Wp/mos/Wayampi

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Wayampi
Wayampi people
Indigenous people
Native labelWajãpi Tekre
Native languageTupi–Guarani Tekre
Languages spoken, written or signedTupi–Guarani Tekre
Country of originBrazil, French Guiana Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00049, https://ich.unesco.org/fr/RL/00049, https://ich.unesco.org/es/RL/00049, https://pib.socioambiental.org/pt/Quadro_Geral_dos_Povos Tekre

WayampiWayãpi yaa tẽng-n-biis sẽn be Gʋyana sẽn be goabg-rɩtg sẽn be Gʋyana sẽn be Camopi la Oyapock kʋɩl-bɛdã sẽn lagem taab zĩigã, la Amapari la Carapanatuba kʋɩl-bɛdã sẽn be Amapá la Pará tẽns sẽn be Brazil wã sʋka. Wayampi rãmbã sõor taa neb 2,171. Sẽn kolg 950 n be French Guiana wã,[1] sẽn kẽed ne tẽn-bõoneg a yiib sẽn gũbg ne tẽn-bõoneg a taaba, la neb 1,221 n be Brazil[2] wã sẽn kẽed ne tẽn-bõoneg 49 pʋgẽ.[3]

B leb n boond-b lame tɩ Wajãpi, Wayapi, Wajapi, Oiampi,[4] Barnaré, Oyampi, Oyampik, Waiapi, Walãpi, Guaiapi, Guayapi, Oiampipucu, Oyampí, Oyampipuku, Oyanpík, Waiampi, Wajapae, Wajapuku, Wayapae, la Wayãpi neba.[5]

Yɛl buud-gomde[edit | edit source]

Sẽn yɩɩd fãa: Wayampi buud-gomde

Wayampi nebã gomda Wayampi buud-gomdã, sẽn be Tupi-Guarani buud-goamã sull a VIII pʋgẽ wã. Wayampi buud-gomd yaa a tãabo: Amapari Wayampi, Jari, la Oiyapoque Wayampi. B gʋlsda buud-gomdã ne b sẽn boond tɩ International Phonetic Alphabet wã, la pa ne b sẽn boond tɩ FrenchPortuguese orthography[6] wã ye. B sẽn pa mi kareng la gʋls-bɛdã pa waoog ye.[7]

Kʋdemdã[edit | edit source]

Zĩigã taoor sɛb sẽn gomd Wayampi rãmbã yelle yaa Portiigale sɛb sẽn yi yʋʋmd 1690 sẽn gomd sullã sẽn yi Xingu kʋɩlgã tẽngr n kẽng Jari kʋɩlgã zugu, n yaool n kẽng rɩtg n tees Jari la Amapari kʋɩlgã.[8] Wayampi nebã ra zabda ne Fãrens koloni rãmbã. Yʋʋmd 1738, Jesuit rãmbã lugla misiõ Oyapock kʋɩlgã zugu, sẽn pẽ rũndã-rũndã Camopi tẽngã. Misioneer dãmbã waa ne European bãase, tɩ b kɩt tɩ tẽngã neb sõor boog wʋsgo. Yʋʋmd 1763, zezuit-rãmbã loogame, tɩ nin-buiidã wʋsg sãeege.[9] Rẽ tɛka, b lebga neb sẽn pa le be ne taab ye.[10] Bãngr-goam sẽn yi yʋʋmd 1770 wã wilgdame tɩ tẽngã neb sõor taa 6,000, tɩ b mak-a ne yʋʋmd 1990 wã sẽn da yaa neb 835 wã. Yʋʋmd 1820 wã tɛka, tẽns kẽer sẽn be rɩtgẽ wã neb n sɩng n gomd ne Fãrens nanambsã la ne Maroons rãmbã, la Wayampi wã neb wʋsg kell n paa b mens Amazõ weoogã pʋgẽ yʋʋmd 1800 wã la 1900 wã pʋgẽ. B sẽn da zãr ne nebã wʋsgã kɩtame tɩ b ra tõe n me koom kogond sẽn yaa wakat bilf bala.[11]

