Wp/mos/Yeondeunghoe

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Yeondeunghoe

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

Lotus Lantern Festival
festival
CountrySouth Korea Tekre
Country of originSouth Korea Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, National Intangible Cultural Heritage in South Korea Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00882, https://ich.unesco.org/fr/RL/00882, https://ich.unesco.org/es/RL/00882, https://english.cha.go.kr/chaen/search/selectGeneralSearchDetail.do?mn=EN_02_02&sCcebKdcd=17&ccebAsno=01220000&sCcebCtcd=11&pageIndex=1&ccebKdcd=17&ccebCtcd=, https://www.heritage.go.kr/heri/cul/culSelectDetail.do?ccbaCpno=1271101220000 Tekre

Yeondeunghoe (Korean: 연등회; Hanja: 燃燈會; Korean pronunciation:[jʌnd​ɯ̽ŋɦø]) yaa kibay sẽn maan ne bugum-vɩɩs Korea, n maand a Buddha's Birthday rogem daarã. B wilgame tɩ yʋʋmd a naas kiuug rasem a nii wã yaa yʋʋmd a naas-n-soabã rasem a nii Korean Lunar calendar. [1] Tãnd sẽn lebg n lebg n lebg tɩ "Yondeunghoe", "Yeon Deung Hoe", la "Yeondeung Hoe" wã yaa b sẽn gʋls tɩ "Yoeung Hoe". Woto me, gom-biis nins sẽn yaa "Yeon", "Deung", "Hoe" wã võor sẽn yaa to-to wã yaa toor-toore, tɩ b tõe n yeel tɩ "Lotus Lantern Festival" la "fãnã yõogd ne bugum".[2]

Yẽgre[edit | edit source]

Yʋʋm 1,200 la a sẽn tar pĩnd wẽndẽ[3], b gʋlsame tɩ b maana bũmb a ye a Hwangnyongsa wẽnd-doogẽ wã, Gyeongju, yʋʋmd 866 sẽn deng a Silla soolmã (sẽn sɩng yʋʋmd 57 P.D. - yʋʋmd 935 A.D.).[4] Pugl-kãng sɩngre, b maana Buddha sẽn da yaa bi-bilã koomẽ wã. Tũudum sull a yembr tũnugda ne b sẽn maandã n dɩkd koom n ning a Buddha wẽn-naandgã zugã la a gãagã zugu.[5]

Kibsã sɩngr yaa ne a Buda sẽn yaa bi-pɛɛlg sẽn yaa bõn-naandg b sẽn lisd koomẽ wã. B rɩkda ko-bõoneg n ningd koomã Buda nin-naandgã zug la a yel-gɛtbã zutu.[6]

Lanterns[edit | edit source]

B sẽn get-b ne b sẽn maand bũmb ninsã, b get-b-la ne b sẽn get-ba. B sẽn nong n na n maan lampi wã yaa ne bobs, karẽng, zĩm la fu-rãmba. Yʋʋmd 2014 sẽn nan pa kaoos, lamprã sẽn naanã pʋgẽ, b maana bũmb wʋsg sẽn yaa sigls sẽn yaa sigl sẽn yaa wa rĩm a Sejong la Hangul gʋlsrã, karikaturã nin-buiidã, Korea nebã sẽn yeelgd fu-rãmba, fõniizã, tãnsã, tigr rãmbã, la koom-koglgã sẽn tar Korea nebã sẽn tar gãnd-n-tɩrsã. Lotus lantern feesã sẽn yaa Buddismã buud toor-toor n be, yaa lotus-wãagã. Buddismã pʋgẽ, lotusã yaa ned sẽn tar waoogr la sẽn tar pãng n tõe n bãng a sẽn yaa a soaba. Lotus fɩtlã tʋʋm yaa bũmb sẽn nong nebã sẽn maand tɩ b maand kibsã, pa Kibɩ-Kore wã bal ye, la dũniyã gill zugu.

