Jump to content

Wp/mos/Paul Tiyambe Zeleza

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Paul Tiyambe Zeleza
Paul Tiyambe Zeleza
human
Sex or gendermale Tekre
Country of citizenshipZimbabwe Tekre
Given namePaul Tekre
Date of birth1955 Tekre
Place of birthHarare Tekre
Languages spoken, written or signedEnglish Tekre
Occupationnovelist, historian Tekre
EmployerUniversity of the West Indies, University of Illinois at Chicago Tekre
Educated atUniversity of Malawi Tekre

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

A Paul Tiyambe Zeleza (Ning b sẽn dog yʋʋmd 1955 Sig-noy Kiuugã pʋgã) yaa Malawi sɛbã bãngd, sɛb ned ning sẽn get b sɛba, seb-gʋlsd la sebg-vɩɩs sẽn gʋls kibay la b sẽn maand blogdã n be “The Zeleza Post"[1] wã pʋgẽ. A ra yɩɩ perzida pʋgd soaba n kõ Africa sɛbs tigis ning  sen yuur boond tɩ “African Studies Association[2]rãmba yʋʋmd 2009 pʋgẽ. A mi ra yaa Pʋgd Perzidã n kõ “Quinnipiac University[3] wã lekoll karen-bi-yell (Anglindi: Academic Affiars) soabã. Yẽnd la mas-masa pʋgd taoor soabã (Ãnglindi: Vice Chancellor) n kõ “United States International University Africa[4] wã sẽn be Nairobi tenga, Kenya pʋgẽ wã.[5]

A Vɩɩm n’a Bãngr-yalengo[edit | edit source]

B da roga a Zeleza yʋʋmd 1955 Sig-noy Kiuug rasem pisi la anu raarẽ, Salisbury, Southern Rhodesia soolmẽ wã (A zaaman paalg yʋʋr yaa Harare, Zimbabwe). A zakã rãmb lebg n wa n be Malawi tẽng koak ning sen boond tɩ Nyasaland wã yʋʋmd 1956 la b yaoll n leb n wa be Rhodesia tẽnga 1972 yʋʋmda pugẽ. A Zeleza kẽnga pipi kambaones lekollẽ (1961-1968) Malawi tẽngã Lilongwe la a wa kẽng a pipi sekondar lekolle (1968-1972) Malawi tẽngã Blantyre wã. A kẽe karẽn-biis roogẽ sẽn boond ti University of Malawi wã, n paam bãngr-rãmb la siglgã yɛl (Ãnglindi la History) pʋgẽ, n dɩk n paam a Bachelor of Arts ne a ningr sẽn yaa sõma wʋsgo 1976 yʋʋmdã pugẽ. A yaol n lebga karẽnsaambil n zĩnd University of Malawi karẽn-biis karẽng sẽn boond Chancellor College wã yʋʋm 1976-1977 n yaool n kẽng United Kingdom n tɩ zãms kareng sẽn be beẽ. A zãmsa University of London karɛtã sẽn boond tɩ School of Oriental & African Studies ne London school of Economics, n paam a Master of Arts sẽn gomd Afrɩka lagem-n-taar (Ãnglindi: African History) la tẽn-zẽms taab wɛɛngẽ (Ãnglindi: International Relations) yʋʋmd 1978. A paama a Economic History Doctor of Philosophy wã yʋʋmd 1982 n yɩ Ekonomikã Kibisẽ Dalhousie University sẽn be Halifax, Nova Scotia, Canada pʋgẽ.

A Tʋm-tʋmdsã Kibare[edit | edit source]

A Zeleza sẽn wa n paam a PhD yʋʋmd 1982 wã, a yãka a sẽn na n yɩ karẽn-saambã siglgã sẽn boond tɩ University of the West Indies wã sẽn be Kingston, Jamaica wã, n maan yʋʋm a yiib.[6] Yʋʋmd 1984 Tʋʋlg Kiuugã, yẽ kẽnga Kenyatta University sẽn be “Nairobi, Kenya" [7] wã. Yaa tẽn-kãng la a mãan a doktorã tʋʋmde, la yaa yʋʋmd 1979-1980 wã la a ra zind beenẽ n maana a bãngrã. A Kenyattã pʋgẽ wã, b zãmsda African Economic History yɛl la b sɩng b bãngr wʋsg sẽn wat ne a sebr ning sẽn pãam b ningd la kũunã, a sebr ning a sẽn bool tɩ A Modern Economic History of Africa. Yʋʋmd 1987 wã, b mãana a Zeleza sen da yaa university karen-saambã n lebgã karen -saamb kãsma.

