Wp/mos/Rɩɩbo

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Rɩɩbo
food
Subclass ofdisposable product Tekre
Part ofQ13538519 Tekre
Has useeating Tekre
Made from materialfood ingredient Tekre
Has effectfood allergy, satiety Tekre
Studied inculinary art, food science Tekre
Geography of topicgeography of food Tekre
Used byorganism Tekre
Unicode rangeU+2615,U+1F33D,U+1F345-1F37C,U+1F382 Tekre
NCI Thesaurus IDC62695 Tekre
Unicode character🍲 Tekre
Opposite ofnon-food item Tekre

Rɩɩbã yaa bũmb ning fãa organismã sẽn dɩt n na n paam rɩɩbo. Naoor wʋsgo, rɩɩbã yita tɩɩsẽ, rũmsẽ, wall zũudẽ, la b tara bũmb nins sẽn yaa tɩlae ne-a wã, wala makre, ko-zõosã, zũudã, proteinsã, vitamini wã, la mineraalsã. Yaa bõn-vɩɩs n dɩt-a, tɩ b kogend-a n kõt-a pãnga, n kɩt t'a ket n vɩ, la a kɩt t'a bɩ. Bõn-vɩɩs buud toor-toorã rɩtame tɩ zemsd ne b metabolismã sẽn yaa toor-toorã, tɩ kɩt tɩ b tõe n paam zĩ-zĩ-kãense.[1]

Ninsaalb nins sẽn dɩt bũmb fãa tõe n toeema yɛl wʋsgo, n tõog n paam rɩɩb zĩis wʋsg pʋsẽ. Sẽn yɩɩd fãa, rɩɩb sẽn yaa sõma wã yaa rɩɩb sẽn yaa sõma wã, tɩ b yiisd-a ne koodã, la b pʋɩt-a ne rɩɩb sẽn yaa sõma wã. Tʋʋm kãnga sẽn kẽed ne tẽn-gãong tʋʋma, a teega tʋʋma sẽn kẽed ne tẽn-gãong tʋʋma, sẽn dat n yeel tɩ rɩɩbã la tẽn-gãong tʋʋma yaa bũmb ning sẽn kɩtd tɩ sa-gãong toeengã sa, la sẽn kɩtd tɩ sa-gãong sẽn wat ne sa-gãongã yaa 37%.[2]

Sẽn paase, rɩɩb siglgã tara pãn-tusdg yɛl a taab wʋsg zugu, wala makre: vɩɩm manesmã, vɩɩm manesmã toor-toore, la ligd wɛɛngẽ, la neb sõor paasgo, la koom la rɩɩb koglg wɛɛngẽ. Yaa siglgã sẽn get rɩɩb koglg yelle, dũni gill arzɛk siglgã, dũni gill rɩɩb siglgã, rɩɩb la tʋʋlg siglgã, la tẽn-tẽng rɩɩb kibay sull n get rɩɩb koglgã yelle.[3]

Sõng ning sẽn be b sẽn boond tɩ[edit | edit source]

Dɩɩb yaa bũmb buud fãa sẽn naan n kõ ned bũmb sẽn kõt-a rɩɩb la a pãng.[1] Yaa bõn-naandg, sẽn maand-a bɩ sẽn maand-b tɩ b rɩt-a bɩ b rɩt n kõ-a rɩɩbo. Sẽn yɩɩd fãa, rɩɩb yaa koom, tɩbse, poroteene la karbõidɛte. Minɛralã (b sẽn boond tɩ yuum) la bũmb nins sẽn tar pãng n paasã (b n boond tɩ bitamiinã) me be rɩɩb pʋgẽ.[4] Rɩtbã, alge la mikrɛɛrɩsã kẽer tũnugda ne fotosynteze n naan b mens rɩɩb bõn-naandsã.

Sẽn yɩɩd fãa, b tõe n yãka rɩɩb sẽn yaa sõma n naan lebg kood sẽn yaa sõma, kood sẽn yaa sõama, tɩb sẽn yaa sõama la bõn-buud sẽn yaa sõma.

Tẽngã rɩɩb la tẽn-gãong siglgã la Dĩn-dãmbã bãag bãag siglgã tũnugda ne rɩɩb siglg piig la a nii sẽn yaa: koodã, yẽg-n-tɩrse, pulse la nutse, piis, wĩndg, zĩm la zĩm-gãong, namse, bõn-buudse, tɩɩs, rasems la kaamse, sũ-noog la sukari, yũud-n-bɩɩse, rɩɩb sẽn yaa rɩtg sẽn yaa sõma, rɩɩb lagem-n-taabse, rɩɩbã sẽn yaa toor-toore la rɩɩb sẽn tar yũ-noogo.[5]

Sebtiisi[edit | edit source]

  1. 1.0 1.1 https://web.archive.org/web/20200418105107/https://www.sapea.info/wp-content/uploads/sustainable-food-system-report.pdf
  2. https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/food
  3. https://www.cdc.gov/nccdphp/dnpa/nutrition/pdf/r2p_energy_density.pdf
  4. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10942919909524593
  5. https://ssec.si.edu/stemvisions-blog/what-photosynthesis