Wp/mos/beer culture in Belgium

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > beer culture in Belgium
beer culture in Belgium
custom, drinking, craft, craftsmanship
Subclass ofnational cuisine Tekre
Part ofbeer culture Tekre
CountryBelgium Tekre
LocationBelgium Tekre
Country of originBelgium Tekre
Intangible cultural heritage statusInventaris Vlaanderen van het Immaterieel Cultureel Erfgoed, Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Inventory of intangible cultural heritage in Brussels Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01062, https://ich.unesco.org/fr/RL/01062, https://ich.unesco.org/es/RL/01062, https://immaterieelerfgoed.be/nl/erfgoederen/Belgische-biercultuur, https://www.zythos.be/ Tekre

Beer culture in Belgium, b wilgame tɩ b sã n dat tɩ b bãng bũmb ning sẽn kɩt tɩ b maand b sẽn tõe fãa n yũud rãamã, b segd n bao n bãnga b sẽn segd n yũud rãamã to-to. B wilgame t'a tara yõod wʋsg ne nin-buiidã yʋʋm 2016 soabã pʋgẽ, b sẽn wa n paas-a UNESCO sẽn boond tɩ " nin-buiidã vɩɩm la rog-n-migs sẽn pa tõe n bãng n bilg" wã.

Yɛl a taab[edit | edit source]

B sẽn maand b rã-yũudã to-to wã bee ne b sẽn maand-a to-to wã, b sẽn maand-a to-to wã, b sẽn tʋmd ne rã-yũudã, b sẽn tũnugd ne rã-bɩllã la bũmb a taab n maand-a wã, la b sẽn tar minim sẽn kaoosd yʋʋm kobs pʋsẽ, tɩ b zakã rãmb la b rã-yũudbã kõt-a. Woto kɩtame tɩ b yũud rãamã ne yʋy toor-toore. Baa ne Bɛlg beerã sẽn yaa koabg la pis-yopoe koabg la pis-yopoe wã sẽn yaa koabg la pis-yopoe wã sẽn yaa koabg la pis-yopoe wã, Bɛlg beerã sẽn yaa koabg la pis-yopoe wã yaa koabg la pis-yopoe wã sẽn yaa koabg la pis-yopoe wã.[1][2]

Yaa rã-yũudb a taab sẽn yaa kãsems la neb a yiib sẽn tʋmd dũniyã gill zugu: Inbev (sẽn da yaa Interbrew/Stella Artois) la Alken-Maes (Heineken sullã). Bõn-yũud wʋsg la b yiisd Bɛlzik tɩ b rɩk n kẽng tẽn-zẽmsẽ wã. Yʋʋmd 2016 soabã pʋgẽ, b yiisa litri milyõ a 2,06 sẽn yɩɩd litri 19,811,000 b sẽn yiisa yʋʋmd 2015 soabã pʋgẽ. Yʋʋmd 2016 soabã pʋgẽ, b yiisa litre 14 100 000 (1.41 million L)[3] dũniyã gill zugu, sẽn yɩɩd litre 13 025 000 b sẽn da yiisa yʋʋmd 2015 wã.[4] [5]Sẽn yaa lebend ne beerã sẽn tar pãng n paasdẽ wã, a yũubã Belg pʋgẽ wã boogame. Yʋʋmd 2016 soabã pʋgẽ, b sẽn yũud rãamã paoogame ne koabg la pis-tã la a tãabo, n yi litr 7 950 000 n kẽng litr 7 700 000. Bãngr-gomdã wilgame tɩ b sã n na n sõd ned fãa sẽn yũud rãamã, Bɛlziik yaa tẽng a 15 soabã.[4]

Bɛlg rãmba rɩta rãam wʋsg sẽn tar bãnd toor-toore. Burkĩna Faso, Burkĩna Faso, Burkĩna Faso, Burkĩna Faso, Burkĩna Faso, Burkĩna Faso, Burkĩna Faso, Burkĩna Faso, Burkĩna Faso.[6] Yʋʋmd 2016 soabã pʋgẽ, b rɩka rã-yũud sẽn ta litr milyõ 768.91 sẽn yaa rã-yũud 70 n tɩ ta litr 75 ned kam fãa zugu.