Yʋʋmd 1990 wã, a Zeleza basa Kenyatta University wã n na n maan a Afrika siglgã siglg yel-bũndã wɛɛngẽ, tɩ kɩt t'a kẽng Etazĩni, n kẽng b sẽn boond tɩ United Nations Economic Commission for Africa sẽn be Ethiopia tẽnga, Addis Ababa, la a leb n kẽng a lekolle kʋdʋg ning sẽn da be Canada wã, sẽn boond Dalhousie University wã. Beenẽ wã, a zindã kiuusa nu n bao bãngre. Yʋʋmd 1990 Sẽoog Kiuuga pʋgẽ wã, a yii beenẽ n kolg Trent University wã sẽn be Peterborough, Ontario, Canada, t b mãana b Department of History wã-bi-poak sẽn sõngd nebã siglgã sɛbã. Yʋʋmd a ye poorẽ, b maana la rʋʋsgo n kɩ t'a lebg lekolla associate profesɛɛr (Profesɛɛr ning sẽn pa tar pãng wʋsgo), t yʋʋm a tãabã poore a lebgã profesɛɛr sẽn tar minim a taaba. Yʋʋmd 1994 wã me, b le mãana la karẽng-taoor soab a Lady Eaton College wã pʋgẽ, sẽn paas Trent University karẽn-root a nu wã sʋka, la b yãka-a tɩ b ned ning sẽn yals n kõ b Taoor Soaba sẽn tʋmd n get lekollã Zamaan-zẽns Tʋʋm-gãnegdga (Ãnglindi: International Programs).

Yʋʋmd 1995 Tʋʋlg Kiuugã, a Zeleza pãama tʋʋm sẽn na yɩl n lebg Afrɩka yɛl karẽn-biis la Afrɩɩka zãmsg siglgã sẽn boond Centre for African Studies Taoor Soaba, la University of Illinois sẽn be Urbana ⁇ Champaign soolmẽ n be Etazĩni (Ãnglindi: United States) wã, zĩig ning a sẽn zĩnd yʋʋm a nii wã. Zeleza kẽnga Pennsylvânia State University yʋʋmd 2003 la a yɩ profesɛɛr “Department of History” ne “Department of African and African American Studies rãmbã pʋga.

Yʋʋmd 2007 Yʋʋm-vẽkr Kiuug rasem aye daarã, a lebga Profesɛɛr ne Taoor Soaba n be karẽn‐biis sull sẽn boond Department of African American Studies n be University of Illinois wã sẽn be Chicago wã.

Tʋʋlg Kiuug rasem aye daarã, Yʋʋmd 2009 pʋgẽ, a Zeleza lebga lekoll karẽn-biis taoor soaba n ko Bellarmine College of Liberal Arts sẽn be Loyola Marymount University sẽn be Los Angeles wã.

Yʋʋmd 2013 Zu-loeoog Kiuuga rasem pisi la a yiib daarã, a Zeleza pãama a tʋʋmde n lebg Pʋgd Perzidã sẽn get lekoll karẽnga wɛɛngẽ n be Quinnipiac University. T yʋʋmd 2015 Bõn-bɩʋʋng Kiuug rasem piig la a yoob daarẽ wã, a Zeleza lebga Vice Chancellor n ko United States International University Africa sẽn be Kenya wã sẽn yaa karẽn-bi-pugl n sɩng tʋʋm yʋʋm 2016 wã Yʋʋm-vẽkr Kiuug dahem aye raar soabã.

