Wp/mos/Processional giants and dragons in Belgium and France

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Processional giants and dragons in Belgium and France
Processional giants and dragons in Belgium and France
Country of originBelgium, France Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00153, https://ich.unesco.org/fr/RL/00153, https://ich.unesco.org/es/RL/00153 Tekre

Zĩ-kãsems la tãb-bi-bɛd (French: Géants et dragons processionnels) sẽn be Belgium la France yaa neb nins sẽn be zũnd-zãnd pʋgẽ n maand zũnd-zãnd ne zũnd-zãnd rãmba, tɩ UNESCO gʋls-b tɩ b lebg ' intangible cultural heritage' yʋʋm 2008, sẽn sɩng ne yʋʋm 2005 yʋʋm-sar kiuugã.[1]

Yaa ne kibs-kãensã la b nin-kãsemsã maasem la b maand bũmb wʋsg sẽn yaa toor ne tẽns a taabã. B sẽn yaa neb sẽn maand yɩɩr ne b sẽn maandã yaa: Dendermonde (Ommegang van Dendermonte), Mechelen (Ommelang van Mechelen), Mons (Ducasse de Mons), Ath (Ducass d'Ath), la Brüksel (Meyboom). Sẽn na yɩl n tõog n bãng Fransã, yaa Dui (Gayant wã) la Kasel (karnevalã) wã wã wã la rũms nins sẽn yaa b rãmbã la b maand-b-la sũ-noog Tarascon la Pézenas wã (Mardi Gras, Mirondela dels Arts wã sẽn lugl daar kibs kiuug pipi daar daarã).

Tʋʋm-kãngã kɩtame tɩ b tõog n wilg tɩ b nanda kibs-kãensã la b kogend-b lame.

D sẽn paam n bãngẽ[edit | edit source]

Bãngr-gomdã pʋgẽ, b yeelame tɩ b yaa nin-kãseng sẽn tar futu, n makd bõn-naandg bɩ ned sẽn sɩd beẽ. B sẽn dɩk-a n dɩk n dɩk tẽn-gĩnd wẽndẽ wã, b raandame tɩ b tʋk-a lame, la b ra dansd sorẽ wã, tɩ b wa maand kibs bɩ kibsã sasa. A sẽn yaa a soaba la a sẽn yaa a kãsengã yaa toor-toorã, la a yʋʋr sẽn yaa a soabã yaa toor-toor ne tẽns nins sẽn beẽ wã. A yaa a yʋʋr sẽn boond tɩ reuze, la a yaa a yʋʋr n boond t'a gayant. B sẽn da maand woto wã, b ra yaa neb wʋsg sẽn pa karem n karem n da tar kaset ne Biiblã.

Belgium[edit | edit source]

Belgium tara gãndb sẽn ta 1500 b tẽngẽ. B sẽn wa n beẽ wã yita yʋʋm kob-gĩnd 15 soabã; b goma a Goliyat sẽn be Nivelles wã yell yʋʋmd 1457 wã, la yaa Belgium gãn-kãsengã sẽn yaa nin-kʋdgã.[2] Belgium tara Europe tẽnga gãnem soaba, a Jean Turpin sẽn be Nieuwpoort, sẽn yɩɩd metr 11 (36 ft).

Bãngr-gomdã sẽn yaa bũmb nins sẽn be Belzji wã pʋga, yaa:

  • Ducasse d'Ath (withdrawn in 2022)[3]
  • Ducasse de Mons
  • Meyboom of Brussels
  • Ommegang van Dendermonde
  • Ommegang van Mechelen

France[edit | edit source]

Yaa Nord-Pas-de-Calais soolmã mak-sõngo. Yaa buud-goam nins sẽn da yaa to-to wã buud-goambã n kɩt tɩ b ket n vɩɩme. A yaa tigis-n-soab la tigis-no-kãsems pʋsẽ, la a yaa rɩtg tẽnga taoor soaba.

Rũndã-rũndã, tẽn-kãng tara gãnd dãmb sẽn yɩɩd 450, la b zĩiga fãa yaa gãndb sẽn ka beẽ wã. La b tara zĩn-dãmb sẽn be tẽngr sẽn yaa sõma n yɩɩd, sẽn be zĩ-kãnga pʋga. Tẽnga sẽn yaa Flemish wã yaa gãndb tẽng sẽn tar gãndb wʋsgo. Tẽnga fãa tara gãndb a yembr bɩ a taab. Wala makre, a Reuze Papa ne a Reuze Maman sẽn be Cassel, a Tisje Tasje sẽn be Hazebrouck, a Jean de Bûcheron ne a La Belle Hélène sẽn be Steenvoorde, la a Totor sẽn be Steinwerck. Kibɩ wã, Languedoc soolmẽ wã, yaa Pezenas bõangã, la Provense wã, yaa Tarascon (Bouches-du-Rhône) tarasque.

  • Cassel: Reuze Papa[4] and Reuze Maman[5]
  • Douai: Gayant, Marie Cagenon, Fillon, Jacquot, Binbin
  • Pézenas: le Poulain
  • Tarascon: la Tarasque

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://ich.unesco.org/en/lists
  2. http://www.tourisme-nivelles.be/index.php?option=com_content&view=article&id=264:giants&catid=35:en-articles-menu-principal&Itemid=303
  3. https://www.brusselstimes.com/331487/belgian-parade-removed-from-unesco-heritage-list-over-racism-complaints
  4. https://www.pop.culture.gouv.fr/notice/palissy/PM59001786
  5. https://www.pop.culture.gouv.fr/notice/palissy/PM59001787

Ges-y me[edit | edit source][edit | edit source]

  • Processional giant

Zems-n-taase[edit | edit source]