Wp/mos/Uilleann pipes

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Uilleann pipes
uilleann pipes
Subclass ofbagpipes Tekre
Indigenous toIreland Tekre
Country of originRepublic of Ireland Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Ireland’s National Inventory of Intangible Cultural Heritage Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01264, https://ich.unesco.org/fr/RL/01264, https://ich.unesco.org/es/RL/01264, https://nationalinventoryich.chg.gov.ie/uilleann-piping/ Tekre
Hornbostel-Sachs classification422.122.2+422.221.1 Tekre
A half-set being played

"Uilleann" lebgdame tɩ ka. Sã n yaa ne Ogam lɛtrã, ges-y Forfeda.

Uilleann tãb-biis (Irish: /ˈɪlən/ i IL-ən or /ˈɪljən/ IL-yən, [ˈɪl̠jən̪ɣ]), b sẽn boond wakat ninga tɩ Irlãnd tãb-biis yaa Irlãnd tãb-biis sẽn yaa sõma. B ra boond-b lame tɩ "union pipes" ne ãngilindã, la b sẽn boond-b rũndã-rũndã wã yaa b sẽn lebg Irlãnd gom-bilã tɩ píobaí uilleann (sẽn dat n yeel tɩ "pipi sẽn be nug-rɩtgẽ wã") ne b sẽn maand to-to n kɩtd tɩ koomã yaa wʋsgã. Sẽn deng yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã, b ra pa gʋls tɩ b ra boond tɩ piib-dãmbã tɩ uilleann ye. A ra yaa 'Grattan Flood' n naan-a, la a yʋʋrã kell n paame. Nebã ra tagsame tɩ gom-bil ning b sẽn boond tɩ 'union' wã yaa 1800 Act of Union wã. La rẽ pa sɩd ye, bala a Breandán Breathnach wilgame tɩ yɩɩl-yend b sẽn yiis yʋʋmd 1796 wã tũnugda ne gom-bil ning b sẽn boond tɩ 'union' wã.

Uilleann tãb-bi-bõonesã b sẽn boond tɩ bagã fõogda ne b sẽn gãneg tãb-bi-bõoneg sẽn gãneg b sẽkã la b nug rɩtgã (sẽn kẽed ne nug-rɩtgã, la sẽn kẽed ne nug-goabgã, b toeema zĩis nins b sẽn be wã la b sẽn teend bũmb nins fãa wã). Sẽn paase, b kɩtdame tɩ pemsmã tõe n yɩ sõma, tɩ koomã sẽn yaa tɩrgã tõe n kɩt t'a yɩ sõma n paas t'a pa sãamdẽ ye. B sãnda tõe n moonda wall b yɩɩnd n ket n tãooda. Zĩigã sẽn pid ne fuugã, b gãda a to wã sẽn be a nug-rɩtgã tẽngre, tɩ rẽ kɩt t'a gãd-a n na n kɩt tɩ pemsmã sẽn be a pʋgẽ wã kẽed n tɩ tãag tãmsã (sẽn kɩtd tɩ b gʋlsd yɩɩlã).

Zĩigã sẽn be zʋʋg-n-basã pʋgẽ wã kẽeda yɩɩl-gʋlsdã pʋgẽ, tɩ zʋʋg-n-basã be zʋʋg-n-basã pʋgẽ. B wẽeda yɩɩlã ne nug-rɩtbã wa tãntãn-nimbga. A yɩɩl-n-bɛdã yɩɩl-n-bɛdã yaa a yiib sẽn yaa sõma, n paas yɩɩl-n-bɛdã sẽn yaa sõma la sẽn pa sõma. Naoor wʋsgo, b sã n na n wẽed yɩɩlã, b gãda yɩɩl-gʋlsdã gãndgã zugu, n pag kʋɩlengã sẽn be tẽngrã, sẽn na yɩl tɩ pemsmã tõe n kẽ ne kʋɩl-kʋɩl nins sẽn be kʋɩlengã pʋgẽ wã bala.[1] B sã n wa kʋɩll a ye n yaool n kʋɩll a to wã, b tõe n maana yɩɩll sẽn pa tõe n wʋm-a sõma, bala yɩɩlã sã n pa le tõe n paam pemsem, a pa le tõe n wʋm ye. B sẽn boond tɩ drones a tãabã yaa tãb-biis bal sẽn pa tar b sẽn na n yɩɩl ye. B pa vaandẽ ye. Bõn-vɩɩs a tãabã yaa kʋɩls sẽn pa kẽed ye. B sã n pa sɩɩs-ba, b pa kelgd ye, la b tara noy b sẽn tõe n pak ne peebã soab nug-rɩtgã (bɩ nugã, b sã n dɩk nug a yembr n bas peebã).[2] B sã n pak-a, a kɩtdame t'a kelge. B remsda so-gɩtbã tɩ b tõe n tik-b naoor a wãn wakat a yembre. Woto kɩtdame t'a tõe n yɩɩl yɩɩl sẽn pa toog ye, tɩ sã n wa yaa tɩlae bɩ a kɩt tɩ yɩɩlã yɩ sõma. B leb n tara bõn-yood wʋsg b sẽn maand ne bũmb toor-toor bɩ ne bũmb a ye bal sẽn yaa sõma.

