Wp/mos/Ommegang of Brussels

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Ommegang of Brussels
Ommegang of Brussels
ommegang
Part offolklore of Brussels, Brussels Renaissance Festival Tekre
Inception1348 Tekre
CountryBelgium Tekre
Located in the administrative territorial entityCity of Brussels Tekre
LocationCity of Brussels Tekre
Country of originBelgium Tekre
Dedicated toVirgin Mary, Charles V, Philip II of Spain Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Inventory of intangible cultural heritage in Brussels Tekre
Official websitehttps://www.ommegang.be/ Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01366, https://ich.unesco.org/fr/RL/01366, https://ich.unesco.org/es/RL/01366 Tekre

Ommegang de Bruxelles (Frans: Ommegang de Bruxelles, Oland: Ommegang van Brussel) yaa Ommegang sẽn yaa zamaan-yʋʋmd reem, b sẽn maand yʋʋmd fãa Bɛlzɛm, Bɛlzɛm.

Sɩngrẽ wã, a Ommegang ra yaa sẽn yaa tẽn-kãseng ning sẽn yaa kãseng n yɩɩd pʋgẽ, sẽn maand yʋʋmd fãa, sẽn dat n yeel tɩ daar ning sẽn deng Pãntekotã.[1] Sẽn sɩng ne yʋʋmd 1930 wã, a lebgame tɩ b lebg n maan sẽn na n yɩlẽ n wilg a Charles V la a biig a Filip II sẽn kẽed ne sũ-noog Burkĩna tẽnga pʋgẽ yʋʋmd 1549 wã. Yaa woto la b naag taab n maand tigr-kãsems sẽn tar wed-rʋʋdb la gãndaadb sẽn be zĩig fãa Bɛlzik la Fãrens rɩtgo.[2]

Rũndã-rũndã, b maand-a-la naoor a yiibu, yʋʋmd fãa sigr kiuug la tʋʋl-nif kiuug sẽn kẽed ne taab. Yaa Ommegang Oppidi Bruxellensis sẽn yaa sull sẽn pẽ ne Burkĩna tẽnga n sigl tigrã. A sɩngr yaa Sablon/Zavel sẽn be Burkĩna tẽn-sʋkẽ wã, la a baasd ne yel-kãsenga sẽn be Grand-Place/Grote Markt (Brussel tẽnga pipi zĩiga). Sẽn sɩng ne yʋʋm 2019 soabã, UNESCO wilgame t'a yaa ninsaalb no-tũudlem la b pʋɩɩr sẽn pa tõe n yã ne noorã tʋʋm-noore.[2]

Gom-noor sẽn yitẽ[edit | edit source]

Ommegang sẽn yaa gom-biis sẽn yit Holandẽ wã rat n yeelame tɩ "kẽng n gilg" bɩ "kẽn n gilg" (sẽn na n yɩll n wilg wẽnd-doogã, tẽn-bilã bɩ tẽngã) la yaa pĩnd wẽndẽ sẽn tẽegd sẽn yaa tẽn-kãseng ning sẽn yaa kãseng n yɩɩdã, sẽn da maand yʋʋmd pʋgẽ vugr sẽn deng Pãntekotã.[1] Gom-bilã me ra yaa wa yʋ-bil sẽn da be tẽn-sʋk wakatẽ wã, b sẽn da maand b sẽn boond tɩ Low Countries (sẽn yaa tẽns nins sẽn be Belgi, Holand la Fãrens rɩtgo).

Ommegangã ra yaa kiris-neb kibs b sẽn maand yʋʋmd fãa n waoogd tõnd pag sẽn yaa tõogrã, sẽn yaa tẽngã kogenda, t'a nin-naandã be tõnd pag sẽn yaa bark soab Sablonã wẽnd-doogẽ wã. Gom-bi-kãngã kɩtame tɩ b tẽ tɩ yaa "kẽng-kẽng" sẽn kẽed ne tũudmã bõn-naandg (sẽn dat n yeel tɩ pʋg-sad a Maari bõn-naandgã), sẽn yaa Latẽ wã circumambulatio bɩ amburbium, sẽn tõe n be tũudum la tẽebo wʋsg pʋsẽ. 5] A Maari sẽn wa n kẽnd n na n yã a Maari wã, a wa n lebga nin-tũudb tigre, tɩ tẽngã neb fãa naagd taab n kẽnd be.