Yaa yʋʋm 1940 soabã pʋgẽ bala la Gʋyãana tẽng-n-soodsã bãngdb paam n sõs ne-ba.[12] Wayampi nebã ra yaa nin-yoodo, bãas n da sãam b tẽngã, la b makame tɩ b sõor yaa neb 230.[13] B me-la lekoll a yiib yʋʋmd 1956 la yʋʋmd 1971.[14] Yʋʋmd 1960 soabã pʋgẽ, b makame n na n tigim nin-buiidã tɩ b lebg tẽn-bɛd a yiib sẽn yaa kãsemse, tɩ be wã, a Wayampi wã ra segd n zĩnd ne Teko wã. B sẽn da baood n na n kɩt tɩ b tõog n tigim b mensã pa tõog ye.[15] Wayampi wã ra pa tar buud taoor soab ye, rẽ n so tɩ b yãk nin-kãsenga (grandman) sẽn zems ne Maroon-rãmbã, la b pa tõog n paam-a ye.[16] Yʋʋmd 1960 wã, Fãrens goosneema wã goma ne buud fãa n sok-b b sã n dat n lebga Fãrens nin-buiidã. Wayampi la Teko yaa buud nins sẽn yãk yam n pa na n paam tẽngen-biiga. Yʋʋmd 2000 wã, b sakame tɩ b lebg Fãrens nin-buiidã.[17]

Yʋʋmd 1980 wã saabẽ, b yãa sãnem Camopi kʋɩlgã noore. B sẽn wa n kẽ be wã, b lugla Vila Brasil la Ilha Bela sẽn yaa tẽn-bõoneg sẽn be Camopi tẽngã noore, tɩ be wã, yaa Wayampi wã neb wʋsg n da be be. Ne sãnem baoobã, rãamã, yoobã la dorgã waame.[18] Yʋʋm kob-gĩnd 21 soabã sɩngrẽ, buudã sɩnga tẽn-bõoneg meeb ne ko-koaadb sẽn be kɩlometr a wãn n zãr ne tẽn-bɛdã. Yʋʋmd 2010 wã, b ra tara tẽn-bõoneg 45 la wʋsg n yi Camopi.[19]

Sã n yaa ne Brazil, hal sẽn ta yʋʋmd 1973 wã, FUNAI wã ra zoe n maana sɛb ne Wayampi rãmbã. Baa ne rũndã-rũndã, Wayampi buud toor-toorã sẽn beẽ wã yaa neb sẽn tar minim n minim ne minimã.[20] Yʋʋmd 1976 wã, b sẽn da na n maan sor ning sẽn boond tɩ BR-210 wã n na n pɩʋʋg Wayampi soolmẽ wã, tɩ b ra pa tõe n paam n paam n kẽ ne tẽn-zẽmsã ye. Yʋʋmd 1980 wã pʋgẽ, buudã yikame n na n zab ne-ba, tɩ sorã meeb sa, la tõe t'a pa na n tol n sa ye.[21] Zĩigã pʋgẽ, b yãame tɩ Wayampi rãmb sull a yiib n be be tɩ b pa tõe n paam n bãng-b ye. Bãngr-gomdã pʋgẽ, b yeelame tɩ b na n kɩtame tɩ b tõog n zã b mens sõma, la tɩ b na n tõog n zã b mens sõma n paase.[22]

Tʋʋmdã[edit | edit source]

Wayampi wã yaa tẽn-kɩrems la b yõogd-a la b rɩt-a n dɩtẽ, sẽn yɩɩd fãa, b rɩt-a-la kasɩva, batɛt-sõama, yam, la banana.[23] Amapari la Oyapok kʋɩl-bɛdã sẽn be goabgã pʋgẽ wã sʋka, yõ-koglg n tar yõod n yɩɩda, tɩ tãb-biis ne tãb-biis yõg ne tãb-biis sẽn be goabgã n tar yõod n yɩɩda. Ne Mariry siglgã sẽn tʋmd sãnemã baoob sẽn pa waoogã, b pa kẽesd b toog wʋsg ligdã wɛɛngẽ ye.

Wayampi nebã ra yaa Wayana nin-tũusdsã sẽn da tar teed wʋsg n koosdẽ wã babg a ye. B ra yita Amapari kʋɩlgã sẽn be Brazil n ta Tapanahoni kʋɩlgã sẽn be Suriname wã. B ra koosda tãb-bi, we-rũng la tãb-bi, sẽn yɩɩd fãa, ne tʋʋm-teedo. Rũndã-rũndã, b sẽn na n soog tẽns toɛy-toɛyã kɩtame tɩ b pa le tõe n maan woto ye. La baa ne rẽ, b ket n bee Wayampi buud toor-toor pʋsẽ. Sẽn sɩng ne yʋʋm 1970 wã saabã, tẽns nins sẽn be Eropã teedã ledga tẽn-gãongã teedã, sã n pa ne gãntika la gãntika. B sẽn maand to-to n na n paam ligd n na n yiis bũmb ninsã sõor paasdame, wala zab-teedã, zĩm-gãmbrã, ko-bõonesã, la bõn-yoodã.

