Wp/mos/Talchum

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Talchum
talchum
type of dance
Subclass ofKorean dance, tradition Tekre
Native label탈춤 Tekre
Country of originSouth Korea Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/talchum-mask-dance-drama-in-the-republic-of-korea-01742, https://ich.unesco.org/fr/RL/le-talchum-danse-thtrale-masque-en-rpublique-de-core-01742, https://ich.unesco.org/es/RL/talchum-danza-teatral-con-mscaras-en-la-repblica-de-corea-01742 Tekre
UsesKorean mask Tekre

Talchum (탈춤 t'alch'um) yaa Kore wã wã wã sẽn boond tɩ dansã, b sẽn maand ne maskã, la b sẽn nong n yɩɩl la b dansã.

Baa ne tɩ b sẽn boond tɩ talchum wã yaa Korea nebã wʋsg sẽn get maskã kibsã kibsã fãa, yaa gom-biis sẽn yaa naanegã sẽn sɩng ne Hwanghae soolmã kibsã bal n be rũndã-rũndã. D sã n wa dansẽ, b boond-b lame tɩ sandae noli, la b boond-a lame tɩ yayu (야유), sẽn dat n yeel tɩ "dũniyã yɩɩr" bɩ Obangsinjang, sẽn dat n yeelame tɩ "Wẽnnaam a nu wã yɩɩr". La rũndã-rũndã, b sakda tɩ b boond tɩ talchum tɩ maskã kibsã drama.[1]

Dẽnsa wã me wilgda yɛl sẽn wilgd tɩ b yaa nin-buiidã, rũmsã, la neb sẽn yaa to-to wã. Nebã sẽn da maand yɩɩr wʋsg pʋgẽ wã ra wilgda neb nins sẽn da pa tar pãng n get b meng wã sẽn da namsd b rãmbã.

Kibsa[edit | edit source]

A Talchum yita Kore tẽn-bɛdẽ wã, tɩ yaa a sẽn maand a Zeova raabã. Rẽ poore, b lebga kibay sẽn nong nebã wʋsg. Hal b ra maanda yɩɩl ne rĩungã - Goryeo wakatẽ wã, Maske-Dance Drama Office (Sandae Togam) n da get yɩɩl-kãensã yelle. La a Zezi sẽn wa n be saasẽ wã, b kɩtame tɩ b maan tʋʋm-kãsems a woto.[2]

B sẽn da na n maan bũmb ninsã[edit | edit source]

Dãnsã sẽn maand ne maskã wã tara zʋg-sõma, la b pa yembr ye, la b yaa toor-toorã ne tẽng-biis la ned ning sẽn maand-b yɩɩlã. Sẽn yɩɩd fãa, b baooda tɩ b yiis zĩn-dãmbã, tɩ b wa dans b sẽn maand to-to wã, tɩ b wẽnemd ne ninsaal pãn-komsem, tɩ b maand wẽnga, la tɩ b maand yɩɩl sẽn wilgd tɩ b pa tar pãng ye. B sẽn maand woto wã, b geta nebã wa b sẽn get b sẽn na n maan to-to wã. Bũmb a to me sẽn yaa nebã nong n nong n gomd yaa pag sẽn kʋʋl ne a pag sẽn yaa pʋg-sadã sẽn yaa yoaadã sẽn pa nong-a wã. Ne zĩis a taab pʋsẽ, b ra maanda maskã kibsã ne pipi kiuugã, a Buddha rogmã daar (석가탄신일) kiuug a naas soabã rasem a nii wã, Dano kibsã la Chuseok kibsã. Tõe tɩ b maana yɩɩr wʋsg maan-neerã sasa, wall b maan-b-la b sẽn na n maan tɩ saagã sa. Sẽn na yɩl n tõog n paam n paam n bãng b sẽn tõe n maan to-to wã, b segd n maana yɩɩl a taab n wilg b sẽn tõe ne yɩɩl ning sẽn yaa sõma wã.

Dɩt-kẽndre[edit | edit source]

Masg-n-soaba pʋga pʋ-sʋk a yopoe.

Pipi naabã (상좌, Sang-Jwa) wã yɩɩla yaa wẽn-naands a naasã (사신도, 四神圖) sẽn dat n yeel tɩ 'b digd zĩn-dãmbã.' [3]

Pipi la yiib soaba yaa beopgonori. Bãngr-gomdã pʋgẽ, b sẽn da maand yɩɩlã ra yaa wẽnga. B sẽn boond tɩ beopgonori wã gomda rao ne pag sẽn yiisd b futã ne b sẽn da tar sɛb karen-biis b sẽbgã yelle. Sẽn pa kaoos, [a wa n wa n na n wa yɩ a Zeova Kaset rãmbã] wã pa le beopgonori ye.[4]

Sẽn yaa tãab-n-soabã yaa Sadang dans (사당춤) sẽn be karen-biis a yopoe (거사, Geo-sa) sẽn maand n yãgd wẽnd-doogẽ sẽn maan ne ziirã. B sã n yiis pʋgkõor a ye wẽnd-doogẽ wã, b sẽn maan-a wã yĩnga, b ned a yopoe wã yɩɩla yɩɩl sẽn yaa noog ne b sũy fãa.[5]

Naaba yaa yɩɩl sẽn yaa sodaas sẽn ki (노장춤, No-Jang). Dẽnsa wã wilgda Buddism monk sẽn da yaa Budd sẽn vɩ wã sẽn da yaa Soomo[6] (소무, So-moo), pub bi-pugl bɩ pʋg-paalã sẽn pẽg-a.