B sẽn maan lampiin-rãmb nins b sẽn da yãk tɩ b na n maan ne Yeondeunghoe wã, b tara kareng sẽn yaa ne seb-peel n gũbg-b la b yĩn-vẽengã. B maanda fɩtɛr-fɩtɛr ne bambu bɩ aluminiim fɩtɛre. B tara bũmb ning fãa sẽn tõe n sõng-a t'a lebg sõma. B sẽn maan tɩ b tall bũmb a tãabã yaa Hanji papeere, sẽn yaa Korea nebã sẽn maand ne b nus n yiisd b yiri wã. A Hanji wã ne a tɩɩsã sẽn yaa toor-toorã paasda a pãng la a pãng sẽn yaa to-to wã. B sã n yãkd a yembr-yɛng ne a taab, b sã n yãkda a to, b sãnda a to wã ne a to wã.

B maanda lotus lampi-rãmb sẽn yaa nana, sẽn maand tigis-kãsems pʋsẽ la zagsã pʋsẽ, ne lampi-roog sẽn yaa pemsem sẽn yaa spɛɛr sẽn yaa ne teed sẽn maand teedã, la b maand ne seb-vẽkr sẽn yaa kɩdgd ne seb-gãosgo. B sẽn maand b sẽbgã, b nusã yaa pemse, la a to wã yaa yĩn-vɩɩs. B sã n da tar seb-kãnga, b sã n da gãneg-a n kõ-a-la seb-kãsenga, b sãnda a zug n kõ-ba. Sẽn yɩɩd fãa, b ra tũnugda ne kaam n na n yãgd lampi wã, la b getame tɩ lampi nins sẽn tar batɛɛrã yaa bãane, la b yaa nana n tõe n tũ-b lame.

A Bang'ré[edit | edit source]

Yeondeunghoe wã bee UNESCO Intangible Cultural Heritage List sẽn gʋlsd bũmb nins sẽn pa tar yõodã sẽn pa tar yõodo yʋʋmd 2020 wã pʋgẽ, la b gʋls-a-la wa South Korean Intangible Cultural Property soolmã sẽn pa tar bũmb sẽn pa tar pãnga yʋʋmd 2011 wã. UNESCO nin-buiidã sẽn get bũmb nins sẽn pa tar yõodã wɛɛngẽ wã wilgame tɩ b pa segd n bao n deeg tũudum yɛl ye. La b sẽn da tagsd b sẽn maan to-to wã poore, b yeelame tɩ b yãka yam n na n naag n maan kibsã, tɩ rẽ ra tũ ne b sẽn tar b meng n paasd b buud toor-toore, la b wilgame tɩ b sẽn wa n maand kibsã sasa wã, b yiisda nebã sʋka. Nebã tigimdame n na n paam n paam n dɩ n dɩ n paam n kõ b mens la b taabã sũ-noogo.

Yʋʋm paalé rêem[edit | edit source]

Yʋʋmd 2005 wã, sẽn na yɩl n maan yʋʋm 40 yʋʋmdã sẽn yɩ tɩ b naan zems taab ne taab tẽnsã sʋka, b sẽn da maand Japan kibsã zĩis a tãabo sẽn yaa Akita, Aomori la Yamagata wã, b ra naagda Korea kibsã n be Yeondeunghoe.

Yʋʋmd fãa, b maanda a Yeondeunghoe Koore wã fãa, la yaa Seoul Capital tẽnga tẽn-kãseng a Jongno District sẽn be zĩig ning b sẽn boond tɩ Jogyesa wã.

Yʋʋmd 2020 wã, a Yeondeunghoe wã basa b sẽn da maand n na n maan n bãng a sẽn na n maan bũmb ning n na n sõng-a t'a tõog n maan bũmb ninsã. Yaa naoor a naas sẽn sɩng yʋʋmd 1960 wã n tãag Korea sẽn yaa rũndã-rũndã wã pʋgẽ tɩ b basa Yeondeunghoe sẽn be Jogye Order wã. Pipi la tãab-n-soabã yaa b sẽn wa n kɩt tɩ b yiis b tãb-biisã n kẽes b toog zabr pʋgẽ wã, yʋʋmd 1961 yʋʋmdã, yʋʋmd 1961 yʋʋmd a 4 soabã, la yʋʋmd 1980 yʋʋmdã, Seoul Spring yʋʋmdã. A yiib-n-soabã yɩɩ yʋʋmd 1970 soabã, tɩ Seoul tẽnga kom-bɩɩsã zãgs n kõ sorã tɩ b ra sak tɩ b ra wa n tɩ moon koɛɛgã, tɩ b yeel tɩ b ra tẽedame tɩ yaa tɩlɛ tɩ b ra kẽe lalgẽ.

