Wp/mos/The Song of the Sibyl

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > The Song of the Sibyl

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

The Song of the Sibyl
tradition, musical work/composition, literary work
Based onSong of the Sibyl Tekre
Form of creative worksong, play Tekre
Country of originSpain Tekre
Language of work or nameCatalan Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00360, https://ich.unesco.org/fr/RL/00360, https://ich.unesco.org/es/RL/00360 Tekre

The Song of the Sibyl (Catalan: El Cant de la Sibil·la [əl ˈkand də lə siˈβilːə]) yaa liturgical drame la Gregorian chant yɩɩl sẽn tar bãngr-gomd prophecy sẽn wilgd tɩ Apocalypse b na n wa n wa n paama bãngr-gomdã, tɩ b sɩng n maand-a-la Majorca (Balearic Islands, Spain) la Alghero (Sardinia, Italy) wẽnd-doogẽ wã, la Catalan wẽnd-doogã kẽer pʋsẽ, ne Catalan bûud goma Catalan language wã, Kiris-n-kãsengã Christmas Eve waoongo tɩ da an nan kê medieval times wakata. UNESCO wilgame tɩ yaa yʋʋmd 2010 noob kiuug rasem 16 wã la b yeel tɩ yaa ninsaalb sẽn paam b sẽn pa tõe n paam b mensã sẽn yaa b sẽn pa tar b mensã me me "Masterpiece of the Oral and Intangible Heritage of Humanity".

Biiblã sẽn lebg to-to wã[edit | edit source]

B paama b rãmb toor-toor, la b gʋlsd b goamã la b yɩɩl-dã.

  • Latin Sibyl, sẽn yit yʋʋm kob-gĩnd 10-11 soabã pʋgẽ, sẽn tar The City of God (XVIII, 23) sẽn yit yʋʋm-gĩnd pii la tâ soabã pʋgẽ, a Saint Augustine .Provençal Sibyl sẽn gʋlsã, sẽn wilgd tɩ b sẽn yã a to wã yaa troubadour yel-bundu
  • Catalan Sibyl. Yaa seb-kãngã la a sẽn naan n maneg n yɩɩdã. A naagda Balearic Islands tẽn-kɩremsã nebã sẽn da nongã. Wakat ninga b gʋlsda koe-kãensã n pa le gomd ne neb a tãabo bɩ a naas y "three or four voices".

Yẽgre[edit | edit source]

A Sibylle Song gʋlsdã pa mi ye. Pipi, seb-pugl a Eusebius of Caesarea sẽn da yaa Sezare wã gʋls-a-la ne acrostic poem sen yaa Greek goama, la poor-n-soabã sẽn lebg-a n lebg a Saint Augustine wã n lebg-a ne Latin seb-kãngã pʋgẽ m'be The City of God. A leb n pukame yʋʋmd 1900 wã sẽn deng Catalonia, Italy, Castile la France zĩis a taab pʋsẽ, a Contra judeos koe-moonegã pʋgẽ. A wa n kẽnga kareng a yoobẽ wã sẽn be sãndg yʋngo a yiib-n-soabã pʋgẽ, la b ra tolg-a lame tɩ yɩ liturgɩɩ wã pʋɩɩr ye.

Sɩngrẽ wã, b yɩɩla yɩɩn-kãngã ne Latin ne yʋʋr sẽn boond tɩ Judicii Signum, la yʋʋmd 13 soabã tɛka, b yɩɩn-b-la ne Catalan. B pa tol n tolg-a tẽmsã tẽmsã ne Latin ye. Sẽn yɩɩd fãa, b fãa yita Provençal buud-gomdã pʋgẽ, tɩ wilgdẽ tɩ yɩɩl kãngã ra yaa sõma wʋsgo. A sẽn lebg n lebg n lebg a Zeova Kaset rãmbã, a Zeova Kaset rãmb n kõ-b-la a Zeova Kaset rãmba. B sẽn da gʋlsd b goamã ne noorã, la b sẽn da pa gʋlsd b gʋlsdã, kɩtame tɩ b toeem buud-gomdã kʋdemdã pʋgẽ. A Zeova Kaset rãmbã sẽn da be Council of Trent soolmẽ wã (rɩk-y yʋʋmd 1545 n tãag 1563) sẽn yeel tɩ b pa segd n maan yɩɩl ning b sẽn boond tɩ Sibil yɩɩlã wã poore, b basa a yɩɩl-kãngã zãng fasɩ Eropã. La b lebs n maana rẽ Mallorca.