Uilleann tãb-bi-bɛdã rãam yaa toor ne tãb-bi-bɛd a taabã. B pa tar b sẽn boond tɩ bagpipes wã ye. B pa wõnd bagpipes a taab ye. Wala makre, b boond-b lame tɩ Great Irish warpipes, Great Highland bagpipes, bɩ Itali zampognas. Naoor wʋsgo, b sã n wa be roogẽ, b wae n yɩɩnd-a lame, la b sã n wa zĩndi, b wae n yɩɩnd-a lame.

Gom-noor sẽn yitẽ[edit | edit source]

Uilleann yaa gom-biis sẽn yit ãngilindã sẽn dat n yeel tɩ "kõor" , uillinn". Irlãnd gom-bil ning b sẽn boond tɩ uilleann pipes yaa píb uilleann (alt. píob uilleann), sẽn dat n yeel tɩ "pipes (tubes) of the elbow (tubes) ".[3]

La b sẽn gʋls pipi n yeel tɩ "Union pipes" wã yaa yʋʋm kob-gĩnd a 18 soabã saabẽ, tõe tɩ yaa sẽn na yɩl n wilg tɩ yɩɩn-gʋlsdã, yɩɩn-gʋlsdã la yɩɩn-gʋlsdã lagem-n-taar n be. B leb n yetame tɩ b ra reega a soab ne England, Wales, Ireland la Scotland sẽn da wa n be lagem-n-taar pʋgẽ wã. La rẽ pa sɩd ye, bala b ra reega a soabã ne England, Wales, Ireland la Scotland sẽn da wa n be lagem-n-taar pʋgẽ wã, sẽn sɩng ne yʋʋmd 1801. Sẽn paase, a Uilleann ra yaa bũmb b sẽn da nong n maand n kõt b nin-buiidã, wala Skotlann, Irlãnd la Ãngeletɛɛr yaangã. B ra nong n maand-a-la wakat ninga, tɩ b sã n wa gomd a yell bɩ b boond-a tɩ Union pipe.

Yaa yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã sɩngrẽ la b reng n gom "uilleann pipes" yelle. A William Henry Grattan Flood sẽn yaa Irlãnd muzistikã bãngd yeelame tɩ "uilleann" wã yita Irlãnd gom-biig ning sẽn yaa "kõor" wã pʋgẽ. A goma a William Shakespeare seb-kãngã sẽn yaa The Merchant of Venice sẽn yi yʋʋmd 1600 wã yelle. (Act IV, sc. I, l. 55) b sẽn boond tɩ "piipes en laine" wã. B sẽn gʋls seb-kãngã n na n wilg tɩ b ra pa tõe n bãng b sẽn na n maan to-to n tõog n maan woto wã, b yeelame tɩ b ra pa tõe n bãng b sẽn na n maan to-to n tõog n maan woto ye. A Uilleann sẽn lebg tɩ Uilleannã, tõe t'a ra kɩɩsda gom-biig ning sẽn yaa unionã, sẽn dat n yeel tɩ goosneema wã sẽn da na n dɩt naam ne Ãngeletɛɛrã. La a Breandán Breathnach wilgame tɩ yaa toog ne-a t'a wilg gom-bil ning sẽn yaa uilleann wã sẽn lebg 'lollã' sẽn deng yʋʋm kob-gĩnd piig la a yoobã (b sẽn da pa mi gom-bilã) la a sẽn lebg 'union' yʋʋm kobs a yiibu poore.

Kʋdemdã[edit | edit source]

B sẽn da boond tɩ bagpipe wã yaa wa b sẽn da boond tɩ bagpipe wã n da be Ãrlãnd soolmẽ wã, la b ra boond-a lame tɩ bagpipe. B boond-b lame tɩ "Irlãnd zab-n-taase". Irlãnd la Ekɩt galɛɛs buud-goamẽ, b ra boond-a lame tɩ píob mhór ("piib-kãsengã").