Fot-ramba[edit | edit source]

Ges-y me[edit | edit source]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://ich.unesco.org/en/RL/yeondeunghoe-lantern-lighting-festival-in-the-republic-of-korea-00882
  2. https://www.korea.net/Events/Overseas/view?articleId=17824
  3. https://english.visitkorea.or.kr/svc/whereToGo/locIntrdn/locIntrdnList.do?vcontsId=92892
  4. https://ich.unesco.org/en/RL/yeondeunghoe-lantern-lighting-festival-in-the-republic-of-korea-00882
  5. https://encykorea.aks.ac.kr/Article/E0036751
  6. https://ich.unesco.org/en/RL/yeondeunghoe-lantern-lighting-festival-in-the-republic-of-korea-00882
UNESCO Representative List of the Intangible Cultural

Heritage of Humanity/Asia and Pacific

  • Acupuncture and Moxibustion
  • Ainu dance
  • Akiu no Taue Odori
  • Akyn
  • Angklung
  • "Arirang"
  • Bakhshi music
  • Batik
  • Baul tradition of Bangladesh
  • Beijing opera
  • Boysun District
  • Bunraku
  • Cantonese opera
  • Ca trù
  • Chakkirako
  • Cheoyongmu
  • Chhau dance
  • Chinese architecture
  • Chinese block printing
  • Chinese calligraphy
  • Chinese paper cutting
  • Chinese seal engraving
  • Chinese shadow puppetry
  • Daemokjang
  • Daimokutate
  • Dainichido Bugaku
  • Darangen Epic
  • Dragon Boat Festival
  • Drametse Ngacham
  • Durga Puja in Kolkata
  • Epic of King Gesar
  • Gagaku
  • Gagok
  • Ganggangsullae
  • Gangneung Danoje Festival
  • Gimjang
  • Gióng Festival
  • Gong culture
  • Grand Song
  • Guqin
  • Guqin music
  • Haenyeo
  • Hansan Mosi
  • Hayachine Kagura
  • Hitachi Furyumono
  • Hua'er
  • Hudhud Chants
  • Indonesian kris
  • Jamdani
  • Jeju Chilmeoridang Yeongdeunggut
  • Jultagi
  • Kabuki
  • Kalbelia
  • Kashan rug
  • Katta Ashula
  • Khon
  • Khoomei
  • Koshikijima no Toshidon
  • Kumbh Mela
  • Kumiodori
  • Kunqu
  • Koodiyattam
  • Ladkah Buddhist chantings
  • Lakalaka
  • Lenj boats
  • Lhamo
  • Longquan celadon
  • Mak yong
  • Manipuri Sankirtana
  • Mangal Shobhajatra
  • Mazu belief
  • Meshrep
  • Mibu no Hana Taue
  • Morin khuur
  • Mosie ramie
  • Mudiyett
  • Muqam
  • Naadam
  • Namsadang Nori
  • Nanyin
  • Naqqāli
  • Nhã nhạc
  • Noh
  • Nora
  • Nowruz
  • Nuad Thai
  • Oku-noto no Aenokoto
  • Pencak silat
  • Pahlevani and zoorkhaneh rituals
  • Pansori
  • Pinisi
  • Pungmul
  • Quan họ
  • Radif
  • Ramlila
  • Ramman
  • Royal ballet of Cambodia
  • Regong arts
  • Royal Ancestral Ritual
  • Sada Shin Noh
  • Saman dance
  • Sand drawing
  • Sbek Toch
  • Sekishu-Banshi
  • Shiraz rug
  • Songkran in Thailand
  • Ssireum
  • Taekkyeon
  • Ta'zīye
  • Thathera utensil craft
  • Tugging rituals and games
  • Urtiin Duu
  • Vedic chantings
  • Wayang
  • Xi'an ensemble
  • Xuan paper
  • Yamahoko
  • Yeondeunghoe
  • Yeongsanjae
  • Yoga
  • Yūki-tsumugi
  • Yunjin