Kʋdemdã[edit | edit source]

A sɩngre (c. 1348–1785)[edit | edit source]

Sã n yaa ne kibayã, yaa pag a ye yʋʋr sẽn boond t'a Beatrix (Beatrice bɩ Beatrijs) Soetkens sẽn da yaa wẽn-sakd sẽn zĩnd be wã n kɩt tɩ b naan Bʋrseɛllã Ommegangã. A paama vẽnegr pʋgẽ, pʋg-sad a Maari sẽn wilg-a t'a wʋk Onze-Lieve-Vrouw op 't Stocxken (" Tõnd pagã sẽn gãd bũmbã") bõn-naandgã sẽn yaa yel-solemd sẽn be tõnd pagã wẽnd-doogẽ wã sẽn be Antwerpẽ wã, n tall-a n kẽng Brɛsill n tɩ ning-a Crossbowmen's Guild roog ning sẽn be Sablon/Zavel wã pʋgẽ. Pagã wʋka bõn-naandgã, la ne yel-soalem sẽn maan to-to, a tõog n tall-a lame n tall koom-koglg n kẽng Brɛsill yʋʋmd 1348. Rẽ poore, b ninga-a-la wẽnd-doogẽ wã, n waoog-a wa b sẽn boond tɩ Guildã zu-soaba. B leb n pʋlmame tɩ b na n maana tigsg yʋʋmd fãa, b sẽn boond tɩ Ommegang, tɩ b tall bõn-naandgã n pɩʋʋg Burkĩna.

Yʋʋm nins sẽn pʋglã pʋsẽ, b sẽn da sɩng n maand tigis-kãsems tũudmã wɛɛngẽ wã wa n lebga dũniyã rẽndã. Yʋʋmd 1549 soabã, b sẽn boond tɩ Ommegangã, yaa kibs sẽn na yɩl n wilg b sẽn da maand to-to. Sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd piig la a yoob soabã sʋka, Ommegangã ra pa maand yel-solemd sẽn yaa yel-solemd bal ye, la sẽn sɩng ne yʋʋmd 1549, a ra kẽe ne Rom Rom naabã, a Charles V, la a biriblã, a Filip II, sẽn da yaa Oland soolem piig la a yopoe wã naabã. 6] Wakat kãnga, Burkĩna nin-bɛdã ra rat n waoogda naabã ne a bi-riblã, n sigl wed-rʋʋd-n-soods sẽn yaa kãsenga Sablonã la Grand-Place/Grote Marktã. Rẽ kɩtame t'a Ommegangã lebg tũudum la ninsabls tẽnsa tigr sẽn tar yõod wʋsg tẽngã yʋʋm-vẽkr pʋgẽ.[3]

Yʋʋm kob-gĩnd piig la a yoob soabã pʋɩ-sʋk sasa, politikã la tũudum yɛl sẽn da yaa to-to wã kɩtame tɩ Ommegangã ra pa tõe n zĩnd ye. A Jan de Potter sẽn da yaa Burkĩna nin-buiid n gʋls a daar seb-kãngã, a yeelame tɩ yaa sũ-sãoongo, tɩ yaa wẽnga, bɩ sẽn yaa wẽng n yɩɩda, tɩ b pa maan-a ye. 8] Yʋʋmd 1580 la 1585 sʋka, galʋ-tẽngã sẽn da be kalvẽ rãmbã nugẽ wã, b ra gɩdgdame bal tɩ b ra kẽnd n maand tigis-kãense.

Yʋʋm kob-gĩnd piig la a yopoe soabã pʋgẽ, Ommegangã paama a ziirã, Archdukes Albert VII la Isabella, sẽn yaa Ɛspayn Neerland soolem nanambsã naam sasa, wa b sẽn wilg foto rãmb sẽn maan ne Denis van Alsloot la Antoon Sallaert, sẽn wilgd yʋʋmd 1615 kibsã. Yʋʋm kob-gĩnd piig la a nii soabã pʋgẽ, b sɩngame n na n sãam b tũudmã.[4][5][6]

Vɩɩm paalgã (1930  ⁇  rũndã)[edit | edit source]

Sẽn na maan yʋʋm koabg pʋgẽ, ra pa maand Ommegang ye. Yʋʋmd 1930, Bɛlg revolisyonã yʋʋm kob-gĩndẽ wã, kʋdemd yɛl mitb kẽer sõngame tɩ b leb n tẽeg yel-kãnga, n maan kibs sẽn na yɩl n tẽeg kʋdemdã yelle. B yãka yam n pa na n le vʋʋg b yaab-rãmbã sẽn da maand n gilgd n getẽ wã ye. B yãka yam n na n le kɩt t'a lebg bõn-makr sẽn na n yɩlemd Ommegang ning Burkĩna tẽnga sẽn da kõ a Charles V la a bi-ribl a Filip a yiib-n-soabã yʋʋmd 1549. B sẽn maan woto wã sẽn yɩ sõma wã, b yãka yam n na n le maan woto yʋʋm nins sẽn pʋglã. Yaa rẽ n wa ne Ommegang sẽn be rũndã-rũndã wã.