Tẽnsã[edit | edit source]

French Guiana
Place Population Comment
Camopi 600-650 main town
Trois Sauts 300-350 cluster of four villages: Roger, Zidock, Yawapa, and Pina.
Brazil:
Place Inhabitants
Akaju 33
Aruwã'ity 49
Cinco Minutos 60
Jakareãkagokã 47
Jovem de Deus 32
Karapijuty 55
Karavovõ 48
Kupa'u 45
Kwapoywyry (Aramirã II) 57
Mogywyry (Piaui) 54
Najaty 53
Okakai 36
Pairakae 42
Suisuimënë 11 (minority)
Tabokal 57
Takweniwi 133
Yululuwi 50
Ytawa 65
Ytuwasu 117
Yvytõtõ 38

Sebr sebre:[edit | edit source]

a. B sõdga sẽn tũ ne neb sõor sẽn ta 590 sẽn kẽed ne Trois Sauts,[24] la 1,677 sẽn kẽed ne komine wã yʋʋm 2012 pʋgẽ.[25] Sõadbã pa welgd buud ye, la sõadbã wilgdame tɩ komine wã neb 35% vɩɩ Trois Saults la a gũbgẽ wã, tɩ 65% be Camopi la a gũbgẽ wã.

b. A bee Tumucumaque tãensã tẽnga gãaga pʋga.

Sebr ning sẽn pʋgdã[edit | edit source]

  1. "Wajãpi: Bãngr-goama". Instituto Socioambiental (Portugall buud-gomde). B paama-a-la yʋʋm 2020 sigr kiuug rasem a
  2. "Wayampi". Ethnologue. 2009. B paama seb-kãngã yʋʋmd 2012 tʋʋlg kiuug rasem 11.
  3. A Davy & Tritsch 2012, s. 16.
  4. "Apina Conselho das Aldeias Wajãpi".
  5. Apina (Portugall buud-gomde). B paama-a-la yʋʋm 2020 sigr kiuug rasem a 2.
  6. A Grenand & Grenand 2017, s. 18. "Les amérindiens Wayampis, citoyens français d'Amazonie". Medium France (French pʋgẽ). Yʋʋmd 2015 tʋʋlg kiuug rasem 29. B paama-a-la yʋʋm 2020 sigr kiuug rasem a 2.
  7. "Sẽn wilgd-a sorã yaa a Camopi". A Petit Futé (Frans) B paama-a-la sigr kiuug rasem a 3 yʋʋm 2020.
  8. A Pierre Grenand ne a Françoise Grenand. B sẽn vɩ tɩ loog noore: Wayampi nebã weoogã (Amerindi rãmb sẽn yit Guyane Fransã) (PDF). s. 179–183. A paama-a August 2, 2002. Template:Wp/mos/Citation book: ☐ website= ignored (help)
  9. Ailincai, Rodica; Jund, Sandrine; Alì, Maurizio (2012). "Comparison des écosystèmes éducatifs chez deux groupes d'Amérindiens: les Wayãpi et les Wayana". Revue française d'éducation comparée, Raison, Comparaison, Zãmsgã. 8: 55–90.
  10. A Davy & Tritsch 2012, s. 9.
  11. Navet, Éric; Mohia, Nadia (1990). "Considérations sur la situation des Amérindiens de l'intérieur de la Guyane seb-neng 223". Journal de la Société des Américanistes (Frans buud-gomde). 76 (1): 215-227. doi:10.3406/jsa.1990.2742. B paama-a-la sigr kiuug rasem a 2 yʋʋm 2020.
  12. "Yãk-y n tool-y neda Yãk-y n tool-y neda Gʋvɛrneer ning sẽn get tẽns nins yell b sẽn gomd Biiblã pʋgẽ wã LDH Paris (Frans) B paama-a-la yʋʋm 2020 sigr kiuug rasem 31 daare.
  13. A Davy & Tritsch 2012, s. 13.
  14. "Wajãpi". Socio Ambiental.org. B paama-a-la sigr kiuug rasem 28 yʋʋm 2022.
  15. "Wajãpi zab-teedo: ges-y sẽn zems yʋʋm 50 zab-teedo". Midia Ninja. Yʋʋmd 2019 sigr kiuug rasem a 4. B paama-a-la sigr kiuug rasem 28 yʋʋm 2022.
  16. "Terra Indígena Waiãpi". Terras Indigenas (Portugall buud-gomde). B paama-a-la yʋʋm 2020 sigr kiuug rasem a 2.
  17. A Thomas Malmontet (2020). "Yĩng bãas sẽn kẽed ne nin-buiid nins sẽn be Oyapock sẽn be Gʋvɛrneerã, Gʋvɛrneerã pʋgẽ wã". International Journal of Dermatology. Yaa seb-kãng n na n wilg b sẽn tõe n maan to-to. 59 (5): 600. doi:10.1111/ijd.14848. PMC 7217172. PMID 32227343.
  18. Maurizio Alì & Rodica Ailincai (2012). "Comparison des écosystèmes éducatifs chez deux groupes d'Amérindiens: les Wayãpi et les Wayana" (Frans: Table 1 (basée sur les inscriptions à la clinique locale). A paama-a Augus kiuug rasem a 3 yʋʋm 2020 soabã.
  19. "Populations légales 2017 Commune de Camopi (97356) ". INSEE (Frans) B paama-a-la yʋʋm 2020 sigr kiuug rasem a 3.
  20. "Caracterização do DSEI Amapá e Norte do Pará, conforme Edital de Chamada Pública n. 2/2017 (item 3.1) " (PDF). portalarquivos.saude.gov.br (Portuguese pʋgẽ). Yʋʋmd 2016 sigr kiuug rasem 30. B paama-a-la yʋʋm 2020 sigr kiuug rasem a 2.
  21. A Francois Catzeflis (2012). "Seb-n-vɩk sẽn maan sẽn kẽed ne bõn-vɩɩs nins sẽn pa tõe n yɩll n kẽ wã sẽn be Wayampi Amerindi rãmb rotẽ wã Frans Gʋyana". Mamãlia. 76 (3): 328.