Yɩɩla[edit | edit source]

Buud yẽgre Yɩɩla[edit | edit source]

Pipi, b ra yɩɩnda Sebr yɩɩl ne Gregorian melodie, la wa sẽn zems ne kodɛk ning b sẽn gomã, b yɩɩl nins b sẽn da maand Majorca wã yɩɩnda yɩɩl a yembr me, la b yɩɩl a wãn bal n yɩɩl a to Iberian Peninsula. Rũndã-rũndã, d pa mi a Zeova sẽn wa n yɩɩl yɩɩl kãngã to-to wã wakat ning b sẽn wa n na n yɩɩl a Sibyl Songã ye. Yɩɩllã sẽn da yaa b noorẽ wã kɩtame tɩ b toeem b sẽn da gʋlsdã, la b toeem b zʋgã. Yɩɩll kãngã sẽn yɩ ne yamleoog wʋsg yʋʋm 19 soabã yʋʋm kob-gĩnd a 19 soabã pʋgẽ wã, yɩɩllã bãngdb la neb sẽn mi n bãng yɩɩlã n lebg yɩɩl-kãens n lebg-b n lebg yɩɩllã. Rũndã-rũndã, b ket n tikda Biiblã sẽn gʋls woto wã. Yɩɩll kãngã sẽn tall yamleoog wʋsg ne nin-buiidã la nin-buiidã sẽn da zãmsd yɩɩl yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã pʋgẽ wã kɩtame tɩ b gʋls yɩɩl-kãngã buud-goam toor-toore. Rũndã-rũndã, b sẽn ket n maand b sẽn maandã, b rɩkda b sẽn gʋlsd-b to-to wã n kõ mak-sõngo. Yʋʋmd Renaasmã wakate, yɩɩl-kãngã yɩɩl-rãmb wʋsg ra sakda yɩɩl-tũudb sẽn yaa wʋsg n gʋls yɩɩl-kãsemse. B sẽn gʋls tʋʋm-kãensã a yiib n tar koe-moondb a naasã, b tõe n yãa a yiib sẽn be Cancionero de la Colombina wã pʋgẽ, sẽn yaa yʋʋmd 1500 wã pʋɩ-sʋk a yiib-n-soabã pʋgẽ. B gʋlsame n lebg yɩɩl-kãngã sẽn yaa kastil buud-gomdã pʋgẽ.

D sẽn maand deema daare[edit | edit source]

Yɩɩllã sɩngrẽ, a yɩɩla a Presbyter, la poore, bi-ribl n lebs n yɩɩl yɩɩl kãngã. Baa ne a sã n da yaa Sibyl (naabg) n yɩɩnd Yɩɩllã, yʋʋm kobs-gĩnd wʋsg pʋgẽ, b pa sak tɩ pagb yɩɩl wẽnd-doogẽ wã ye. Rũndã-rũndã, wẽnd-doogẽ wã wʋsg pʋsẽ, bi-bɩɩg ket n yɩɩnd-a lame, baa ne rẽ tɩ bi-bɩɩg bɩ pag n yɩɩnd a yɩɩnda. Sẽn na yɩl n tõog n yɩɩl yɩɩl-gʋlsdã, a kẽnda tẽn-kugrã zug ne tẽn-kugrã kamb a yiib bɩ sẽn yɩɩd sẽn zãad-b ne wẽn-vẽemsã. A sã n wa beẽ, yɩɩl-gʋlsdã pʋʋsda tigisgã, n wẽnemd n sɩng yɩɩl-kãngã. Yɩɩllã yɩɩla a cappella la a kelgd ne a meng. Kiris-neb kẽer pʋsẽ, b wae n wae n dengda yɩɩl sẽn yaa ne organ bɩ b sẽn deng n deng n dengd yɩɩl nins sẽn yaa ne koorã. Yɩɩllã sẽn da yaa a to wã, b sẽn da pakã yaa wa a to wã wẽnd-doogã fãa pʋsẽ (b sẽn da maand a woto wã, sẽn yɩɩd fãa Majorca) b sẽn maandẽ. A koosda fut sẽn yaa pemse, wall sẽn tar kolor sẽn yaa ne a toore, tɩ wakat ninga b tʋg a gãagã la a tãnga, la naoor wʋsgo, a yaa fut (tʋʋmd a toore). B ninga b zut ne bur sẽn yaa a yembr balã. Yɩɩlãdã zãada sʋʋg a nugẽ, n gãd a yɩɩlã fãa. Yɩɩllã sã n sa, yɩɩnda wã rɩkda a sʋʋg n zẽk a pika, n leb n "crucifix"wẽnemd a zug n wõgemd n kõ-a. La rap nins sẽn yã-a wã me yãgda-a lame n zãag-a n yi tẽn-kugrã.

