Wb/nia/Facebook

From Wikimedia Incubator
< Wb‎ | nia
Wb > nia > Facebook
Logo Facebook

Facebook (asese te'adogo'ö FB) ya'ia da'ö sambua aplikasi[1] media sosial[2] awö layanan jejaring sosial[3] ni'okhögö Meta Platforms, sambua perusahaan teknologi sebua moroi ba Amerika Serikat. Lafasindro FB me döfi si 2004 ira mahasiswa Harvard College sotöi Mark Zuckerberg (baso tou zanandrösa khönia), Eduardo Saverin, Andrew McCollum, Dustin Moskovitz, awö Chris Hughes. Lahalö döi facebook moroi ba döi mbuku face book, sambua buku gangolita döi mahasiswa sasese labe'e khö ndra mahasiswa ba Amerika. Ba mböröta ha iraono zekola ba Harvard zi tola fao ba aplikasi FB andre, ba hiza aefa da'ö itugu labokai ia irege mahasiswa moroi ba universitas bö'ö ba Amerika/Kanada tola göi fao. I'otarai döfi 2006 latehegö fao dozi niha si no töra moroi ba zi 13 fakhe ndröfinia. Me Desember 2022 ituriagö FB wa no ikhamö 2,96 miliar niha sangoguna'ö FB andre ero waŵa, ba tobali bolokha gu'ö digital nomoro tölu fondrege oya la'ondrasi niha ba zi sagörö ulidanö. Ba döfi 2020 aplikasi FB no tobali aplikasi fondrege oya lafailo ba hape.

Tola labokai Facebook moroi ba wakake si so khai-khai ba internet, simane komputer (laptop ma zui desktop), tablet ba hape (smartphone). Na no lafasura'ö döira niha, tola lafa'anö nifotöi profil, heza la'ombakha'ö haniha ira awö informasi tanö bö'ö khöra. Aefa da'ö tola lasura ira sangoguna ngawalö duria si fakhai ba lala döröŵara: nisura, foto ma video sedöna mubabagi khö zangoguna bö'ö si no latema tobali awö (li Indonesia teman, li Inggris friend) ma zui tefazaewe khö niha sato dali wanehegö bakha ba Setelan privasi. Baero da'ö tola göi lafa'ohe'ö duria salio khö zangoguna bö'ö faoma Facebook Messenger, tola fao ba grup, ya'ia da'ö angowuloa ndra zangoguna somasi-masi mamatunö sambua duho huhuo, ba tola latema wangombakha (li Indonesia notifikasi) na so zi bohou nisura zangoguna bö'ö si no tobali awö.

Facebook no göi tobali börö wabu'asa li (li Indonesia kontroversi). Asese lategu FB niha börö isu privasi zangoguna (duma-dumania skandal data Cambridge Analytica), manipulasi politik (duma-dumania famawukaisi nifalua Rusia ba pemilu 2016 Amerika Serikat) awö nifotöi mass surveillance, ya'ia da'ö me no tobali FB nahia fondrege aoha khö intelijen ba wohörö-hörögö niha sato.

Baero da'ö no göi lategu abölö-bölö FB börö efek psikologis simane kecanduan faoma rasa rendah diri si no tobali masalah sosial ba zi sagörö ulidanö, awö isu tanö bö'ö simane famazaewe turia si lö boto (li Indonesia berita palsu) ma zui turia samaelungu (li Indonesia teori konspirasi), fangokhögö okhöta niha bö'ö (li Indonesia pelanggaran hak cipta) ba sura ma huhuo sangobousi töi niha bö'ö (li Indonesia ujaran kebencian). Laböbögö göi khö FB, wa no ihönagö nahia wamazaewe ngawalö duria simane da'ö yaŵa awö wa töra ihöni-höni wa'oya zangoguna, ha ena'ö adöni dödö zowöli iklan.

Mark Zuckerberg[edit | edit source]

Mark Zuckerberg

Mark Elliot Zuckerberg (tumbu 14 Mei 1984) no samösa niha bisnis moroi ba Amerika, sanura program komputer, samokai börö wogalenia ba internet, ba somasi-masi mame'e tolo-tolo (li Indonesia filantropis). Fao ia ba wamasindro mbolo gu'ö Facebook awö perusahaan yaŵania sotöi Meta Platforms (meföna Facebook, Inc.), heza tobali ia executive chairman, chief executive officer, ba controlling shareholder.