A Zams-n-tar n'a Bangre[edit | edit source]

A Paul Tiyambe Zeleza yaa nin-kãseng sẽn get Afrɩka siglgã yɛl wɛɛngẽ (Ãnglindi: African Economic History)[8]. A sebr ning sẽn yaa "A Modern Economic History of Africa" wã paamã a Noma Award for Publishing in Africa sẽn kõ yʋʋmd 1994 wã, sẽn ya Afrɩɩka sebr kũun sẽn tar yõod n yɩɩd tẽn-tẽngã pʋgẽ.[9] Neb nins sẽn da yãka wa mãana gʋlsg t yeel ti:

"Bibl kãngã yaa yɛl sẽn kɩt tɩ b lebg n maneg n naan n lebg pĩnd wẽndẽ, la a pãng la b sẽn tar yõod n yɩɩd fãa yaa a sẽn zabd ne nin-tɩrsã, a gom-biisã la sẽn wilgd tɩ yel-bũndb sẽn yaa to-to wã, b sẽn gomd Afrɩka siglgã la b ekonomsã sẽn yaa to-to wã zugu. Sebrã yaa tʋʋm-kãseng la a yaa taoor soaba, b sẽn na n maan t'a lebg nin-kãsengã, la b kõt-d-la bãngre la sõor sẽn yaa kãseng tɩ kɩt tɩ b bãng Afrɩka siglgã yɛl yɛl sẽn yɩ to-to wã."

Yʋʋm wʋsg sẽn looge, a Zeleza me lebgã Afrɩka bãngd sẽn tar pãng n paas n mãand sɛb sẽn wilgd b sẽn na n mãan bũmb ninsã la b zãms b mens n paase.[10] A bãngrã la a yʋʋr sẽn paasã yaa b bãngdbã zãmsgo,b sẽn mãand tɩ b bãngd b mensã, b mãand b kambã la b tẽedb nins sẽn vɩ tẽn-zẽmsẽ wã me, nedlem kõn-mongre (Ãnglindi: Human Rights) zamsgo. Yʋʋmd 2003 wã, b yãka-a lame tɩ b maan United Nations Research Institute for Social Development (UNRISD) tʋʋmde t'a paas sull sẽn tar neb a nii wa pʋgẽ n na n ges "Gender Equality: Striving for Justice in an Unequal World" wã yiisrã yelle, sẽn yaa vaeesg ning b sẽn dɩk n maan b United Nations Fourth World Conference on Women wã Yʋʋm Piig Daar Tẽegra (Anglindi: 10th Anniversary) sẽn zĩnd Beijing yʋʋmd 1995 Sigr Kiuugã pʋgẽ wã.

Masa, a tʋmdame n tʋmd tʋʋm-kãnga: "Africa and its Diasporas: Dispersals and Linkages", sẽn baood n na n bãng Afrɩka nebã sẽn tar pʋɩɩr dũniyã gill zugu (Asia, Europe ne America), Afrɩɩka diaspoarã sẽn nãan zĩnd dũniyã zĩis toɛy-toɛyã pʋsẽ, la sẽn zĩnd tẽns nins sẽn be Afrika ne a Afrĩka sʋka yʋʋm kobs-gĩnd pʋsẽ. Yaa Ford Foundation n da kõ ligd dollars 200,000 t b tʋm tʋʋmdã.

A Zeleza yaa b sẽn boond-a tɩ b wa n gom tẽns wʋsg pʋsẽ, la b gom-biis dũniyã gill zugu. A sẽn mãan sõor wʋsg n kõ sõssã, yaa UNESCO sẽn tigim-b Paris yʋʋmd 2003 Yʋʋm-Rɩtg Kiuugã la Association of African Universities sẽn be Cape Town yʋʋmd 2005 Wao-fugdg Kiuugu pʋge. Yʋʋmd 1995 wã, a ra yaa Africa yam tʋntʋmda bɩɩ seb-mita rãmb a yoob b sen da bool tɩ b kẽng Japan n tɩ mãan rasem a tãab n na n tɩ gilg n gese tẽn-kãnga, t’a a wa n kẽnga Japan karẽn-biis wʋsg pʋgẽ yʋʋmd 2004 Japanese Association of African Studies sulla sẽn bool-a t'a wa wã. F san leb n ges Asia wã, a kẽnga China la South Korea, la Europe pʋge, b bool-a lame n kẽng France, Germany, Sweden, Norway, Italy, Britain, Switzerland, ne Netherland, tɩ f me san ges America-rãmba pʋgẽ, b kẽnga Carribean tẽn-yũud a tãab, Venezuela ne Brasil. Africa pʋge yẽ, a wa n kẽnga tẽns n yɩɩd pisi, sẽn sɩng ne Egypt n tãag South Africa. Yʋʋmd 2006 wã, b yãka lame t'a yɩ Waoore Profesɛɛr n ko Department of Historical Studies wã, sẽn yaa African Gender Studies la Centre for African Studies sẽn be University of CapeTown wã.

