

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | btm
Wp > btm > Al-Qur'an
Wp/btm/Al-Qur'an
Al-Qur’an
Manuskrip Al-Qur'an i Museum Brooklyn
Informasi
Agama Islam
Saro saro Arab
Periode 609–632

Al-Qur'an (/kɔːrˈɑːn/[lower-alpha 1] kor-AHN; Arab:

القرآن

al-Qurʾān,[lower-alpha 2]; Alquran [lower-alpha 3] sacara harfiah aetianna "bacaan"; juo iromanisasion manjadj Qur'an sanga Koran) ima sada kitop naias utamo i agama Islam, na umat Muslim purcaya molo kitop on iturunkon ni Tuhan, (Arab:

الله

‎, ima Allah) tu Nabi Muhammad [5] Kitop on tarbagi i bagasan piga-piga bab (i saro Arab idokon "surah") dot satiop surahna tarbagi i bagasan piga-piga sajak (ayat).

Al-Qur’an abad pa-11 Afrika Utara i British Museum
Al-Qur’an − i Mashhad, Iran – itulis ni Ali bin Abi Thalib

Alak Na maragama Islam purcayo muda Al-Qur'an ifirmankon langsung ni Allah tu Nabi Muhammad lewat Malaikat Jibril,[6][7] marangsur-angsur saonok 22 taon, 2 bulan dot 22 hari sanga rata-rata saonok 23 taon, imuloi sian tanggal 17 Ramadan,[8] saat Nabi Muhammad berumur 40 tahun hingga kematiannya di tahun 632.[5][9][10] Na maragama Islam mangargai Al-Qur'an manjadi sada mukjizat targodang Nabi Muhammad, manjadi sala sada tando tingon kanabian,[11] dot manjadi untuk tingon sude tongosan naias (wahyu) na iturunkon ni Allah sian Nabi Adam dot itutup dohot Nabi Muhammad.[lower-alpha 4] Hata "Quran" idokon sabahat 70 noli i bagasan Al-Qur'an.[12]

Manurut ahli sejarah sadebana sahabat Nabi Muhammad puna tanggung jawab manuliskon mulak wahyu Allah mardasorkon aha na madung para sahabat apilkon.[13] Sidung Nabi Muhammad wafat, para sahabat dungni manyusun dot manuliskon mulak apilan wahyu nialai. Panyusunan mulak Al-Qur'an on iprakarsai ni Khalifah Utsman bin Affan anso mambaen sada panyusunan sah na idokon susunan Utsman bin Affan, dohot biasona mampartimbangkon pola dasar Al-Qur'an saonnari.[13]

Al-Qur’an ima manorangkon molo isi ni Al-Qur’an ima sada petunjuk. Manombo juo bisa marisi carito satontang kisah marsejarah, dot manekankon pontingna moral.[14][15] Al-Qur’an ipake rap dohot hadis giot manontuon hukum syari'ah.[16] atia mangkarejoon sumbayang, Al-Qur’an ibaca i saro Arab maia.[17] Sadebana pakar Barat mangapresiasi Al-Qur’an manjadi sada kario sastra saro Arab tardeges i dunia.[18][19]

Sasadaalak na mangapil isi Al-Qur'an idokon Al Hafidz. Sadebana umat Muslim mambacaon Al-Qur’an dohot marlogu, dot paraturan, na idokon tajwid. Atia bulan naias Ramadan, biasona umat Muslim manyingkopi apilan Dot mambaca Al-Qur’an nialai sidung mangkarejoon sumbayang taraweh. Anso memahami artian tingon al quran, umat Muslim mamake rujukan na idokon tafsir.[20]

Mandokna[edit | edit source]

  1. dictionary.reference.com: koran
  2. dictionary.reference.com: quran
  3. Cambridge dictionary: koran
  4. Cambridge dictionary: quran
  5. 5.0 5.1 Nasr, Seyyed Hossein (2007). "Qurʼān". Encyclopædia Britannica Online. isise 2007-11-04. 
  6. Lambert, Gray (2013). The Leaders Are Coming!. WestBow Press. p. 287. ISBN 9781449760137. 
  7. Roy H. Williams; Michael R. Drew (2012). Pendulum: How Past Generations Shape Our Present and Predict Our Future. Vanguard Press. p. 143. ISBN 9781593157067. 
    • Chronology of Prophetic Events, Fazlur Rehman Shaikh (2001) p. 50 Ta-Ha Publishers Ltd.
    • Quran 17:105
  8. Living Religions: An Encyclopaedia of the World's Faiths, Mary Pat Fisher, 1997, page 338, I.B. Tauris Publishers.
  9. Qur'an 17:106
  10. Peters, F.E. (2003). The Words and Will of God. Princeton University Press. pp. 12–13. ISBN 0-691-11461-7. 
  11. Brannon M. Wheeler (18 June 2002). Prophets in the Quran: An Introduction to the Quran and Muslim Exegesis. A&C Black. p. 2. ISBN 978-0-8264-4957-3. 
  12. 13.0 13.1 Donner, Fred, "The historical context" in McAuliffe, J. D. (ed.), The Cambridge Companion to the Qur'ān (Cambridge University Press, 2006), p. 31–33.
  13. Nasr (2003), p. 42
  14. Qur'an 2:67–76
  15. Handbook of Islamic Marketing, Page 38, G. Rice – 2011
  16. Literacy and Development: Ethnographic Perspectives – Page 193, Brian V Street – 2001
  17. Alan Jones, The Koran, London 1994, ISBN 1-84212-609-1, opening page.

    "Its outstanding literary merit should also be noted: it is by far, the finest work of Arabic prose in existence."

  18. Arthur Arberry, The Koran Interpreted, London 1956, ISBN 0-684-82507-4, p. 191.

    “It may be affirmed that within the literature of the Arabs, wide and fecund as it is both in poetry and in elevated prose, there is nothing to compare with it.”

  19. Apocalypse And/or Metamorphosis – Page 81, Norman Oliver Brown – 1991

Catatan[edit | edit source]

  1. Ragam pandokon saro Inggeris: /kəˈrɑːn/, /kəˈræn/, /kɔːrˈɑːn/, /kɔːrˈæn/, /kˈrɑːn/, /kˈræn/;[1] khusus dohot pandokonna quran /kʊrˈɑːn/, /kʊrˈæn/;[2] khusus saro Inggeris Britania /kɒrˈɑːn/.[3][4]
  2. The Arabic pronunciation can be transcribed phonemically as /al.qurˈʔaːn/. The actual pronunciation in Literary Arabic varies regionally. The first vowel varies from o to ʊ to u, while the second vowel varies from æ to a to ɑ. For example, the pronunciation in Egypt is [qorˤˈʔɑːn] and in Central East Arabia [qʊrˈʔæːn].
  3. I ejaan saro Indonesia tingon Kamus Godang Saro Indonesia
  4. Ibrahim: 1, Ar-Ra'd: 1, Yunus: 108, Al-'Ankabut: 49