Wp/mos/Narɩ

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Narɩ
watermelon
Subclass offruit, food, melon Tekre
Natural product of taxonCitrullus lanatus var. lanatus, Citrullus lanatus Tekre
Described at URLhttps://neal.fun/earth-reviews/watermelons Tekre
Unicode character🍉 Tekre

Zĩn-kẽeng (Citrullus lanatus) yaa tɩɩs buud sẽn yit Cucurbitaceae zakã pʋgẽ. A yaa tɩɩg sẽn wõnd tɩɩg ning sẽn yit tɩɩg a to pʋgẽ, la b kood-a-la wʋsg dũniyã gill zugu.[1][2]

Zĩ-kẽengã yaa bõn-buud sẽn tar kõom, n tar kõom, la a ka tar pʋɩ-zĩig ye. A nemdã yaa miu-miuugu, n yaool n pa tar bõn-buud ye. B tõe n dɩ-a-la wa bõn-kɩɩmse, wall b yãk-a n dɩ, la b sã n wa dɩ-a, a kõbrã yaa rɩɩbo. B tõeeme me n yũ-a wa rãam bɩ rãam sẽn naag taaba.[3]

Kordofan melons sẽn yit Sudãndã yaa b roagdb sẽn pẽ n yɩɩdã, la tõe n yaa b sẽn dog ne mo-yõs nins sẽn be rũndã-rũndã wã. 2] B yãa zũud sẽn yaa we-rũmsi Uan Muhuggiag pʋgẽ, sẽn yaa tẽng sẽn be Liibi sẽn sɩng ne yʋʋmd 3500 sẽn deng a Zezi rogmã. 3] B ra zãada koom-bõoneg Afirik rɩtg-rɩtgo, la b ra kood-b Ezipt yʋʋmd 2000 sẽn deng a Zezi rogmã, baa ne b sẽn da pa buud ning sẽn yaa noog rũndã-rũndã wã. B sẽn boond-b tɩ melons, b sẽn boond-b tɩ melons de dessert, b saaga Mediterane wã tẽns fãa Rom wakatẽ.[4]

Sẽn na yɩl n tõog n wub-ba, b maana modgr wʋsg n tõog n yiis buud toor-toore. B tõe n paama buud toor-toor sẽn womd biis sẽn bɩ rasem 100 pʋgẽ. Yʋʋmd 2017 wã pʋgẽ, tẽns a taab sẽn da yiisd tãnsob a yiib la b yiisd a yiib fãa.[5]

A sẽn yaa to-to

Bãadã tara rao-rãmb la pagb tɩb sẽn yaa pemsem bɩ tɩb sẽn ya pemsem la b tʋgd b tɩb sẽn tar sãnem milimɛtɛɛr 40 n tar sẽm. Bõn-buud a yembr fãa bɩtda a yembr-yɛng a sãnem-biisẽ, la b buud-goamã pʋg-paalgã la a pʋg-paalga b sẽn yiis tɩ b naanã yaa (monoecious). Rɩt-rãmbã sẽn yaa rao wã n yɩɩd b rẽnna la b yaa b rẽnnan-kẽemdã b sã n wa tar pʋg-paalgã, b sã n dat n wa bɩ, b sãn yaa tɩrsã yaa tɩrsg sẽn pa tar pãng ye. B sẽn naan n naan n naan tɩ b naan n naan yɩ b sẽn da yaa b sẽn yaa b sẽn da pa tõe n maan bũmb ninsã.[6]

Kʋdemde

B ra rɩtga koom-koglgã ne koom sẽn yaa wʋsgo, la b ra rɩt-a-la ne koom sẽn ka tar koom wʋsgo. Pa rɩɩb sor bal ye, la yaa koom koglg manesem. B yãa koom-koomdã bõn-buud sẽn be Koɛɛg-kãsengã pʋga, Bab ed-Dhra la Tel Arad tẽn-kʋdemdã pʋsẽ. B yãa bõn-buud sẽn tar yʋʋm 5000 ne zĩ-vɩɩs sẽn tar koom-kẽeng (C. lanatus) Uan Muhuggiag yaa tẽn-kʋdemdã sẽn deng n zĩnd tẽng zug sẽn be Libi soolmã sẽn be zĩ-wũndã. B sẽn yã bũmb nins sẽn be pĩnd wẽndẽ wã tõe n sõngame tɩ b bãng tɩ tɩɩgã ra yaa bũmb sẽn da tar pãng pĩnd wẽndẽ wã. Yʋʋm kob-gĩnd a yopoe soabã pʋgẽ, b ra bʋtda koom-koglgã Hind soolmẽ wã, la yʋʋmd 100 soabã tɛka, b ra ta Sɩna. Nin-sablse bii Moor rãmbã talla a biisã n wa Iberi soolmẽ wã, la b wilgame tɩ b bɩɩsa a soab Córdoba yʋʋmd 961 wã, la a soab me Seville yʋʋmd 1158 wã. A leb n yalsa Erop kiidã n kẽng sa-kãsengã, la a sɩng n pukda Europe tɩɩsẽ yʋʋmd 1600 soabã, la b bʋd-a-la wʋsg Europẽ yʋʋmd 1700 wã pʋgẽ, tɩ yɩ bog-vɩɩs sẽn pa tar yõod ye.[7]

D sẽn tar bũmb ningã

Rɩlgre bɩɩ rɩɩb sẽn yaa sõma

Ges-y me: Ko-kãsems sẽn yaa wa koom-ko-kãsemse

Bãagrã yaa koom sẽn yaa 91%, yaa sukr sẽn yaa 6% la yaa zems sẽn pa tar wʋsg (taabl). Bãag-n-taagã sẽn yaa gram 100 n kõ-a wã kõt-a-la rɩɩb pãng kilojouli 125 (30 kilo kalori) la nafa sẽn yaa tɩlae ne-a wã. Vitamiin C bal n be ne bũmb sẽn yaa sõma sẽn yaa 10% n yɩɩd daarã yõodã. Bãagrã sẽn yaa wa koom-koglgã, b tar karotenoidã, tɩ rẽ sʋka, likopɛn.

Sebtiisi[edit | edit source]

  1. http://www.worldfloraonline.org/taxon/wfo-0000607858
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8201767
  3. https://www.jstor.org/stable/23419585
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4512189
  5. http://www.worldbotanical.com/fruit_types.htm
  6. http://www.plantzafrica.com/plantcd/citrullanat.htm
  7. https://books.google.com/books?id=sRCrNAQQrpwC&q=wild%20melon%20australia&pg=PA408