Baa ne b sẽn da tar zab-te-n-bõoneg b noorẽ wã, b ra ket n tʋmdame n tar pãnga, Fãrens la Erop tẽns a taab zabr zĩisẽ wã, b ra zoe n basa-a lame n bas Irlãnd. B sẽn boond tɩ union bɩ uilleann pipe wã wa n sɩngame yʋʋmd 1800 wã sɩngrẽ, sẽn zems wakat ning b sẽn wa n boond tɩ Northumbrian smallpipes wã la b sẽn boond tɩ Scottish Lowland bagpipes wã. B fãa yɩɩ yɩɩl sẽn pa kelgd nebã, la b yɩɩlã yɩɩ noog n yɩɩd b sẽn da peebd ne b noorã. B sẽn da naan-b to-to wã kɩtame tɩ b ra segd n gãneg b nug rɩtgẽ wã n ning bugum tɩ bugmã kẽed b nug goabgẽ wã, tɩ bugmã kẽed b nug goabgẽ wã, tɩ bugmã me kẽed b nug goabgẽ wã n kẽed b nug goabgẽ wã. A Geoghegan karen-saamb sẽn zĩnd yʋʋmd 1740 soabã pʋgẽ wã boola Uilleann tãb-kãngã tɩ "Pastoral bɩ bagpipe". B sẽn da boond tɩ piipã tɩ pastɛɛrã, b ra boond-a lame t'a Bellow, tɩ b sã n da wa be b zĩigẽ bɩ b sã n wa be b zĩigẽ, b peebd-a. B ra yɩɩnd-a-la ne "pĩnd", sẽn dat n yeel tɩ legato, tɩ pa wa uilleann-rãmbã, b sẽn tõe n yɩɩnd-b ne "pĩnd" me, sẽn dat n yeel tɩ staccato wã ye. A sẽn da wa n na n sɩng n boond tɩ Pastoral Pipe wã ra tara tãnsob-n-soods a yiibu, la a sẽn wa n na n lebg n wa be wã ra tara tãnsob-n-soods a yiib bala. B sẽn boond tɩ Pastoral Pipe wã la Union Pipe wã, b sẽn wa n sɩng n boond tɩ Union Pipe wã, yaa b sẽn wa n na n dɩk b tagsa wã n lebg n tall n kẽng Ireland, Scotland la England[4] n wa wã, sẽn zems yʋʋm kob-gĩnd 18 soabã la 19 soabã sɩngrẽ.

Bãngr-goam nins b sẽn gʋls n wilg tɩ b ra pa tõe n bãng b sẽn sɩng n maand to-to wã yaa yʋʋm kob-gĩnd 18 soabã pʋɩ-sʋkã. Yaa sẽn nan pa kaoose la bãngdbã sɩng n get bõn-kãng yelle, la b nan pa tõog n welg zu-loees nins sẽn tɩ loe ne bõn-kãng sẽn nan yɩ to-to wã ye. A Uilleann bɩ a Union tãb-biisa tõe n yii Pastoral tãb-biisa (Border tãb-biisa, Northumbrian tãb-biisa, Scottish tãb-biisa) la b paama waoogr Irlãnd tẽnga pʋgẽ, protestant Anglo-Irlãnd tẽnga pʋgẽ la a nin-kẽem tãb-biisa, sẽn da tõe n paam tɩ b maan tãb-biis sẽn yaa ligd wʋsgo. A Irlãnd nebã sẽn da tʋmd ne uilleann piipã ra yaa sõma wʋsgo, la yaa vẽeneg tɩ yaa neb nins sẽn da tar ligd wʋsgã n da tʋmd ne-a. Yaa vẽeneg tɩ pipi neb nins sẽn da be Irlãndã wʋsg ra yaa protestant dãmba. Tõe tɩ b sẽn mi-b n yɩɩg yaa yʋʋm kob-gĩnd a 18 soabã sʋka, a Jackson sẽn da be Limerick soolmẽ wã, la yʋʋm kob-gĩnd a 18 soabã pʋgẽ, a William Kennedy sẽn da yaa bug-rɩt sẽn be Tandragee wã. Rowsome rãmb sẽn yit Co. A Wexford me ra yaa Irlãnd wẽnd-doogã roog hal tɩ ta yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã sʋka. A Uilleann piipã ra nong n yaa protestant-rãmbã taoor dãmb n da tʋmd ne-ba. B ra nong n boond-b lame tɩ piipã tɩ b na n yɩɩg wẽnd-doogã liuuli. Hal tɩ ta yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã, b ra ket n boond-a lame tɩ Anglo-Irlande, wala makre, Anglikã taoor soab a James Goodman (1828-1896) sẽn yit Kerry, sẽn da maan piip a Uilleann piipã n tɩ mum ne-a Creagh (Ireland wẽnd-doogã) yaoogẽ sẽn pẽ Baltimore, Cork tẽnga. A zoa a John Hingston sẽn da yit Skibbereen me ra yɩɩda a Uilleann piipã. A Canon Goodman zoa a to sẽn da yaa 'Alderman Phair sẽn yit Cork (sẽn lugl pipi yɩɩl-yɩɩndbã sull sẽn be Cork yʋʋmd 1890 wã) kɩtame tɩ b yiisa a Goodman yɩɩl-yɩɩndbã Creagh yaoogẽ wã. B wa n kõ-b-la a Michael O'Riabhaigh sẽn da yaa yɩɩn-gʋlsd sẽn da be Cork wã, t'a lebs n lugl yɩɩn-gʋlsdb sull ning sẽn da be Cork yʋʋmd 1960 wã.