Rũndã-rũndã, yaa bi-bɩɩg bɩ bi-pugl n maand yɩɩl-kãnga, la zĩis wʋsg sẽn gomd Catalõan buud-gomdã pʋgẽ wã leb n dɩkda a kanambã n taasd a kanambgã, tɩ b na n maana rẽ yʋʋmd 2010 wã, pa Malorkã la L'Alguer (Sardinia) tẽms wʋsg bal ye, la Catalõnia la Valencian Country tẽn-tẽngã me: Barcelona (tõnd wẽnd-dot a tãab pʋsẽ), Gandia, Lleida, Ontinyent, Sueca, Vic la neb a taab pʋsẽ.[1]

Goam sẽn be yɩɩla pʋga[edit | edit source]

Yɩɩllã sɩngda ne gom-biis sẽn sɩng ne yɩɩl sẽn yaa toor ne yɩɩl a taabã. Sẽn paase, yɩɩl kẽer pʋgẽ, yɩɩlã baasda ne yɩɩl ning b sẽn sɩngã.

Yɩɩll ning b sẽn gʋls be wã yaa Majorcan buud-gomd a ye. Sẽn na yɩl n bãng yɩɩl ning sẽn be Alguer wã, bɩ y ges Cant de la Sibil·la (L'Alguer) on Wikisource sẽn be Wikisource wã zugu. Yaa Catalan buud-gomd sẽn be yʋʋm kob-sikẽ wã. B yeelame tɩ b gʋlsda verse kẽer yʋʋmd 1400 soabã pʋgẽ, tɩ yaa Malorko gʋlsd a Anselm Turmeda n lebg a Judicii Signum (Tõnd Soabã sebrã) ne Catalan.[2]

A Mallorca wã pʋgẽ, b gʋlsame woto:

Original Catalan Yɩɩla Võore
Al jorn del judici parrà qui avrà fet servici. La bʋʋdã daarẽ, ned ning sẽn maan tʋʋm-wẽns na n paama fãagr.
Jesucrist, Rei universal, home i ver Déu eternal, del cel vindrà per a jutjar i a cada u lo just darà. A Zezi Kirist, dũni wã Rĩmã, ned la Wẽnnaam sẽn ka be wakat fãa wã, sẽn yit saasẽ wã na n wa kaoo bʋʋdo, la a na n kõo nebã fãa tɩrlem.
Gran foc del cel davallarà; mars, fonts i rius, tot cremarà. Daran los peixos horribles crits perdent los seus naturals delits. la bugum kãseng na n yii arzãn n wa n dɩka ko-kãense, la ko-zõosã la kʋɩlsã la kʋĩnsã. Rɩtã na n kelemdame n basd b sũ-noog sẽn yaa kãseng n yɩɩd b sẽn nong-b to-to wã.
Ans del Judici l'Anticrist vindrà i a tot lo món turment darà, i se farà com Déu servir,

i qui no el crega farà morir.