Sẽn yaa a nu soaba yaa gɩgemd sẽn tʋm a Buddha wã n na n sɩbg-b tɩ b bas gɩgemd dansã. B modgdame n dɩ b rɩɩbã, n kelg b sẽn tek yam n kos sugrã, n kõ sugri, la b dans ne taaba.

Sak a yoobã pʋgẽ, b gomda ne saam-biis a tãabo sẽn yaa nengbã (b sẽn paam zãmsgo) yelle, n gomd gãndgã la nengbã yelle, ne nengbã kibsã. B sẽn na n yãk b roogã, b na n yɩɩla Sijojigi (tõnd sẽn na n maan yɩɩl n kõ-a), Paja Nori (tõnda sẽn na n kõ-b yɩɩl ne Hanja sẽn pʋɩ bɩ b sẽn naag n kõ-ba, 파자놀이) la b na n tõog n yõk a Chuibbali (tõnna sẽn zãgs b raabã). B sẽn da maand yɩɩlã pʋgẽ, Malttoki wã (a krõna, 말뚝이) tũnugda ne yɩɩl la satir n zab ne yangbanã.[7]

Sẽn na n yɩ a yopoe soabã yãnda a Young-gam (영감, 'rũng bɩ tʋʋm-tʋmd sẽn pa sõma') la a Mi-Yal-Hal-mi (미얄할미), sẽn da welg taab yɩɩl sẽn yaa wẽnga, la b wẽeeme ne taab pʋg-paalã zak yĩnga, t'a wa ne-ba, la a Mi -Yal n paam n kʋ a Young-game. Rao a yembr sẽn boond t'a Namgang n wa n bool a shaman n na n maan Jin-Ogwi (진오귀굿) waoogrã. Sẽn wilgd tɩ tʋʋm-kãsems nins sẽn be tʋʋm-tʋmdbã vɩɩm pʋgẽ wã yaa yelle, la tɩ rao wã yaa wẽnemd ne pagbã sẽn yaa b pʋg-paalmã yĩnga, yɩɩl-kãsemsã sẽn zĩnd wakat sẽn loogã wilgdame tɩ maskã kibs yita b pʋga (good, sẽn yaa tʋʋm-kãsenga sẽn maand Korea).[8]

Tʋʋmdã zĩiga[edit | edit source]

Sẽn na yɩl n maan yɩɩl n tõog n paam n paam n kelg-b-la, yaa zĩig ning b sẽn tõe n tigim neb wʋsg n maan-ba. Nebã geta b sẽn be tigisgã zugu, la b pa yã bũmb ye. La b sẽn be zĩig ning fãa wã, b getẽ tɩ yaa ro-kãseng a ye n boond tɩ Gaebok-cheong. Baa ne a sẽn yaa gãag sẽn yaa gãaga, a Bongsan Talchum[9] me kɩtame tɩ gãagã leb n yɩɩg-a. Yaa tɩ ra yaa ra-kãsems n na n tɩ koosd rɩɩb n yaool n na n wa paam n tɩ moon nebã.

Dɩt-yã[edit | edit source]

Tẽngã zĩis fãa, b ra maanda maskã kibsã. Kẽer soolmẽ wã, b maanda maskã yɩɩl buud toor-toorã sẽn yaa 13 n yɩɩd woto: Hwanghaedo soolmẽ wã sẽn boond tɩ Haeseo wã, wala a Bongsan Talchum, a Gangnyeong Talchum, la a Eunyul Talchum; Gyeonggi-do soolmẽ wã Yangju Byeolsandae, a Songpa Sandae Noli Mask Dansã; Gyeongsangnam-do soolmã Suyeong Yayu, a Dongnae Yayu, Gasan Ogwangdae, a Tongyeong Ogwandae, a Goseong Ogwangdae; Gyeongsungbukdo soolmẽ sẽn boond tɩ Hahoe Byeolut Talnori; Gangwon soolmẽ wã Gangneung Gwanno Gamyeon'guk maskã; la a Namsadang (Nɔr-dʋng sẽn yaa nin-soaba sẽn kẽed-n-n-taag sull sẽn maand sor n get-a Zĩng-kãsengã) maskã. Yaa b sẽn boond tɩ Bongsan Talchum la Hahoe byeolsingut bwã n yaa neb wʋsg sẽn mi rũndã-rũndã.