Bõn-yũudã yũub Belziks yaa lagem-n-taar yel-pakre, sẽn kẽed ne neb la zãma wã sʋka. Nebã kõtda b sãambã rãam b zagsẽ, wall b yũud rãam ne b zo-rãmbã rã-tɩkẽ bɩ restorantẽ. Daar fãa tʋʋmã wʋsg sɩngda ne rãam bɩ n baasd ne-a. Baa ne b sẽn pa le tar pub-rãmb wʋsg Belizi wã, tẽn-bõoneg fãa tara kafe a yembr sẽn be be. Yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã sɩngrẽ, Bɛlzik ra tara rã-yũudb sẽn yɩɩd 3000 la kafe-rãmb sẽn yɩɩd 200 000 - kafe-rãmb a yembr roog a nu fãa pʋgẽ.[7] Kafe-rãmb, bistrõ-rãmb, tavern-rãmb la kafe-rãmb sõor boogame. Yʋʋmd 2005 baasgẽ, Bɛlzik (neb sẽn ta milyaar 10, km2 30000) ra tara kafe-rãmb sẽn ta 19 300 (1998 wã, b ra yaa 25 500). Sã n yaa ne vaeesg sẽn maan yʋʋmd 2016, Bɛlziik tara hotel rãmb 57,500, restoran dãmb la kafe rãmb sẽn yɩɩd 80,000, tɩ bãmb bãmb 37,500 wã yaa restoran dãmba.[8]

Bãngr-gomdã pʋgẽ, b wilgame tɩ b sã n na n yãk ned t'a yũ rãamã, rẽ na n kɩtame t'a bãng a sẽn segd n maan to-to n da yũ rãamã. B sã n na n yãk rã-yũud sẽn pa waooge, b tõe n yãka rã-yũud sẽn pa waooge, la rã-yũud sẽn pa waooge. Zĩis kẽer b sẽn tõe n yũ rãamã sẽn yaa toor-toorã sõor yɩɩda 100, la b tõe n yũ rãamã sẽn yaa toor-toorã sẽn yɩɩd piig la a yiibu. Sẽn paase, kafe-rãmb n be n tõe n kõ neb a naas bɩ sẽn yɩɩd rẽ tɩ b yũ. Neb a naasã tõe n kosa rã-yũud a naas la b paam bõn-yũudl 16 tɩ b pʋɩ taaba, tɩ ned fãa tõe n yũ rã-yũud a yembr fãa koabg zugu. Sẽn le paasde, Bɛlzik tara bĩis-kãsems sẽn kõt bĩis buud toor-toor sẽn yit bĩis-kãsems wʋsg pʋsẽ. Zĩ-no-rɩtb wʋsg kõta rãam b rɩɩbã pʋgẽ, bɩ b tʋmd wa kafe la restorante.

Sẽn kẽed ne bĩis nins b sẽn boond tɩ "bières spécialités" sẽn be Bɛlg tẽnga pʋgẽ wã, yʋʋmd 1990 n tãag yʋʋmd 2013 wã, b yikame n yi 10% n ta 30%.[9] Bãrã buud toor-toor sõor yikame n yi 750 n ta 1600.

Tẽebã sẽn pa tõe n yã ne nifã[edit | edit source]

Flamand minisr a Joke Schauvliege paasame tɩ Bɛlg beerã yaa bũmb b sẽn boond tɩ Flamand Heritage Inventory.[10]

Yʋʋmd 2016 yʋʋm-vẽkr kiuug rasem 30 daare, b wilgame tɩ Bɛlg beerã yaa bũmb b sẽn paas UNESCO nin-tũudmã sẽn boond tɩ Patrimoine culturel immatériel wã pʋga.[11]

Beer Cultureã[edit | edit source]

B sẽn naan rãamã to-to la b minimã Bõn-yũudã yaa bũmb b sẽn nong n yũud daar fãa Bɛlzi. Hal tɩ ta yʋʋm 1960 wã, kambã ra tõe n dɩta teed bɩ kafe, bɩ rãam (b sẽn boond tɩ " rãam sẽn be taablẽ wã", sẽn yaa rã-vẽenem bɩ rã-bõoneg sẽn yaa rã-tɩgre).[12] Yʋʋmd 1980 soabã pʋgẽ, b ra ket n yãkda koom la rã-yũud n dɩt karen-bi-bɛdã rɩɩb zĩisẽ. Semen fãa, b maanda bĩir kibs tẽn-kãng babg a ye pʋgẽ, n wat ne neb tusa. Kibs kẽer tara yʋ-noog dũniyã gill zugu, tɩ kẽer yaool n yaa b sẽn maand b tẽn-gãongã bõn-yũudl balã.