Krista kɩɩsdã na n waa n waame n na n nams neba fãa, n kɩt tɩ b yɩ wa Wẽnnaam, la ned ning fãa sẽn ka sakd-a na n kiime.
Lo seu regnat serà molt breu; en aquell temps sots poder seu moriran màrtirs tots a un lloc

aquells dos sants, Elíes i Enoc.

A naamã na n yɩɩ bilfu, la wakat kãnga, a naamã sasa, neb a yiib sẽn yaa nin-sõamy a Elijah ne a Enock na n kiime.
Lo sol perdrà sa claredat mostrant-se fosc i entelat, la lluna no darà claror i tot lo món serà tristor. Wĩndg na n basa a vẽenem n puk a meng lik la a solg ye. Maan-kʋʋr na n ka puk a vẽenem ye, la dũni wã fãa na n yɩɩ sũ-sãang ye.
Als mals dirà molt agrament: —Anau, maleits, en el turment! Anau-vos-ne en el foc etern amb vòstron príncep de l'infern! A na n yeela nin-wẽnsã ne sũ-sãang wʋsgo: "Wõog-y sũ-sãanga pʋgẽ, yãmb sẽn paam kãab wẽngã!" Kẽng-y bugum sẽn ka ki wã ne y bugum naabã!
Als bons dirà: —Fills meus, veniu! Benaventurats posseïu el regne que us he aparellat des que lo món va esser creat! A na n yeela nin-sõma wã yaa: "M kom-bõonego, wa-y! Yãmb sẽn tar sũ-noogã, yãmb tara soolem ning mam sẽn da kõ yãmbã, hal dũni naanegã wakate.
Oh humil Verge! Vós qui heu parit Jesús Infant aquesta nit, a vòstron Fill vullau pregar que de l'infern vulla'ns lliurar! A Zezi sẽn yaa pʋg-paalgã! Bɩ yãmb sẽn dog a Zezi yʋngo, pʋʋs y bi-riblã tɩ b ra wa n zãag tõnd ne bugum ye!

Latin Goama mênga[3][edit | edit source]

Judicii signum tellus sudore madescet.

Et celo rex adveniet per secla futurus Scilicet in carne presens ut judicet orbem.

Judicii signum tellus sudore madescet.

Reicient simulacra viri cunctam quoque gazam Exuret terras ignis pontumque polumque.

Judicii signum tellus sudore madescet.

Inquirens tetri portas esfringet averni Sanctorum sed enim cuncte lux libera carni.

Judicii signum tellus sudore madescet.

Eripitur solis jubar et choris interit astris Solvetur celum lunaris splendor obibit.

Judicii signum tellus sudore madescet.

Et coram hic domino reges sistentur ad unum Decidet et celo ignis et sulphuris amnis.

No-rɩkɩri[edit | edit source]

B ra wʋma b sẽn boond tɩ Latinã wã pʋgẽ seb-gʋlsd a Joel Cohen sẽn boond t'a Boston Camerata wã sẽn yiis yʋʋmd 1974 wã b album "A Medieval Christmas" (Nonesuch) pʋgẽ, la b leb n wʋma b 1990 album "New Britain: The Roots of American Folksong" (Erato/Warner Classics), ne bʋ-kaoodbã daar yɩɩl sẽn yaa a Zeova Kaset soab sẽn boond tɩ Amerika wã. Yʋʋmd 1994 wã, a Brigitte Lesne ne a Discantus sullã tallame n tall Latin gom-biis sẽn yaa sõma ne yɩɩl sẽn naag ne yɩɩl n tall-b CD wã sẽn yaa "Campus Stellae" (Opus 111).