B sẽn na n maan to-to[edit | edit source]

Yaa a Taylor saam-biisã (sẽn sɩng n yit Drogheda, Irlãnd soolmẽ wã, la sẽn wa n lebg Filadɛlfi, Pensilvani soolmẽ wã) sẽn sɩng yʋʋmd 1800 wã tɛka. A Canon Goodman yɩɩl-a-la ne a Taylor. Hal tɩ ta wakat kãnga, b ra nong n boond-b lame tɩ "flat sets" sẽn tar noy a taab wala C ♯ , C, B la B ♭ , la b ra pa tõe n tall-b n yɩɩl ne yɩɩl a taab ye. Yaa yɩɩllã yɩɩll n kɩt tɩ yɩɩllã yɩɩl yɩ sõma, bala, yɩɩll nins b sẽn boond tɩ drones la regulatorsã yɩɩllã yɩɩl me yaa sõma. B sã n na n yɩɩl yɩɩl-bɛd sẽn tar woglem sẽn kolg milimɛt 362, b na n yɩɩla yɩɩl-bɛd sẽn zems D4 bɩ sẽn kolg D4 (D sẽn be C wã sʋka), tɩ A4 yaa 440 Hz, sẽn dat n yeel tɩ yɩɩl-bɛd sẽn yaa wa yɩɩl-bɛd rũndã-rũndã. Yaa saam-biis a yiibã sẽn boond t'a Taylor n sɩng rẽ. B sã n wa tar yɩɩl-bɛd n yɩɩd pĩndã, b sã n wa tar yɩɩl-bɛd n yɩɩd pĩndã, b pa tar yɩɩl-bɛd ye. B sẽn da wa n boond-b tɩ Taylorsã, b ra na n yɩɩnd-b-la zĩis wʋsg United States soolmẽ wã. Rũndã-rũndã, yaa b sẽn da wae n boond-b tɩ uilleann pipe wã la b nong n yɩɩndẽ, baa ne b sẽn da boond-b tɩ narrow-bore pipe wã. La sẽn deng-b Taylorsã, neb n da maand koom-koglgã koom-koglgã, n tũnugd ne koom-koglgã koom-koglgã sẽn yaa kɩdsã, la ne koom-koglgã koom-koglgã sẽn yaa kɩdsã n maand koom-koglgã. Wõnda b sẽn maan bõn-kãens kẽer n na n bãng tɩ b sã n wa wẽed-b bɩ b sã n wa wẽed-b bɩ b pa wʋmd sõma ye. Wala makre, A4 = 415 Hz. A Taylor ne a zakã rãmb leb n maana yɩɩl wʋsg sẽn yaa sõma n yɩɩd pĩndã, wala makre, yɩɩl ning b sẽn boond tɩ Old Philharmonic wã yɩɩl sẽn yaa sõma n yɩɩd pĩndã, sẽn yaa A4 = 453 Hz, sẽn da be United States yʋʋmd 1800 wã saabẽ wã.

B sẽn nong n boond tɩ D pipe wã yaa b sẽn boond tɩ ensembles wã, tɩ b nong n boond tɩ flate-pitch pipe wã tɩ yaa b sẽn boond tɩ solo wã yĩnga.  ⁇  Naoor wʋsgo, fiddler na n basa a to wã t'a tõog n yɩɩl ne a to wã t'a tõog n yɩɩl ne a to wã t'a yɩɩl ne a to wã t'a yɩɩl ne a to wã t'a yɩɩl ne a to wã t'a yɩɩl ne a to wã t'a yɩɩl ne a to wã t'a yɩɩl ne a to wã t'a yɩɩl ne a to wã t'a to wã pa tõe n yɩ woto ye. Yaa sõma tɩ d bãng tɩ Irlãnd mizikã ra yaa yɩɩl sẽn na n yɩɩl ned a yembr bala hal tɩ ta yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã, wakat ning yɩɩl-kãens sẽn tar yɩɩl sẽn pa vaandã sẽn sɩng n tar yõod n yɩɩda. Wala sãnda sẽn yaa kʋdem-kẽem-dãmb a taab me, pa wakat fãa la b makd b sẽn na n yɩɩnd to-to wã, la yaa sẽn na yɩl tɩ yɩɩn-gʋlsdã ne yɩɩn-gʋlsdã lagem taab sõma ne yɩɩn-biis a tãabã. B sẽn boond tɩ piisã tɩ piisã, b sẽn boond tɩ piisã, la b sẽn boond tɩ piisã tɩ piisã, yaa bũmb sẽn tõe n wa kɩt tɩ b pa wʋm taab ye.