Sẽn nan yɩll n yɩll tɩ b tõog n tigim neb 1400 sẽn kẽed ne zʋʋg-n-basã, tãb-bi-bɛɛgdba, tãb-bi-bɛɛgdba, tãb-bi-bɛɛgdba, la tãb-bi-bɛɛgdba, sẽn na n yɩlẽ n wilg neb kẽere, sẽn da yer b mens wakat kãnga fuugu. B leb n tara tã-soab-n-soods la gãndaab-n-soods wa malɛk-kãseng a Mikayɛl, a Gudula, la a Bayard wed-moosã. Burkĩna nin-sabls tẽnsa bʋ-kaoodb la b nin-sabls tẽnsa bʋ-kaoodb me sẽn da yer Burkĩna nin-sabls tẽnsa roog sẽn yaa miuug sẽn tar mogr sẽn yaa toor-toore la b sẽn da ning b nugẽ yaa Burkĩna pʋg-sad a Maari wã bõn-naandga, n ket n kẽesd b toog yel-kãnga pʋgẽ.

Sẽn sɩng ne yʋʋm 2011 soabã, b kõt-a-la yʋʋm fãa, tɩ yaa ned sẽn yit tʋʋm-noorẽ wã n na n wilg-a, la a wilg a sẽn na n maan to-to, Grand-Place wã. Wala makre, a Jean-Pierre Castaldi, a Stéphane Bern, a Jacques Weber, a Francis Huster, a Éric-Emmanuel Schmitt, la a Patrick Poivre d'Arvor, rɩka b mens n maan woto.

Baa ne a sẽn lebg kʋdemdã wilgre, Ommegangã ket n tara rog-n-migs wʋsg sẽn yaa sɩd-sɩda, wala Brussels Lineagesã, Crossbowmenã pʋlemsã, la Virgin des Victoiresã, la a ket n yaa bõn-kãseng yʋʋmd fãa sẽn maand Brusɛlse nebã yamẽ.

Sẽn sɩng ne yʋʋm 2019 soabã, a Ommegangã paama UNESCO wã sẽn boond tɩ ninsaalb no-tũudg la b rog-n-migs sẽn pa tõe n yã wã tʋʋm-noor a ye. B sẽn wa n ka b tigrã yʋʋm 2020 la 2021 sẽn tũ ne COVID-19 bãagã sẽn da be Bɛlzi wã yĩnga.

Ges-y me[edit | edit source]

  • History of Brussels
  • Culture of Belgium
  • Seven Noble Houses of Brussels
  • Association Royale des Descendants des Lignages de Bruxelles

Sebtiise[edit | edit source]

  1. 1.0 1.1 http://patrimoine.brussels/decouvrir/inventaires-du-patrimoine-bruxellois/inventaire-du-patrimoine-culturel-immateriel/lommegang
  2. 2.0 2.1 https://ich.unesco.org/en/lists
  3. http://historiek.net/onze-lieve-vrouw-ter-zavelkerk-in-brussel/8925/
  4. https://collections.vam.ac.uk/item/O18973/the-ommegang-in-brussels-on-painting-alsloot-denys-van/
  5. https://collections.vam.ac.uk/item/O132427/the-ommegang-in-brussels-on-oil-painting-alsloot-denys-van/
  6. https://www.museodelprado.es/coleccion/obra-de-arte/fiestas-del-ommegang-o-del-papagayo-en-bruselas/ac223507-e531-4eb6-a600-63d0b91d6dfe

Seb-tik[edit | edit source]

  • Leo van Puyvelde, L'Ommegang de 1615 à Bruxelles, Brussels, Éditions du Marais, 1960
  • Jean Jacquot, Fêtes et cérémonies au temps de Charles Quint., Fédération internationale des sociétés et instituts pour l'étude de la Renaissance, 1975
  • Arthur Haulot, Cette nuit-là, l'Ommegang de Bruxelles, Brussels, Ed. Trois Arches, 1980
  • Daniel Frankignioul (dir.), Brigitte Twyffels, Michel Staes, Claude Flagel, Alfred Willis, Pleins Feux sur l'Ommegang, La Reconstitution du Cortège en 1930 par Albert Marinus., Brussels, Fondation Albert Marinus, 1997
  • Rosine De Dijn et Siegfried Himmer, La Grand-Place de Bruxelles, fastueux décor de l'Ommegang, Eupen, Grenz-Echo Editions, 1997
  • Isabelle Lecomte-Depoorter, Ommegang, with illustrations of René Follet, Éditions Glénat, 1999
  • Olivier de Trazegnies, Louis-Philippe Breydel, L'Ommegang, (trilingual), Brussels, Renaissance du Livre, 2007