Sẽn paase, b tara bĩis wʋsg sẽn be tẽngã gill zugu, sẽn na yɩl n wilg nebã b sẽn tõe n yũ rãamã to-to. B ned kam fãa wilgda bũmb sẽn yaa toor ne Bɛlg rã-yũudã.

B ned kam fãa wilgda bũmb sẽn yaa toor ne Bɛlg rã-yũudã, la b ned kam fãa rɩkda a meng manesem sẽn pa wõnd a taaba. Sã n yaa ne neb kẽer sẽn get koom-koglgã bɩ kʋdemdã yell bala, b fãa sẽn get koom-koglgã yell n yɩɩd yaa bũmb a ye la b sẽn tar n naagd taaba: yaa neb sẽn nong koom-koglgã n get b sẽn tõe n yũ koom-koglgã to-to wã. [13] Bõn-yũudã yaa bũmb sẽn tar yõod wʋsg Bɛlzik kʋdemdã la a nebã vɩɩm pʋgẽ. B sẽn nong beerã to-to wã kɩtame tɩ b gʋls-a b kʋdemd yɛl sɛbã pʋsẽ, la a kɩt tɩ b gomd a yelle, n ket n gomd-a rũndã-rũndã. Bãngr-gomd a yembr yetame t'a St. A Gambrinus, sẽn yaa 'rɩ-no-rɩ wã nin-sõngã' b sẽn yet t'a kɩtame tɩ b wa ne rã-no-rɩ wã, b mum-a-la Brussels sẽn be metr a wãn bal zãr ne Rɩ-no-rɩ wã roog sẽn be Grand Place wã.

St. A Gambrinus bɩ a Arnold sẽn yit Soissons[edit | edit source]

A St. Wõnda a Gambrinus ra yaa a Zã I, sẽn yaa Brabant naabã (v. 1252  ⁇  1294), a Zã sẽn pa zoet rabeemã, Burgundi Duke (1371  ⁇  1419) la b gʋls-a-la ne no-goamã ne Bavarian kʋdemd gʋlsd a Johannes Aventinus. A Victor Coremans sẽn gʋls a seb-bil ning sẽn gomd Gambrinus yellã yʋʋmd 1874 wã pʋgẽ, a wilgame tɩ b sẽn gomd Brabant la Flandre wã yell Gambrinus kɩbayã pʋgẽ wã wõnda yaa sẽn nan pa kaoos ye, la tɩ wõnda a Zã I wã sẽn be a yaoogẽ wã ne nin-yendã sẽn be kɩbay kẽer pʋsẽ wã sẽn wõnd to-to wã yaa bõn-kãsenga. Sẽn paase, yaa wa a Zã I ra boondame tɩ Jan Primus, la a Gambrinus ra tõe n yaa a Duke wã yʋʋr sẽn sãamde.[14][15][16]

A Arnold Bishop of Soisson (1040-1087) sẽn yaa Abbey a St. A Pɩyɛɛr bee Oudenburg. A Oudenburg pʋgẽ, saam-bi-pogsã ra maanda rãam sẽn yaa bõn-kãseng sẽn da tar yõod wʋsg yʋʋm kob-gĩndẽ wã. B yeelame t'a Arnold sagla tẽngã neb tɩ b yũ rãamã, n da pa yũ koom ye, a rãamã sẽn yaa 'vɩɩmã kũunã' yĩnga. A Arnold sagla tẽngã neb tɩ b ra yũ koom n yũ rãam ye, tɩ rẽ sõng n kogl neb wʋsgo.[17]

Kʋdemdã[edit | edit source]

Bãngr-gom-kãensã wilgdame tɩ b sẽn naan rã-yũudã dũni kãngã babgẽ wã sɩng n yaa hal daar zãra. B yãame tɩ b ra maanda bõn-yũudl sẽn deng Rom zamaanã zĩis nins sẽn tɩ loe ne Kɛlti rãmbã. Bãngr-gomd ning sẽn yet tɩ beer ra yaa pagbã tʋʋm la b sẽn da maandẽ wã, b wilgame tɩ b ra maanda rẽ hal tɩ ta gallo-roma wã wakat (3rd-4th century AD).[18] B yãame tɩ b ra maanda rã-yũud Rom tẽn-bõones sẽn be Ronchinne, Anthée, la Mette. Yʋʋm kob-gĩndẽ wã, b ra boond-a lame tɩ Gruut bɩ Gruit. Woto pukda rog-n-migs yʋy wala Gruuthuse, sẽn be Gruuthusemuseum sẽn be Bruges.