A Sebr Tũũma[edit | edit source]

A Zeleza yaa sebr mita kãsengã. A gʋlsa sebr rãmb a tãabo, la a gʋlsa seb-vẽkr a yiib sẽn yaa "Night of Darkness and Other Stories" (Montfort Press, Limbe, 1976), la "The Joys of Exile: Stories" (Anansi: Toronto, 1994), n gʋlse sebr sẽn boond tɩ "Smouldering Charcoal" ("Smouldering Charcoal", Oxford: Heinemann, 1992).

A publissa sebr sẽn gomd Afrik sɛb la koloneelã sẽn wa n wa a soabã yelle. A sẽn vaees b tʋʋmã neb a tãabã sʋka, yaa Edward Said ne Yvonne Vera.

Biiblã Sẽn pa Gʋlsd Bũmb Wʋsgo[edit | edit source]

A Zeleza gʋlsa sõss wʋsg la sɛb la sebr sẽn yɩɩd tus a yiibu, n tar pʋ-kãensã:

“The transformation of Global Higher Education, 1945-2015.” (New York: Palgrave amacmillan, 2016).[11]

“Africa’s Resurgence: Domestic, Global and Diaspora Transformations.” (Los Angeles: Tsehai Publishers, 2014).

“In Search of African Diasporas: Testimonies and Encounters.” (Durham, NC: Carolina Academic Press, 2012).[12]

“Barrack Obama and African Diasporas: Dialogues and Dissensions.” (Athens, OH: Ohio University Press, 2009).[13]

The Roots of African Conflicts: The Causes and Costs (Oxford: James Currey, Athens: Ohio University Press, 2008).[14]

The Roots of African Conflicts: The Management of Conflict Resolution in Africa AND Post-Conflict Reconciliation. (Oxford: James Currey, Athens: Ohio University Press, 2008).[15][16]

The Study of Africa Volume 1: Disciplinary and Interdisciplinary Encounters; (15) Volume 2: Transnational and Global Engagements. (Dakar: Codesria Book Series, 2006-7).[17][18]

African Universities in the Twenty-First Century Volume 1: Liberalization and Internationalization; [19] Volume 2: Knowledge and Society (Dakar: Codesria Book Series, 2004).[20]

Human Rights, the Rule of Law and Development in Africa (Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 2004). (19)

Rethinking Africa’s Globalization Volume 1: The Intellectual Challenges (Trenton, NJ: Africa World Press, 2003). (20)

In Search of Modernity: Science and Technology in Africa (Trenton, NJ: Africa World Press, 2003).

Leisure in Urban Africa (Trenton, NJ: Africa World Press, 2003).

Encyclopedia of Twentieth Century African History (London and New York: Routledge, 2002).

"Manufacturing African Studies and Crises." (Dakar: Codesria Book Series, 1998).

"An Economic History of Africa. Vol I: The Nineteenth Century." (Dakar: Codesria Book Series, 1993).

"Joys of Exile: Stories." (Toronto: Anansi, 1994).

"Smouldering Charcoal." (Oxford: Heinemann, 1992).

New Dictionary of the History of Ideas (New York: Charles Scribner’s Sons, 2005). (associate editor).