Tʋʋmdã toɛy-toɛyã[edit | edit source]

Uilleann tãb-biis sẽn yaa sõma wʋsg tara yɩɩl-yɩɩll sẽn yaa sõma wʋsgo, tɩ tãb-biis nins sẽn pa tar pãng wã, la b sẽn maand tɩ nebã pa tõe n wʋm b sẽn yetã. B sã n na n dɩk b nus-wʋsg n maan sɩtã, b pa na n tõog n maan sɩtã ye. La b sã n na n dɩk b nus-wʋsg n maan sɩtã, b pa na n tõog n maan sɩtã ye. B tũuda bãmb a tãabã fãa ne tʋʋm-noy nins b sẽn maandã.

Tʋʋmã sẽn yaa toogã[edit | edit source]

Sẽn na yɩl n tõog n bãng a sẽn maand to-to wã, b nong n sɩngda ne bũmb kẽer b sẽn boond tɩ minimã.

B sẽn boond-b tɩ "bõn-kɩdsã" yaa bũmb nins bal sẽn tõe n kɩt tɩ b bãng b sẽn segd n maan to-to tɩ b tõog n maan b sẽn datã. B tõe n yɩɩl-a-la ne yɩɩl-bɛd sẽn sɩng ne yɩɩl-bɛd sẽn yaa "concert pitch" sẽn yaa D, n tãag yɩɩl-bɛd sẽn yaa B♭ , tɩ b boond-a tɩ "flat set" (wa b sẽn boond yɩɩl-bɛd nins sẽn be D wã tẽngrã).

Starter or Practice Set

Sẽn na yɩl n tõog n wẽed uilleannã sõma, karen-biisã segd n zãmsa b sẽn segd n wẽed a bugmã to-to, n tõogd n ningd bug-zõosã la b wẽed a yɩɩlã wakat a yembre. Rẽ n so tɩ neb nins sẽn nan sɩngd reemã nong n maand reemã tɩ b minim-a sõma. La baa ne b sẽn boond-b woto wã, pa neb nins sẽn dat n wa yɩɩlã pʋgẽ bal n minim n minimd yɩɩlã ye, yɩɩl-gʋlsdb kẽer me n minimd yɩɩlã, b sã n dat n yɩɩl ne yɩɩl-gʋlsd a to, bɩ b sã n wa be be, bɩ b sã n wa reemd yɩɩlã. Sã n wa yaa tɩlae, b tõe n kɩtame tɩ b sẽn maandã zems ne b sẽn datã.

Kẽer sõor sõor[edit | edit source]

Uilleann Pipes drones

B sẽn boond tɩ pʋɩ-sʋk yaa bũmb sẽn kolg b sẽn boond tɩ minimã. Wala bagpipi wã buud a taab sẽn maandã, uilleann pipesã tũnugda ne "drones", sẽn yaa tãnsob-n-soods sẽn tũud yɩɩn-yɩɩdã yɩɩll ne bũmb sẽn pa vaand sẽn wilgd b sẽn togsd bũmb ningã. Tõnd nong n tara tãnsob-n-soods a tãabo. Yaa tãnsob-n-soods sẽn yaa tãnsob-n-soods sẽn yaa tãnsob-n-soods sẽn tar koees sẽn yaa sõma n yɩɩdã. B ra boond-b lame tɩ piib-rãmb a naasã. B ra boond-b lame tɩ piib-rãmb a naasã, n paas a yembr sẽn da na n kelgd yɩɩl sẽn zems ne yɩɩl a naas soabã bɩ a nu soabã. Zĩ-kãense, b ra boond-b lame tɩ "tãn-dãmb" sẽn na yɩl n wilg tɩ b yaa nin-kẽemse. Yaa ra-bõoneg b sẽn maan ne tɩɩg sẽn gãe bãag pʋgẽ (wa teed a taabã) ne peend bɩ ne kaama. Dronesã lagemda ne bĩisgã, wala b sẽn lagemd ne soog-n-mengã (Ges-y sõsg ning sẽn be tẽngrã). B gãnegda tãb-biis nins b sẽn na n gãnegã rɩtg gãndgã zugu. Woto yaa toor ne bagpipe buud a taab b sẽn nong n dɩkd n tʋk b nugu wall b rɩkd n tʋk b nug-rɩtgo.