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://pib.socioambiental.org/en/povo/wajapi/
  2. http://pib.socioambiental.org/en/povo/wajapi/
  3. http://www.apina.org.br/index.html
  4. http://pib.socioambiental.org/en/povo/wajapi/
  5. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=api
  6. https://journals.openedition.org/ethnoecologie/3007
  7. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=api
  8. https://medium.com/france/au-pays-des-amerindiens-wayampis-441175a7e59c
  9. https://www.petitfute.com/v37976-camopi-97330/
  10. https://www.petitfute.com/v37976-camopi-97330/
  11. https://horizon.documentation.ird.fr/exl-doc/pleins_textes/pleins_textes_7/b_fdi_51-52/010019602.pdf
  12. https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01058307
  13. https://medium.com/france/au-pays-des-amerindiens-wayampis-441175a7e59c
  14. https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01058307
  15. https://www.researchgate.net/publication/260676397
  16. https://www.researchgate.net/publication/260676397
  17. http://www.ldh-paris-14-6.org/IMG/doc/acces_sante_2.doc
  18. https://www.researchgate.net/publication/260676397
  19. https://www.researchgate.net/publication/260676397
  20. https://pib.socioambiental.org/en/Povo:Waj%c3%a3pi
  21. https://midianinja.org/news/wajapi-invasions-check-out-the-history-of-almost-50-years-of-attacks/
  22. https://terrasindigenas.org.br/pt-br/terras-indigenas/3901
  23. https://pib.socioambiental.org/en/Povo:Waj%c3%a3pi
  24. https://www.researchgate.net/publication/261552583
  25. https://www.insee.fr/fr/statistiques/4269674?geo=COM-97356

Zems-n-taase[edit | edit source]

  • Apina - Wayampi Kãsem-dãmbã sull (Portige)
  • v
  • t
  • e

Indigenous peoples of Brazil

  • v
  • t
  • e

Ancestry and ethnicity in French Guiana

Authority control databases: National
  • France
  • BnF data
  • Germany
  • Israel
  • United States