Kũun-ramb ne Sʋngr Ligdi[edit | edit source]

A Zeleza paama a Noma Award yʋʋmd 1994 a sebr ning sẽn boond tɩ A Modern Economic History of Africa wã yĩnga, la a paama Nomã kũun sẽn yaa kũun ning b sẽn kõ yʋʋmd 1998 wã sẽn wilgd b bãngd Afrɩka yɛl la b maand b yɛlã yelle (Ãnglindi: Manufacturing African Studies and Crises). B me yaa ned ning sẽn paam n deeg b "Choice Outstanding Academic Title" wã, 2003 yʋʋmda pʋgẽ; n paam b Honorable Mention, Conover-Porter Award wã, yʋʋmd 2004 la a sẽn paam a tʋʋmdã ne a karen-biisã sʋngr ligd wʋsg n yi Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Carnegie Corporation of New York, Friedrich Ebert Foundation, US Department of Education Title VI, National Endowment for the Humanities, Canada Social Science and Humanities Research Council, nẽ Council for the Development of Social Science Research in Africa rãmbã nengẽ, la a paam-b-la a sã n wa paam n kõ-ba. Sẽn pa kaoose, a paama yʋʋmd 2006 Penn State College of Liberal Arts Class of 1933 Distinction in the Humanities Award wã.

Seb-tiise[edit | edit source]

  1. Blogs | The Zeleza Post
  2. "Presidents of the African Studies Association" African Studies Association
  3. "International Scholar to Lead LMU's College of Liberal Arts" LMU Newsroom
  4. [1]
  5. Chandaria, Dr. Manu. "USIU-Africa appoints new Vice Chancellor". Retrieved 16 September 2015.
  6. Zeleza, Paul Tiyambe, 1955- (1993). A modern economic history of Africa. Dakar, Senegal: Codesria. ISBN 2-86978-026-5. OCLC 29305139.
  7. Mwagiru, Ciugu (12–18 December 1994). "Malawian Scholar Wins the 1994 Noma Award". The East African, Nairobi, Kenya.
  8. African universities in the twenty-first century. Zeleza, Paul Tiyambe, 1955-, Olukoshi, Adebayo O., Codesria. Dakar, Senegal: Codesria. 2004. ISBN 2-86978-124-5. OCLC 55616209.
  9. Zeleza, Paul Tiyambe, 1955- (September 2016). The transformation of global higher education, 1945 -2015. New York. ISBN 978-1-137-52869-8. OCLC 957773394.
  10. African universities in the twenty-first century. Zeleza, Paul Tiyambe, 1955-, Olukoshi, Adebayo O., Codesria. Dakar, Senegal: Codesria. 2004. ISBN 2-86978-124-5. OCLC 55616209.[2]
  11. The transformation of global higher education, 1945 -2015. New York.[3]
  12. "In Search of African Diasporas: Testimonies and Encounters
  13. Barack Obama and African Diasporas: Dialogues and Dissensions
  14. Zeleza, Paul Tiyambe, 1955- (2009). Barack Obama and African diasporas : dialogues and dissensions. Athens, OH: Ohio University Press. ISBN 978-0-8214-1896-3. OCLC 320802310.
  15. The Roots of African Conflicts: The Causes and Costs
  16. The roots of African conflicts : the causes & costs. Nhema, Alfred G., Zeleza, Paul Tiyambe, 1955-. Oxford: James Currey. 2008. ISBN 978-0-8214-4299-9. OCLC 471130855.
  17. Zeleza, Paul T. (2012). In Search of African Diasporas: Testimonies and Encounters.
  18. The resolution of African conflicts : the management of conflict resolution & post-conflict reconstruction. Nhema, Alfred G., Zeleza, Paul Tiyambe, 1955-. Addis Ababa: Ossrea. 2008. ISBN 978-0-8214-4300-2. OCLC 463189849.
  19. ZELEZA, P. T. (2007). The study of Africa. Dakar, Senegal: Codesria. ISBN 978-2-86978-423-9. OCLC 778666423.
  20. The study of Africa. Zeleza, Paul Tiyambe, 1955-, Codesria. Dakar, Senegal: CODESRIA. 2006–2007. ISBN 978-2-86978-197-9. OCLC 78610391.