B tõe n kɩtame tɩ sɩl-yoodã yi. B sẽn tõe n maan woto wã yaa b sẽn na n tũnug ne kʋɩlen-bi-kãseng sẽn tar n naagd b teedã. B ra naan-a lame tɩ yaa wa b sẽn naan-a tɩ yaa gãn-kɩɩmse, la tɩ yaa kut a yiib n da kẽed-a, tɩ b tõe n gãd b sẽn maand-a wã la b kõt-b pemsmã. Woto, b ra tõe n zaba ne so-gɛtbã tɩ b kɩt tɩ dronesã sĩndi. Yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã saabẽ wã, b ra nong n maana gãndg ne raad sẽn yaa kãn-kãe, n maan kut a nu n kẽ a pʋgẽ. Rẽ kɩtame tɩ b ra pa tõe n sãam-a wʋsg wa b sẽn da maan-a pĩndã ye. A leb n tõe n dɩka bug-raood n dɩka bug-raood a to n bas-a, wall a bas-a n bas-a n bas-a n bas-a n bas-a. Woto kɩtdame t'a tõe n yɩɩll ne bũmb toor-toor n paas a sẽn tõe n yɩɩl ne yɩɩl-yẽg a to wã. B sẽn boond tɩ dronesã yaa bũmb sẽn tar laas a ye, sẽn yaa bũmb ning sẽn kɩtd tɩ b kelgdẽ wã, n yaool n pa wõnd bũmb ning b sẽn boond tɩ chanterã la regulatorã sẽn tar laas a yiibã. Pĩnd wẽndẽ wã, b ra nong n dɩkda wil sẽn pa ne wã n maand kams-kãense, tɩ b yaool n sɩng n tũnugd ne kams-kãense, yʋʋm kob-gĩnd a 19 soabã saab sasa.

Bũmba fãa[edit | edit source]

A full set of Uillean pipes.
Full set

Wala b sẽn boond tɩ sullã, yaa Uilleann tãnsob-n-piisã fãa. Rẽ na n yɩɩ pʋɩ-sʋka, b sã n wa paas sull a tãab sẽn na n ges b yellã. Yaa tãnsob-n-piis a tãab b sẽn pag tɩ b wẽed wa tãnsob-n-piis a taabã. Wala sẽn pa yɩ-b nedã, b nong n boond-b lame tɩ tenore, baritone, la bas, sẽn sɩng ne sẽn yaa-a bilf n tɩ ta sẽn yaa-a kãseng n yɩɩdã. B sẽn boond tɩ régulateur wã tũnugda ne kɩbay a nu (sẽn yaa a nu tenorã zugu, la a naase baritonã la basã zugu) sẽn na yɩl n lagem yɩɩl-gʋlsdã yɩɩlã. B sigla kɩbay-kãense, tɩ b tõe n kõ koees a yiib sẽn yaa kɩbay bala, bɩ b tõe n kõ kɩbay sẽn yaa kɩbay bala, sẽn na yɩl n wilg gom-biis bɩ kɩbay sẽn yaa takɩ. B sẽn boond tɩ "regulators" wã yɩɩl sẽn sɩng ne yɩɩl-bɛdã n tɩ ta yɩɩl-bɛdã (b sẽn boond tɩ D wã) yaa woto: tenor: C, B, A, G, F♯ ; bariton: A, G, F♯ , D; bas: C, B, A, G. B sẽn boond tɩ tenore wã la baritone wã yaa sẽn na n kẽed-b kãntɩɩgã taoorã, tɩ b ning-b kãntɩɩgã zugẽ. B sẽn boond tɩ basã yaa sẽn na n be kãntɩɩgã poorẽ wã (sẽn zãr n yɩɩg tãndã), la b me-a-la sõma.

Richard "Dicky" Deegan, piper, busking with his full set in Salamanca Place, Hobart, Tasmania, Australia in 1995

Bũmb a to me sẽn tõe n sõng tɩ b bãng b sẽn segd n yɩɩl to-to wã yaa b sẽn na n yɩɩl bũmb nins b sẽn boond tɩ "yẽg-yẽg" wã: b sã n na n yɩɩl yɩɩlã ne b nug goabgã bala, b tõe n yɩɩla yɩɩlã ne b nug rɩtgã bala, tɩ b sã n dat bɩ b tõe n yɩɩl yɩɩl-yẽg a tãabã wakat a yembre. B sã n na n wa rat n wẽe yɩɩl-bɛdã, yɩɩl-bɛdã na n yɩɩ yɩɩl-bɛdã n baas ne G bɩ A wã. La rẽ poore, yɩɩl-bɛdã na n yɩɩl-a lame n kɩt tɩ yɩɩlã yɩ sõma n paase.

A Chanter[edit | edit source]

