Wp/mos/Turkmen rug

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Turkmen rug
Turkmen rug
rug style
Subclass ofrug Tekre
CultureTurkmens Tekre
CountryTurkmenistan Tekre
Country of originTurkmenistan Tekre
Fabrication methodTraditional Turkmen carpet making art in Turkmenistan Tekre
Described at URLhttps://artiesa.com/origins/turkmen/ Tekre

Turkmen haly (Turkmen: Türkmen haly; bɩ Turkmen karpet bɩ Turkoman karpet) yaa buud a ye sẽn yaa ne nug tʋʋma, sẽn kẽed ne gãndg la gãndg sẽn yit Azi Santralẽ. Yaa sõma tɩ d bãng n welg Turkmenistã buud neb sẽn da maand futã ne fut nins b sẽn maand wʋsg rũndã-rũndã sẽn na yɩl n tall n kẽng Pakistã la Irã. Turkmenistã buud-goamã n da maand Turkmenistã, la b leb n bee Afɩganistã la Irã. B tũnugda ne-b n maand bũmb toor-toor wala fu-roog gãndse, kʋɩl-peend la bag-rãmb sẽn yaa toɛy-toɛyã.

Kʋdemdã sẽn yaa karẽn-bi-bɩɩb n naan maan tãp-bɩɩb b sẽn boond tɩ turkmen wã paama a UNESCO sẽn yaa sull ning sẽn get b sẽn tõe n kogl ninsabls tẽnsa kʋdemdã la b sẽn tõe n kogl ninsabls tẽnsa kʋdemdã yell yʋʋm 2019 soabã.[1]

Kʋdemdã[edit | edit source]

Two Turkmen men standing on a carpet in front of a yurt. (1905-1915)
1950 Soviet stamp depicting Turkmen carpet weavers
Five Tree Yomut Asmalyk, Turkmenistan, 18-19th century.
Carpets in Altyn Asyr Bazaar

Yʋʋm kob-gĩn a wãn sẽn looge, Turkmenistã neb buud wʋsg ra tũnugda ne bũmb nins b sẽn da tar b tẽngã pʋgẽ wã bal n maand futã. B ra rɩkda pe-biis pe-biis pe-biis pe-biis pe-biis pe-biis pe-biis pe-biis pe-biis n maand futã. B ra tũnugda ne geometr nus-bõoneg sẽn yaa toor-toore, buud toor-toor pʋsẽ. B sẽn da mi n yɩɩd yaa Yomut, Ersari, Saryk, Salor la Tekke. B ra getame tɩ bũmb nins b sẽn da maandã ra pa zems ye, bala b ra tõe n toeema bũmb nins b sẽn da maandã toɛy-toɛyã, la b ra tõe n yalsa b sẽn da maandã, sẽn yɩɩd fãa, b sẽn da wat n gãnegd b sẽn na n tall-b n kẽng zĩig a to wã. Sẽn nan pa kaoose, gãn-gɛtb wʋsg n be tẽn-bɛd pʋsẽ, tɩ b pa le maand bũmb nins sẽn pa segd ye, la tɩ teknolozi wã toeema yɛl kẽere. Sẽn sɩng ne yʋʋmd 1910 wã, b ra tũnugda ne zũud sẽn yaa toor-toore, n paas zũud sẽn yaa toor-toore. B sẽn naan n maan gãndg-n-bõoneg to-to wã yaa bũmb nins b sẽn tõe n maan ne gãndg-n-bõoneg sẽn tõe n dɩk n tʋme. B ra maanda gãndg-n-bõoneg sẽn yaa kãsems tẽn-kɩremsã pʋsẽ, la rũndã-rũndã, b wae n maanda woto. B leb n nong n tũnugda ne kutã n maand fu-rɩt la fu-rɩt-n-bõones me.

B sẽn yiisd koom-koom wʋsg sẽn na yɩl n tall n kẽng Pakistã la Irãn n tɩ koos ne Turkmen koom-koomã yʋʋr yĩngã, b nong n tũnugda ne b sẽn maan tɩbsg buud toor-toore, n paas b sẽn dɩk peen-koomã n naan n kõ b rãmbã, la b sẽn dɩk peen-koomã n maan peen-koomã. B pa wõnd Turkmen buud a to wã neb sẽn da maandẽ wã ye. B sã n na n maan b sẽn na n maan tɩ tãp-kãnga wã, b na n maana b sẽn na n maan tɩ tãp-kãnga wã me yɩ sõma. B na n maana b sẽn na n maan tɩ tãp-kãnga wã me yɩ sõma. A to me yaa a Ersari gãagã sẽn tar na-kẽndr sẽn yaa wa na-kẽengã. Turkmén tãpã b sẽn boond tɩ musée de la moquette turkmène wã bee Ashabad.