B ra paasda rãamã sõmblem n paasd-a. B wa n sɩngame n tũnugd ne ho-rɩk-rɩkã n paasdẽ, bala b mikame t'a gɩdgdame tɩ rãamã lebg rã-sãamse. Alemayn pag a Hildegarde von Bingen wilga sẽn yɩ to-to t'a ra tõe n dɩk koomã n tɩ rɩg yʋʋm kob-gĩnd 12 soabã pʋgẽ.[19] Neb a taab me rɩka soay toor-toore. Pajottenland soolmẽ wã, b ra maanda bĩis ne weoogo, la b ra maanda bĩis ne rã-bɩll sẽn yaa toor-toore, sẽn yaa bũmb sẽn maand Zenne kʋɩlgã babgẽ wã, tɩ kɩt tɩ b maan bĩis sẽn yaa wa lambic.

Wala Erop tẽns a taabã, b ra getame tɩ rãam yaa bũmb sẽn yaa sõma n yɩɩd koom. B yeelame tɩ wakat kãng tɩ b ra yũuda rãam n yɩɩd litr a ye la pʋɩ-sʋk daar fãa.

A Zozɛf II sẽn da yaa Rom Rom naabã naam sasa, la a Napoléon sẽn wa n dɩt naam n paase, b kɩtame tɩ b sãam abbey-rãmb wʋsg la kom-pugli wã sɛba, la b kɩt tɩ ko-bõonesã me menem. Masã, yaa Trapist rãmbã tũudum pʋgẽ bal la ned tõe n yã neb sẽn sɩd maand rãamã, tɩ bãmb a yoob be Bɛlzik. Sẽn yaa lebend ne abbey rãamã, Trappist rãamã bĩngda abbey wã pʋgẽ bala.

Ges-y me[edit | edit source]

  • Beer in Belgium
  • List of Belgian beers
  • Veronus of Lembeek
  • Gambrinus

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://www.belgiansmaak.com/belgian-beers/
  2. https://www.ricksteves.com/watch-read-listen/read/articles/belgian-beer-basics
  3. https://www.statista.com/statistics/446613/volume-beer-production-belgium/
  4. 4.0 4.1 https://brewersofeurope.org/uploads/mycms-files/documents/publications/2016/stats_2016_web.pdf
  5. http://deredactie.be/cm/vrtnieuws.english/Economy/1.2976488
  6. https://www.eupedia.com/belgium/belgian_beers.shtml
  7. https://belgium.beertourism.com/about-beer/culture
  8. http://www.guidea.be/artikel/a/148/Ondernemingen-in-de-horeca-maart-2018
  9. http://newsroom.roularta.be/static/18042013/20130418_Bizz_in_Trends.pdf
  10. https://www.flandersinvestmentandtrade.com/invest/en/news/seven-cultural-traditions-flanders-get-heritage-status
  11. http://www.unesco.org/new/en/brussels/about-this-office/single-view/news/unesco_has_listed_belgiums_beer_culture_among_the_intangibl/
  12. http://www.amazingbelgium.be/2016/08/till-70s-belgian-kids-got-to-drink-beer.html
  13. https://belgium.beertourism.com/about-beer/museums
  14. https://books.google.com/books?id=yhw0AAAAMAAJ&pg=PA379
  15. https://books.google.com/books?id=I0A9AQAAMAAJ&pg=PA001
  16. https://books.google.com/books?id=p24Ktw6BDVoC&pg=PA81
  17. http://www.beerhistory.com/library/holdings/patron_saints.shtml
  18. https://books.google.com/books?id=xeJMAgAAQBAJ&q=gallo-roman+era+women+brew+beer&pg=PA197
  19. https://web.archive.org/web/20171110004916/https://www.pourhouse.net/beer-through-the-ages/