B sẽn boond tɩ chanter wã yaa bũmb b sẽn boond tɩ uilleann pipes tɩ b rɩkd n tãood yɩɩlã. A tara nug-rɩtb a nii (b kõ-a-la makr sẽn wilgd tɩ yɩɩl-n-bɛd sẽn tar D yɩɩl-n-bayã yaa woto): D sẽn be tẽngrã, E♭, E, F♯ , G, A, B, C, C ♯ , D sẽn be yĩngrã (b boond-a lame me tɩ "D sẽn be poorẽ"). Sẽn na yɩl n ta D (D4) sẽn be tẽngrã, b zẽkda yɩɩl-gʋlsdã t'a yik n bas a nengã, tɩ yɩɩl-gʋlsdã sẽn be zĩig ning n yiisd yɩɩl-gʋlsdã nootã pukdẽ. B ningd-a-la rɩtg n ningd a nug-rɩtgã, tɩ rẽ kɩt tɩ b pa le tõe n yã-a ye. "Pall-dãmb wʋsg rɩkda gãndg sẽn yaa gãndg sẽn yaa gãndg sẽn yaa gãndg b sẽn ningd b yĩn-gãongã zug n maand tɩ koomã pa kẽedẽ ye. Sẽn yɩɩd fãa, b sã n ning-a ko-pĩig sẽn tar pãng sẽn zems bɩ ko-pĩig sẽn tar pãng sẽn zems tɩ b ning-a ko-pĩigã tẽngre, yaa woto me la b maand n na n tõog n kɩt t'a yɩ sõma. Naoor wʋsgo, yɩɩl-gʋlsdã kell n gãda a yĩn-gãong n yɩɩl koe-nood a taabã fãa (sẽn pa yɩll tɩ yɩɩl-gʋlsdã tõog n maan bũmb toor-toor bɩ n toeem yɩɩlã pãng la a reemã ye).

Bõn-yẽgd a ye sẽn kɩt tɩ b boond-a t'a yɩɩlã yaa t'a tõe n yɩɩll-a-la staakatɩ, bala ned ning sẽn yɩɩl-a wã sẽbda yɩɩlã tẽngre. B sã n pag b nug-tõaagã fãa, yɩɩlã pa le tõe n yɩɩl ye. Woto me yaa tɩlae sẽn na yɩl n paam wĩnto-sʋk a yiib-n-soabã. B segd n pagame, n paas tɩ b kɩt tɩ bagã tall pãng n paas tɩ wĩnto-sʋk a yiib-n-soabã pʋgẽ, yɩɩl nins b sẽn ning ne b nugã na n kelge. B tõe n yɩɩla yɩɩl-bɛd wʋsg n kɩt tɩ yɩɩl-bɛdã yɩ sõma n paase, tɩ kɩt tɩ yɩɩl-bɛdã yɩ sõma n paase. B wae n boond-b lame tɩ "pĩnd-pĩnd-pĩnd-pĩnda". B boonda neb nins sẽn maand legato wã n yɩɩd fãa wã tɩ "pĩim-pĩim-pĩim-pĩim". Sẽn sɩng ne pĩnd wẽndẽ wã, b ra boond-a lame tɩ " piping " sẽn dat n yeel t'a yɩɩl ne yɩɩl-yɩɩndbã (sẽn nong n yaa Irlãnd dãmb sẽn da kẽnd n maand soayã) sẽn da yɩɩnd sorã zugu, wall yɩnga, bala b sã n da wẽed-a ne b nug-rɩtbã, a ra yɩɩda wʋsg n yɩɩd b sã n da wẽed-a ne b nengã (sẽn tõe n wa ne yɩɩl-yɩɩndb sẽn pa zems b sẽn da wẽed a yiib-n-soabã).

B tõe n yɩɩga ne nug-bil n wẽed yɩɩllã sẽn be zĩig ning tɩ yɩɩl-gʋlsdã tõe n wʋm tɩ yɩɩl-gʋlsdã wʋmd yɩɩlã. Sẽn paase, yɩɩll nins sẽn be tẽngrã me tara manesem a yiib sẽn yaa toor-toore. B boond-b lame tɩ " soft D " la " hard D ". B sã n na n wẽe D sẽn yaa kãn-kãe, b na n wẽe-a-la ne pãng n yɩɩd D sẽn yaa kãn-kãe wã, la b sã n na n wẽe-a, b na n wẽe-a-la ne pãng n paase. Sẽn maand-b tãb-bi-bɛdã sã n wa rat tɩ b yɩɩllã yɩ sõma, b segd n yɩɩll-a-la sõma, tɩ tãb-bi-bɛdã sã n wa rat tɩ b yɩɩllã yɩ sõma, bɩ b yɩ sõma.