Afɩganistã tãp wʋsg sẽn tar Turkmen-dãmbã minimã yaa Turkmen-dãmbã sẽn be tẽn-kãngã pʋgẽ wã n maand-ba. Afɩganistã yiisda fut wʋsg sẽn yɩɩd fãa sẽn na yɩl n tall n kẽng tẽn-zẽmsẽ, tɩ wʋsg be ne "Bokhara" sẽn makd bũmb ningã. Baasg zãnga, Afɩganistã neb kẽer me n maan ne Turkmẽ-rãmbã sẽn maandã.[2]

Turkmenistan[edit | edit source]

The largest carpet in the world

Yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã saabẽ, Turkmenistã wã, b sẽn da minim n weed koom-koglgã n maand futã lebga tʋʋm-kãsenga. Yʋʋmd 1992 wã, Turkmen Carpet Day lebga tẽngẽ kibs sẽn maand yʋʋmd fãa Mai yaoolem daarã. 3] Burkĩna nin-tũudbã sʋka, yaa burkĩna sẽn yaa gãndg sẽn yaa kãseng n yɩɩd dũniyã pʋgẽ, sẽn tar m2 301, b sẽn naan-a yʋʋm 2001 wã, la b sẽn kẽed Guinness Book of Records yʋʋm 2003 wã.[3][4]

Flag of Turkmenistan Emblem of Turkmenistan Emblem of Turkmenistan (1992—2000) Emblem of Turkmenistan (2000—2003) Emblem of Turkmenistan as a republic within the Soviet Union (1937-1991) and post-independent Turkmenistan (1991-1992)

Bãngr-goama[edit | edit source]

Turkménistan tẽnga bãndã sẽn be goabgã wilgda Turkménistã tãp-bõoneg a nu wã. B wilga bõn-kãens ne neb a yiib-n-soab b sẽn pʋɩ a noore. B sẽn maan bũmb ningã wilgdame tɩ Turkmenistã yaa tẽng sẽn zems taaba. Burkĩna Faso goosneer ning sẽn get Burkĩna Faso tẽnga na-kẽndr yellã, a wilgame tɩ Burkĩna Faso tẽnga na-kẽndr yaa goosneer sẽn get Burkĩna Faso tẽnga na-kẽndr yelle, sẽn get Burkĩna Faso tẽnga na-kẽndr yelle. Turkmen buud-goamã yaa Teke, Yomut, Arsary, Chowdur la Saryk (Saryq).

Ministɛɛr ning sẽn get gãndgã yellã[edit | edit source]

Sullã tʋʋm-kãsems yaa Turkmenistã tãp-bõoneg la tãp-bõoneg koosgo, la tãp-bõoneg weebg nug-tʋʋmdã, la tãp-bõoneg zũnd-zãndb la teed nins b sẽn da maand ne tãp-bõoneg kʋdemdã remsgo.[5]

Piece of a Turkmen camel trapping of Salyr design
Fragment of a Turkmen Teke carpet with national patterns
Fragment of a Turkmen carpet showing the pattern of guardian figures of the four gates of the Turkmen universe

Turkmẽ-rãmbã gãn-gɛtã[edit | edit source]

Turkmenistan tẽnga taoor soab no-rɩk sẽn zĩnd yʋʋmd 1993 tʋʋl-nif kiuug rasem 20 Ashgabat tẽnga pʋgẽ n naan Turkmen Carpet Museum. Tãpã b sẽn boond tɩ musée wã yaa Turkmenistã tẽn-kãsems a yembr sẽn tar tãp sẽn kolg 2000 n be be. Zĩ-kãng pʋgẽ, b tara gãndg sẽn yaa bilfr n yɩɩd b taab fãa, tɩ b tõe n ning-a ne kʋɩlen-biisi. Zĩ-kãng pʋgẽ, b leb n manegda antɛk-rãmb me. Yaa tʋʋm-no-kãsenga, bala b sã n na n maan rẽ sõma, b tõe n maana bũmb sẽn na ta kɩlo 1 350 000.[6]

Tẽn-bɛd nins sẽn yaa kãsembã[edit | edit source]

A Bereket tara Turkmenistã gãndg sẽn tʋʋd gãndg sẽn sɩng ne yʋʋmd 1923 n tãag masã.

Ges-y me[edit | edit source]

  • Yomut carpet
  • Suzani (textile)
  • Tush kyiz

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://ich.unesco.org/en/lists
  2. http://www.turkmenistan.ru/?page_id=3&lang_id=en&elem_id=8165&type=event&sort=date_desc
  3. http://www.guinnessworldrecords.com/news/2011/11/largest-architectural-star-record-set-in-turkmenistan/
  4. http://en.trend.az/news/politics/1532003.html
  5. https://web.archive.org/web/20190603175242/http://www.turkmenistan.ru/en/node/5541
  6. https://web.archive.org/web/20131211111152/http://www.turkmenistan.ru/en/articles/17224.html