Wp/mos/Parrandas

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Parrandas
Parrandas
Carnival
Country of originCuba Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01405, https://ich.unesco.org/fr/RL/01405, https://ich.unesco.org/es/RL/01405 Tekre

Parrandas yaa soay sẽn wõnd karnaval sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã. B maanda b sẽn da boond tɩ Las Villas provẽnsã (sẽn yaa Villa Clara, Sancti Spíritus la Ciego de Ávila provẽns rãmbã) sẽn be Kiba wã tẽnsã rɩtg la tẽn-sʋk tẽnsẽ. Parrandas nins sẽn tar yʋʋr n yɩɩdã maanda Remedios sẽn yaa tẽn-kʋdemdã pʋgẽ, zĩig ning b sẽn sɩng maand maand-kãensã. Camajuanã yaa yiib-n-soab sẽn tar neb wʋsg n yɩɩdã, tɩ Vueltas, Zulueta, Chambas, Guayos, El Santo, Taguayabón, Buenavista, Calabazar de Sagua, Zaza del Medio, Falcón, Vega Alta la tẽn-bõoneg a taab wʋsg sẽn be Kiba tẽn-sʋkẽ wã pʋgd-a.

B maanda kibs-kãense, n na n kell n maan hal tɩ ta Nowɛll daarã

A sɩngrã la a kibayã[edit | edit source]

Kaset rãmbã wilgame tɩ yɛl nins sẽn zĩnd Parrandas soolmẽ wã wõnda rũndã-rũndã yɛl nins sẽn zĩnd yʋʋmd 1875 soabã pʋgẽ wã. Yaa sẽn kẽed ne rumba, Plaza tʋʋmde (vẽenem la bug-rɩtba), bug-rɩtb wags-taab la float wilgre.

Yʋʋm kob-gĩnd a 19 soabã pʋgẽ, kom-bɩɩs nins sẽn da yaa bʋr-bʋr rãmbã lebga neb nins sẽn da maand rumba, sẽn tar reem la yɩɩl la vɛrse (sẽn nong n kɩtd tɩ b zab ne taabã). Pipi teed nins b sẽn da tũnugd ne rumba wã ra yaa cencerro, bombo, repique, la tẽn-kãng tãmpʋr a yembr b sẽn boond tɩ "atambora". Kaoosg zugẽ, b paas-b-la tumbadoras, la yʋʋmd 1930 wã pʋgẽ, yɩɩn-bɛdã n kɩt tɩ b tõog n gʋls yɩɩlã.

Tʋʋmd sẽn kẽed ne yel-kãnga[edit | edit source]

Baa ne b sẽn maand kibsã yʋngã tõr ne wags-taabã, a Parranda sɩd yaa zĩ-yend sẽn wilgd tẽns a yiib sẽn welg Villa Clara provẽns soolmã tẽn-bil a yiibã sẽn be rɩtgã.

A district rumba, the musicians and flag carriers drag with their rhythm the followers.

Sẽn sɩng ne zaabre: sẽn zems zaabr wakat 10 soabã, tẽnga taoor soab sẽn get yʋngã pipi wilgrã yell wilga a pipi rumba ne "palenque" wã. Palenques wã yaa bug-rɩtb b sẽn maan woto tɩ b sã n wa be yĩngri, b pa wʋmd koɛɛg ye, n kɩt tɩ b "pa tõe n yã" zĩigã bʋrgã sʋka, b sãeegda ne bʋr-kãsenga metr a wãn pʋgẽ n ling nebã sẽn tigim taab tẽngã pʋgẽ wã. Rẽ poor bala, rumba wã sɩngame n dat n "tõog" ned fãa sẽn na n wa beẽ wã, tɩ nebã me na n wa beẽ. B sã n wa baas pipi babgã, babg a to wã me na n kẽeme. B maana woto naoor wʋsgo, hal tɩ ta b sẽn na n maan bũmb ning sẽn pʋglã.

Yiib-n-soaba: Remedios tẽnga pʋg-soaba yaa Plaza tʋʋma vẽnegre, tẽns a taabã pʋsẽ yaa Float vẽnegre. B sẽn boond tɩ floatsã yaa gãn-kãsems sẽn tar neer la vẽenem la bõn-vɩɩs b sẽn dɩkd n dɩkd n dɩkd n dɩkd n dɩkdẽ. B tara gom-zug yʋʋmd fãa, la b nin-buiidã sẽn be b zutã tara fut sẽn yaa bõn-naands wʋsgo. Tẽns wʋsg pʋsẽ, b segd n kɩtame tɩ nin-kãensã pa zĩndi, wa bõn-naandsã, b pa segd n tol n kẽn ye. La b sã n wa karemd nebã kibayã, b pa segd n kẽn ye. B sã n pa maan woto, b na n sãama tigimsã. La Taguayabõ wã pʋgẽ, b sã n wa karemd kɩbarã, b maanda wala b sẽn maand reemã pʋgẽ. La yel-manesem kãngã yaa paalga, la b get-a-la wa bũmb sẽn pa noom ye, la sẽn kɩɩsd rog-n-migs nins sẽn be tẽn-kɩremsã pʋsẽ wã

Pyrotechnics lighting up lines of fireworks in 2007 parrandas.