B ra gʋlsa Alfonso del Sabio (Dãmb naabã ma) yɩɩl-rãmbã sẽn yaa Galician-Portuguese ne Galo buud-goamẽ wã yʋʋm 1987 pʋgẽ, b sẽn boond tɩ The Boston Camerata, a Joel Cohen sẽn wilg-a wã, b album ning b sẽn boond t'a "The Sacred Bridge" (Erato) pʋgẽ, la yʋʋmd 2006 me b yɩɩl-a woto me: "A Mediterranean Christmas". Yʋʋm kob-gĩnd 16 soabã Frans yɩɩl a ye, "Oiez, seigneurs", ne gom-biis sẽn wõnd woto (b sẽn da gʋls yɩɩl to-to wã, b tõe n yãa yɩɩl a to wã sẽn yit b Boston Camarata sẽn boond t'a Joel Cohen (Erato/Warner Classics) sẽn naan gʋls-a. A Maria del Mar Bonet yɩɩla a Catalan seb-gʋlsdã yʋʋmd 1979 wã a Saba de terrer albumẽ, la a Obsidienne seb-gʋlma wã yɩɩla yʋʋmd 1995. "Sibil yɩɩl" (bãngr-rãmbã fãa) yɩɩl n yɩɩ yʋʋmd 1988 a Jordi Savall ne a Montserrat Figueras ra gʋls-a lame yʋʋmd 1988 tɩ b gʋls-a. B sẽn da wa n dat n yɩɩl b sẽn boond tɩ "Dead Can Dance" wã, b yɩɩla a yembr n yɩɩll b album ning sẽn boond tɩ Aion (1990) la b album ning b sẽn boond t'a Toward the Within (1994) pʋgẽ. B yɩɩla a Cappela sẽn be Barcelone, Ɛspaynã, n tall Maorkɩ wã buud-gomd yʋʋmd 2014 tɩ b gʋls a Cappela Per Nadal albumã pʋgẽ.[4]

Sebtiise[edit | edit source]

Sebr dãmba[edit | edit source]

  • Francesc Vicens: El cant de la Sibil·la a Mallorca
  • Maricarmen Gómez Muntané: El Canto de la Sibila I. León y Castilla II. Cataluña y Baleares. Alpuerto. Madrid. 1996-1997 (ISBN 84-381-0256-5) (ISBN 84-381-0300-6)
  • La Sibila. Sonido. Imagen. Liturgia. Escena. Maricarmen Gómez & Eduardo Carrero. Alpuerto. Madrid. 2015 (ISBN 978-84-381-0489-7)
  • Sadurní Martí: "El viaje textual de la Sibila, entre Occitania y Cataluña", en El Juicio Final: Sonido. Imagen. Liturgia. Escena, ed. Maricarmen Gómez Muntané. Madrid: Alpuerto, 2017, p. 217-249. (ISBN 978-84-381-0500-9).

Webã[edit | edit source]

  • The Song of the Sibyl at the romanesque wall paintings of the St. Roman Church of Toledo (Spain, s.XIII) (Spanish)
  • Webs about the Sibyl Chant - in Catalan
  • The Sibyl Chant - Catalan
  • Declaration of Inmaterial Good of Cultural Interest - Annexus - Spanish Ministry of Commerce, Tourism, and Industry - Spanish

Video[edit | edit source]

  • The Song of the Sibyl at the Cathedral of Majorca in 2007
  • The Song of the Sibyl at the Cathedral of Mallorca in 2009
  • The Song of the Sibyl at the church of Cala Rajada, on Mallorca, sung by an adult here: Bàrbara Femenies, with Antònia Gomis on the organ, 2007.
  • The Song of the Sibyl, Santa Maria del Mar, Barcelona, December 24th, 2009
  • The Song of the Sibyl at the Cathedral of Valencia in 2017

Audio wã[edit | edit source]

  • Whole version - RealAudio (Blavets de Lluc)
  • Fragment - MP3 (Blavets de Lluc)
UNESCO Oral and Intangible Heritage of Humanity: Music
  • v
  • t
  • e

UNESCO Intangible Cultural Heritage elements in Spain

Authority control databases
  • MusicBrainz work
    • 2
  1. http://www.festes.org/directori.php?id=67
  2. http://festesnostrades.lateneu.org/costums/detall.php?costum=12
  3. http://www.thelatinlibrary.com/augustine/civ18.shtml
  4. Catalunya Radio CD Program Notes