Möi sekola Zuckerberg ba Harvard University, heza ibörötaigö Facebook me Februari 2004 faoma awönia ba nomo kos Eduardo Saverin, Andrew McCollum, Dustin Moskovitz, ba Chris Hughes. Ba mböröta ha te'oguna'ö Facebook ba mato ha'uga kampus, bahiza i'anema'ö muzawili ia tenga ha sa'ae bakha ba kampus irege me 2012 so sara triliun zangoguna'ö ya'ia. Ibali'ö publik perusahaan andre Zuckerberg me Mei 2012 ba i'okhögö zabölö oya share. Me 2007, me 23 fakhe ia, tobali ia niha fondrege awuyu si so okhöta triliun moroi ba wangaluinia samösa. No i'oniagö ösa gokhötania ba wame'e tolo-tolo ba ngawalö halöŵö nifotöi filantropis, fao ba da'ö lembaga nifasindronia awö ndrongania ya'ia Chan Zuckerberg Initiative.

No irai ifa'oli Zuckerberg majalah Time tobali samösa ba gotalua 100 niha fondrege mofa'abölö ba gulidanö öfa kali ba 2008, 2011, 2016 ba 2019 ba finalis (eluahania so döinia ba gotalua ya'ira nifili) ba 2009, 2012, 2014, 2015, 2017, 2018, 2020, 2021 ba 2022. Ituyu ia majalah Time tobali Person of the Year me 2010, ndröfi me irugi so töra matonga triliun zangoguna Facebook. Ba Desember 2016, so Zuckerberg ba mbosi si dafulu niha fondrege mofa'abölö ba gulidanö nifa'anö majalah Forbes. Ba gangolita 400 niha fondrege oya gokhöta ba Amerika ba 2022, so Zuckerberg ba mbosi nomoro 11 faoma okhöta $57,7 triliun ba harato sindruhu khönia (li Inggris net worth) $134,5 triliun. Molo'ö sambua wangerai harato sindruhu khönia me September 2023 $111 triliun (molo'ö Forbes), ba börö da'ö tobali ia niha fondrege oya gokhöta nomoro 9 ba gulidanö. So sambua filem sanutunö mböröta karir Zuckerberg, fa'afökhö nitörönia si fakhai ba huku ba sukses si föföna sibai. Töi filem andrö The Social Network, te'oroma'ö ba zato me 2010 ba no isöndra filem andre mato ha'uga mbuala nifotöi Academy Awards.

Fa'atohare ba fa'alio Zuckerberg manöi miyaŵa ba industri teknologi no tobali börö wamareso moroi ba politik ba huku. No oya latörö wolohi ba huku ira Facebook ba samasindro ya'ia sanandrösa ba haniha zangokhögö mbolo gu'ö Facebook awö isu sifakhai ba privasi zangoguna. Me 2013, fao ia ba wamasindro FWD.us, sambua angowuloa same'e ena'ö aolo dödö niha ba niha moroi ba negara bö'ö somasi möi mohalöŵö ba Amerika Serikat (li Indonesia pro-imigrasi).

Me 10 ba 11 April 2018, tekaoni Zuckerberg föna sambua komite parlemen Amerika Serikat ba wanemali sanandrösa ba skandal Cambridge Analytica, ya'ia me te'oguna'ö data zangoguna Facebook ba wame'e ena'ö lua-lua pemilihan umum faudu ba zomasi niha sangandrö Cambridge Analytica mamalua ya'ia.

Nitöngöni[edit | edit source]

Lö mubohouni zura andre ba lö göi nifaogö fefu gumbu awö wamotokhi ba gahe. Ae ba baso zura Facebook ba Mark Zuckerberg Wikipedia Nias ba wombaso ösi nibohouhi awö gumbu ba famatokhi ba gahe.

  1. Lafotöi aplikasi sambua program komputer si tola mofanö ba Internet, ba komputer ma zui ba HP (li Indonesia telepon cerdas, li Inggris smartphone)
  2. Lafotöi media sosial fefu aplikasi si tola la'oguna'ö niha tobali ndrela ba wariawösa ba niha bö'ö yaŵa ba internet, duma-dumania Facebook, Twitter, Instagram, WhatsApp, Telegram, btn.
  3. Lafotöi jejaring sosial oi wariawösa niha. Khai-khai wariawösa andrö lafotöi jejaring me hulö gu'ö ia, bakha khönia oi so niha somasi-masi fariawö khö nawöra.

Fabaliŵa lala[edit | edit source]

Bale zato: OlayamaAngombakhataBawagöli zatoMonganga afoNahia wamakoriNga'örö spesialNgawalö wanoloSafuria tebulöSanandrösaSangai halöŵö