Wp/mos/Soaamb bɛnda

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Soaamb bɛnda
edible mushroom
Subclass ofmushroom, human food Tekre
Part ofwild food Tekre
Opposite ofinedible mushroom Tekre
Culinary mushrooms in a diversity of shapes and colors
Timelapse of oyster mushrooms (Pleurotus ostreatus) growing on a Petri dish

Zĩn-gãong yaa zĩn-gãong sẽn tar nemdo, sẽn tar zũud sẽn womd biisi. Bãngr-gomdã pʋgẽ, b boondame tɩ toadstool.[1]

B sẽn boond-a tɩ "gɩrã" yaa bug-gɩrã, sẽn boond tɩ Agaricus bisporus. Rẽ n so tɩ b nong n boond-a tɩ "gɩrã". B leb n boond-a lame tɩ "gõos", tɩ wilgd-a-la b sẽn tõe n yeel tɩ b yaa zũma. Zĩ-kãense, b yiisda bõn-vɩɩs sẽn yaa bilf-bilfu, tɩ kɩt tɩ zũudã tõe n sa tẽngã zugu.

B sã n dɩk makr sẽn yaa toor ne b sẽn boond tɩ "bolete", "puffball", "stinkhorn", la "morel", b boond-b lame tɩ "agarics" b sẽn wõnd Agaricus bɩ b sẽn boond tɩ Agaricales wã yĩnga. Sẽn paase, gom-biig ning sẽn yaa "sɩɩgã" tõe n leb n goma samdã fãa yelle, bɩ buud nins sẽn wat ne biis nins b sẽn boond tɩ samdã, bɩ buudã meng yelle.[2]

Sɩngre[edit | edit source]

"Sug" la "toadstool" gomdã yaa yʋʋm kobs la b pa wilg tɩ b tõe n tũ-a ye. Yʋʋm kob-gĩnd 15 soabã la 16 soabã pʋgẽ, b ra tũnugda ne gom-biis nins sẽn yaa mushrom, mushrum, muscheron, mousheroms, mussheron, bɩ musserounsã.[3]

"Fungus" ne a toor-toor tõe n yita gom-biis sẽn yaa mousseron sẽn gomd mousse wã pʋgẽ.

B sẽn da boond tɩ "rɩg-rɩg" wã ra yaa yʋʋmd 14nd yʋʋm-gĩnd ning sẽn zĩnd Angletɛɛrã pʋgẽ.[4]

Bãng zaamẽ[edit | edit source]

Sẽn na yɩl n bãng bõn-buud sẽn yaa to-to la sẽn pa to-to wã, d segd n bãnga a makroskoopã sẽn yaa to wã võor sõma.

Mikroskop wã zugẽ, b sã n wa kʋ basidiosporã, b sãnda b sãnda a basidi wã, la b lʋɩt a sãnda sʋka.

Rẽ kɩtame tɩ f sã n kao fẽkrã n ning fãgrã zãma wã fãa, f na n paama fẽkr sẽn wilgd fẽkr-rãmbã (sẽn yaa porã, wall bãnd-rãmbã, la a taab) (fãgrã sẽn yaa bõn-buudã sẽn yaa kãn-kãe).

B sẽn gʋlsd bũmb ning sẽn yaa pulgrã, b boond-a tɩ spora, wã sã n yaa ne a sã n dat n bãngẽ, a yaa sõma tɩ b tõe n bãngẽ.

B sẽn da gʋlsd bũmb ninsã yaa sẽn yaa pemse (b sẽn nong n yɩɩd fãa), sẽn yaa wa bug-zõoneg, sẽn yaa wa zõoneg la sẽn yaa wa bu-zõong, sẽn yaa roze, sẽn yaa welsg la sẽn yaa tɩrsg la sẽn pa tar tɩrsg ye. La b pa tol n get-b ye.[5]

Baa ne b sẽn na n bãngd bõn-buudã rũndã-rũndã wã, b lebgda molekularã, la b wʋsg ket n tũnugda ne b sẽn maandã, la sẽn naag ne mikroskopã n bãngd b sẽn maand to-to wã, b lebga bõn-naands sẽn sɩng ne tẽn-kɩr wẽndẽ la a Victorian wakatẽ wã.

Neb nins sẽn maand bũmbu la b sẽn maand bẽedã fãa geta sã n yaa tɩt sẽn sãame, tɩt sẽn yaa tɩt, tɩt, sãn-tɩr, sãnsa, sãnba, la sãn-tʋʋmã yelle. B sã n wa tar bũmbu, b tõe n maana bũmb sẽn pa sõma. Sẽn yɩɩd fãa, b tõe n maana buud toor-toor n bãng b sẽn yaa to-to wã ne b sẽn get b sẽn yaa zĩig ning b sẽn getẽ wã. B sẽn pa yãendẽ, b pa le tõe n bãng b sẽn na n maan bũmb ning ye.

Neb wʋsg sẽn pa sɩngd lekollã pa get koom sẽn yaa zãadg ne koomã sẽn yaa ne koomã b sẽn gʋlsd ne seb-bilã ye.[6]

Sebtiisi[edit | edit source]

  1. https://www.merriam-webster.com/dictionary/toadstool
  2. https://archive.org/stream/elementarytextbo00hayw#page/n5/mode/2up
  3. https://archive.org/details/mushroomsdemysti00aror_0/page/1
  4. https://www.etymonline.com/search?q=toadstool
  5. https://en.wikipedia.org/wiki/Mushroom#Ammirati
  6. http://botit.botany.wisc.edu/toms_fungi/aug2001.html