Bõn-vɩɩs sẽn be tãnsẽ wã[edit | edit source]

Yeongno (영노)

Yaa bõn-yɩt sẽn dɩt-a sãnem-dãmb. Neb kẽer sẽn maand yɩɩl kẽer pʋgẽ, sã n dɩt bõn-vɩɩs a ye, a tõe n kẽnga saasẽ.[10]

Bibi (비비)

B sẽn boond tɩ yeongno wã, b maana bi-bi. B tara gãn-kãseng n be ninsaal yĩngã zugu.[11]

Jangjamari (장자마리)

Yaa koom sɩɩgã. B yaa gãnd wʋsgo, b gomda yɩɩl-dãmb la b yĩnsã fãa bee ne koom-koglgã. B tõe n kɩtame tɩ b lebg bur-yũudba.[12]

Gãngneung Gwanno Gamyeon'geuk pʋgẽ, b sẽn da tar b mensã yaa ne rogem la kibsã wakat sẽn yaa kibsã, la b ra yãgdda fut sẽn tar tẽng sẽn yaa tẽng sẽn yaa wa b sẽn yãgdã, la sẽn yaa ne rũmse la koom-koglgã bõn-buudã.[13]

Juji (주지)

A Juji yaa bõn-n-soab sẽn yaa toor-toorã. B wẽnda bõn-vũud ne b zut sẽn yaa bõm- bõm bɩ b tõe n yɩɩ wa gɩgems zut.[14] Neb a yiib n yi n na n tɩ yɩk-a-la. B sẽn kiidã tõe n makda rogem.[15] La yɩɩl ning sẽn zĩnd gɩgems a yiibã sʋka, tõe n wilgame tɩ b na n kɩtame tɩ b zoee zĩn-dãmbã.[16]

Galeri wã[edit | edit source]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://books.google.com/books?id=GE1vBgAAQBAJ&pg=PA67
  2. https://archive.org/details/perspectivesonko0000vanz
  3. http://folkency.nfm.go.kr/kr/topic/detail/4065
  4. http://folkency.nfm.go.kr/kr/topic/detail/4065
  5. http://folkency.nfm.go.kr/kr/topic/detail/4065
  6. http://www.riss.kr/search/detail/DetailView.do?p_mat_type=be54d9b8bc7cdb09&control_no=91853a00f41db367ffe0bdc3ef48d419
  7. http://folkency.nfm.go.kr/kr/topic/detail/4065
  8. http://folkency.nfm.go.kr/kr/topic/detail/4065
  9. https://www.youtube.com/watch?v=-dcmSwgtY3E
  10. https://web.archive.org/web/20220224215040/https://cross-currents.berkeley.edu/sites/default/files/e-journal/photo-essays/saeji.pdf
  11. http://www.mask.kr/coding/english/sub08.asp
  12. https://web.archive.org/web/20220224215040/https://cross-currents.berkeley.edu/sites/default/files/e-journal/photo-essays/saeji.pdf
  13. https://web.archive.org/web/20220224215040/https://cross-currents.berkeley.edu/sites/default/files/e-journal/photo-essays/saeji.pdf
  14. https://web.archive.org/web/20220224215040/https://cross-currents.berkeley.edu/sites/default/files/e-journal/photo-essays/saeji.pdf
  15. https://web.archive.org/web/20220224215040/https://cross-currents.berkeley.edu/sites/default/files/e-journal/photo-essays/saeji.pdf
  16. https://web.archive.org/web/20220224215040/https://cross-currents.berkeley.edu/sites/default/files/e-journal/photo-essays/saeji.pdf

Gʋlsgo[edit | edit source]

  • A Chae, a Heewan.  ⁇  A Talchum tagsgo.  ⁇  Sewol: Hyunamsa, yʋʋmd 1984
  • "Bũmb ning sẽn yaa maskã". Hahoe Mask Musée b sẽn paam yʋʋm 2008 sigr kiuug rasem 29
  • A Kim, a Joo-yeon. "Talchum: Kore maskeerã reem". The KNU times, 1 yʋʋm-sar kiuug 2006
  • A Kim, a Ukdong. "A Talchum sẽn yaa bõn-naandgã". Sewol: Hyunamsa, yʋʋmd 1999
  • "Korean Mask Dance Drama: Talchum". A Santa Clarita zʋrnall sẽn yi yʋʋmd 2008 sigr kiuug rasem 29
  • "Yɩ-y nin-yend n maan y sẽn tõe fãa". Asian Studies presents Windows on Asia, sẽn yi yʋʋmd 2008 sigr kiuug rasem 29
  • "Yɩ-y nin-yend n kils-y". Koriẽ ninsabls tẽnsa tʋʋm-noor sẽn get ninsabls tẽnsa yellã, b paama seb-kãngã sigr kiuug rasem 25 yʋʋm 2008.
  • " Talchum. " Digital Choseonilbo b sẽn paam yʋʋm 2008 sigr kiuug rasem 29
  • "Talchum". b sẽn paam yʋʋm 2008 sigr kiuug rasem 29
  • "Sũurã sẽn yaa to-to la a sẽn sɩng to-to wã". Hangukgwan, b sẽn paam yʋʋm 2008 sigr kiuug rasem 29

Zems-n-taase[edit | edit source]

  • Talchum - Seul tẽnga turismã
  • http://www.culturecontent.com
  • A Charles Fréger sẽn maan fot-rãmb sull sẽn boond tɩ " Talchum "