Yaa yɩɩl-bɛd wʋsg la b sẽn ning n na n kɩt tɩ b tõog n yɩɩl yɩɩl-bɛdã fãa sõma. B na n yɩɩga woto: F ♮ , G ♯ , B ♭ , C ♮ . Sẽn yɩɩnd-b yɩɩl-kʋdgã ra nong n tara kʋɩlen-bi-yɛng sẽn na yɩl n kõ D6 (D sẽn be a tãab-n-soabẽ wã), la naoor wʋsgo, b ra tara kʋɩlen-bi-yɛng sẽn na yɩl n kõ E6, la a to sẽn na yɩl n kõ D ♯5 (sẽn yaa lebend ne E♭ nug-bilã, sẽn da tõe n pa zems ne yɩɩlã ye). Uilleann yɩɩn-yɩɩgdbã wʋsg sakda ne yamleoog n yɩɩnd "half-holing" bɩ "sliding", sẽn dat n yeel tɩ b sẽn maand to-to n na n paam yɩɩllã, b sã n bas b nug-bilã fã-fãa bala. Yaa rẽ n kɩt tɩ b koosd yɩɩl-bɛd wʋsg Irlãnd n pa tar kʋɩlen-biisi. B sã n bãng woto la b minim n paasdẽ, b tõe n yɩɩla yɩɩl-bɛd sẽn pa reem-reemã sõma, tɩ pa rẽnda la b ra segd n tall bũmb sẽn na n kɩt tɩ yɩɩlã yɩ sõma ye. Yaa C6 (C ♮  a yiib-n-soabã pʋgẽ) bal la b pa tõe n gãneg b nug-rɩt-n-basã wall b kẽeg-b pʋɩ-sʋk ye. Yaa woto la b nong n tũnugd ne n kõt-ba.

B sẽn boond tɩ chanter wã, b tũnugda ne tãnd sẽn tar pãng sẽn yaa wa a oboe wã bɩ a bassoonã. Sẽn yaa lebend ne bũmb nins fãa b sẽn maand ne gãn-gɛtbã, b segd n maana gãn-gɛtbã tɩ b tõe n yɩɩl tɩ ta oktaav a yiib sõma, tɩ b pa segd n tall b no-goamã n maan b sẽn datã ye. B tõe n tũnuga ne b nug-rɩtbã la b nug-rɩtbã bal n kɩt tɩ no-goamã fãa yɩɩg yɩ sõma. Rẽ n so tɩ uilleann-pipe chanter-rãmbã maaneg yaa tʋʋm-toog sẽn baood modgre. B sẽn boond tɩ Uilleann tãb-bi-bɛdã me yaa " tãb-bi-bɛdã sũ-sãang" bala, yaa toog wʋsg ne-a t'a kell n yɩ sõma, n maneg-a sõma, la sẽn yɩɩd fãa, a kɩt tɩ b tõog n maan tãb-bi-bɛdã sẽn yaa sõma wã, la sẽn yɩɩd fãa, yɩɩl-bɛdã.

Neb nins sẽn maan b bãngrã[edit | edit source]

  • A Willie Clancy (1918  -  1973)
  • A Johnny Doran (c.1908  -  1950)
  • A Séamus Ennis (1919  -  1982)
  • A Finbar Furey (sẽn dog yʋʋmd 1946)
  • A Paddy Keenan (sẽn dog yʋʋm 1950)
  • A Declan Masterson
  • A Michael McGoldrick (sẽn dog yʋʋmd 1971)
  • A Paddy Moloney (1938  -  2021) sẽn be The Chieftains pʋgẽ.[5]
  • A Liam O'Flynn (1945  -  2018) sẽn yit Planxty
  • Leo Rowsome (1903  -  1970)
  • A Davy Spillane (sẽn dog yʋʋmd 1959)
  • A Troy Donockley (sẽn dog yʋʋmd 1964) sẽn yaa Nightwish nin-kãnga.[6]

Ges-y me[edit | edit source]

  • B sẽn boond tɩ bagpipesã
  • All Ireland Uilleann pipe champions sõor
  • B sẽn boond tɩ bagpipers rãmbã sõore
  • Bãngr-gomd sẽn gomd bagpipe wã yelle

Sebtiise[edit | edit source]

Sebr ning sẽn pʋgdã[edit | edit source]

  1. https://web.archive.org/web/20210201104551/https://www.hobgoblin-usa.com/info/24/uilleann-pipes/
  2. https://web.archive.org/web/20210201104551/https://www.hobgoblin-usa.com/info/24/uilleann-pipes/
  3. https://www.teanglann.ie/en/fgb/uillinn
  4. https://web.archive.org/web/20071227032757/http://www.rsai.ie/index.cfm?action=obj.display&obj_id=84
  5. https://www.nytimes.com/2021/10/12/arts/music/paddy-moloney-dead.html
  6. https://www.nightwish.com/band/troy

Sɛb sõor[edit | edit source]

  • A Brian E. A McCandless. "The Pastoral Bagpipe" Iris na bPiobairi (The pipers review); 17 (Spring 1998), 2: s. 19–28.
  • A O'Farrell sebrã sẽn gomd Irlãnd bagpipe wã yelle (The Union Pipes) 1801

Zems-n-taase[edit | edit source]

  • Irish tãnsob-n-piigã siglg sẽn boond tɩ Na Píobairí Uilleann ("Uilleann tãnsob-n-piigã")
  • 'Tʋʋm-te-bɩɩbã tʋʋm-teedo'  ⁇  Sõsg ne a Liam O'Flynn
  • v
  • t
  • e

Irish dance

  • v
  • t
  • e

Irish music

Authority control databases