Yaoolem yel-bũndã: bug-rɩtma. B sẽn wa n na n maan tɩ b sẽn boond tɩ floatã sɛ, la b sẽn wa n na n maan t'a zãag zĩig sẽn pa yɩɩd metr 40 n sa wã, b kɩtame tɩ tãnsob-n-soodsã b sẽn boond tɩ pyrotechniquesã sigl tao-tao n ning tãnsob-n-soods a tãab bɩ a naase, tɩ b rɩk bug-rɩtb n yõog-ba. A sã n yɩk vugr bala, a segd n dɩka rakɛt dãmb 20 000 sẽn kolg woto. B sã n wa baas bug-rɩtgã, b na n yõoga "mootɛɛr dãmbã" me. B sẽn boond tɩ "mortiers" wã yaa wa palenques wã bala, bug-rɩt-n-bõonesã buud-gom-kãnga kɩtdame tɩ b wẽed wa tãnsob-n-bõones sẽn wilgd tɩ b sẽn na n maan to-to wã na n saame.

Parrandas vs. karnavals[edit | edit source]

Rũndã-rũndã, b sẽn boond tɩ parranda wã me bee ne neb nins fãa sẽn koosd teedã la b maand bũmb a taab n paasdẽ wã. B tõe n paama rɩɩb zĩiga fãa, wala b sẽn boond tɩ bonbon-rãmba, b sẽn boond tɩ pork ne jambã, b sẽn boond tɩ pizza, b sẽn boond tɩ pork ne yucca, la b sẽn boond me tɩ rɩs b sẽn maand ne nug la b sẽn maand tʋʋm-teedo. Wakat-wakate, bũmb kẽer n be sẽn na yɩl tɩ nebã bãng n kẽ. Wala makre, wag-rãmb sẽn tar pãng wʋsgo, wag-rãmb sẽn tar pãng wʋsgo, la wag-rãmb sẽn tar pãng wʋsgo.

Baa ne tẽnsa fãa sẽn tar b toor-toorã, Parãnda wã sẽn yaa to-to wã tũuda yel-manesem sẽn wõnd taab sẽn tik b yẽgã zugu, la baa ne b sẽn tõe n wõneg Carnavalã, b sɩd pa tar bũmb wʋsg sẽn wõnd taab ye. Carnavalã sasa me, yaa wagd-rãmb n be, la sẽn na yɩl tɩ tigrã siglg yɩ sõma, yaa tɩlɛ tɩ tigrã siglg yɩ sõma, tɩ pa tigr a yiib sẽn na n mak tẽns a yiib ye, la yaa tɩlɛ tɩ tigrã siglg yɩ sõma, bala tẽngã taoor soab meng yaa wagd-rãmb ning sẽn be be wã, la yaa sẽn na n dɩk lɛɛr dãmb la kɩlometr dãmb wʋsg tɩ tigrã sigl n sa. B sẽn boond tɩ Floatsã me yaa kãsemse, la b paoodame, b sã n mak-b ne b sẽn maand Remedios, Camajuani la Vueltas tẽnsẽ wã. Neb nins sẽn be koom-kogendã pʋsẽ wã maanda we-bɛd sẽn naag salsa, mambo, cha cha la buud toor-toor sẽn yit tẽn-kɩremsẽ wã. Rumba wã sõor zemsa ne wagd-n-piisã, bala karnavɛɛllã sasa, b lebgda yiib-n-soaba, tɩ rumba wã kɩt tɩ b bãng wagdã sẽn yaa a soaba. Rumba yɩɩdbã pa tẽed tɩ tẽngã neb na n wa naag-b lame, bala soayã fãa bĩngame. B leb n yera fut sẽn yaa toor-toore, wa neb nins sẽn be wagd-rãmbã pʋgẽ wã, la b maand yɛl sẽn yaa toog wʋsgo. Bõn-makd-bil n be be n wilgd tɩ yaoolem koom-koglgã sẽn wa n dʋʋgd n ta wã na n saame, la rẽ na n kɩtame tɩ zoeesã sa.

Kibs nins sẽn da yaa sõma n yɩɩdã ra maanda Kuba, Santiago de Cuba, Havana la Santa Clara. B sẽn ket n maand a yaoolem wã bal la b ket n maand wa sẽn segdã. Neb a taab me sẽn wa n bas tigis-kãense, wall b bas tigis-kãense, ligdã sẽn pa waoogã yĩnga.

Galɛɛrã[edit | edit source]

Ges-y me[edit | edit source]

  • List of festivals in Cuba
  • Municipalities of Cuba
  • List of cities in Cuba
  • Jonkonnu parades

Sebtiise[edit | edit source]

Martin Farto, Miguel. Las Parrandas de Remedios. Tradicion centenaria.Coleccion Escambray, Publicigraf (c).