Wp/mos/Nana Akufo-Addo

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Nana Akufo-Addo
Nana Akufo-Addo
human
Sex or gendermale Tekre
Country of citizenshipGhana Tekre
Name in native languageNana Addo Dankwa Akufo-Addo Tekre
Given nameNana Tekre
Family nameAddo Tekre
Date of birth29 March 1944 Tekre
Place of birthAccra Tekre
FatherEdward Akufo-Addo Tekre
SpouseRebecca Akufo-Addo Tekre
ChildValerie Obaze, Gyankroma Akufo-Addo, Adriana Dukua Akufo-Addo, Edwina Nana Dokua Akufo-Addo, Yeboakua Akufo-Addo Tekre
RelativeJacob Hackenburg Griffiths-Randolph, Ken Ofori-Atta Tekre
Native languageTwi Tekre
Languages spoken, written or signedTwi, Ga, English, French Tekre
Occupationdiplomat, lawyer, politician Tekre
Field of workeconomy Tekre
Educated atNew College, University of Ghana, Lancing College, City, University of London, Holmewood House School Tekre
Work locationAccra Tekre
Affiliation stringPresident of the Republic of Ghana Tekre
Member of political partyNew Patriotic Party Tekre
Candidacy in election2016 Ghanaian presidential election, 2008 Ghanaian general election, 2012 Ghanaian general election, 2020 Ghanaian general election Tekre
Religion or worldviewPresbyterianism Tekre
Participant inWorld Economic Forum Annual Meeting 2020 Tekre
Member ofEconomic Community of West African States Tekre
Interested ineconomy, jurisprudence Tekre
Ghana Place Names URLhttps://sites.google.com/site/ghanaplacenames/places-in-perspective/birthplaces#h.he9odspcr1x2 Tekre

Nana Addo Dankwa Akufo-Addo sẽn dog yʋʋmd 1944 tʋʋl-nif kiuug rasem 29 wã yaa Gana politik soab sẽn yaa Ghana tẽnga taoor soab hal yʋʋmd 2017 soabã.[1] A yɩɩ tẽnga soaal yʋʋm 2001 n tãag yʋʋm 2003 la yaa ministɛɛr sẽn geta zagsã yɛl yelle yʋʋm 2003 n tãag yʋʋmd 2007 a Kufuor sẽn lʋɩt taoorã.[2] mos_Latnmos_Latnmos_Latn be be A Akufo-Addo ra deng n yaa tẽnga taoor soaba yʋʋmd 2008 la a leb n yaa tẽnga naab wakat 2012 pʋgẽ. A sã n da rat n yɩ a Zeova Kaset soab bɩ a sak n deeg a Zeova, a na n paama a Zeova barka. Yʋʋmd 2012 wã, a pa rat n sak n deeg n kõ a Zeova, la a kẽng bʋʋdã taoore n wilg tɩ a pa tõe n deeg n deeg n yãk a Zeova Kaset rãmbã ye. La Ghana bʋ-kaoodb sẽn yaa kãsenga wilgame t'a Mahama tõogame. [1]

A yaa naoor a tãab n yãk a New Patriotic Party wã sẽn na n yɩ prezida wã taoor soab yʋʋm 2016 wã raosẽ wã, la wakat kãnga a tõoga a Mahama sẽn da be wã pipi raopã pʋgẽ (a paam n tõoge ne vot ning sẽn da tar 53,85%), sẽn yɩ pipi naoor Ghana prezidaar yãkrẽ tɩ opozisyonã taoor soab paamame tɩ b tõoge. [1] Yaa naoor a ye me tɩ b sẽn yãk taoor soab n na n yɩ kɩɩsdb n yiis taoor soab a to wã. A leb n paama sõor wʋsg pipi raabẽ wã pʋgẽ, a tõoga a Mahama naoor a yiib-n-soabã.

A yaa naoor a tãab n yãk a New Patriotic Party wã sẽn na n yɩ prezida wã taoor soab yʋʋm 2016 wã raosẽ wã, la wakat kãnga a tõoga a Mahama sẽn da be wã pipi raopã pʋgẽ (a paam n tõoge ne vot ning sẽn da tar 53,85%), sẽn yɩ pipi naoor Ghana prezidaar yãkrẽ tɩ opozisyonã taoor soab paamame tɩ b tõoge. [1] Yaa naoor a ye me tɩ b sẽn yãk taoor soab n na n yɩ kɩɩsdb n yiis taoor soab a to wã. A leb n paama sõor wʋsg pipi raabẽ wã pʋgẽ, a tõoga a Mahama naoor a yiib-n-soabã.[3] A Akufo-Addo goosneema wã sɩngrẽ, Ghana nebã ra nong-a lame. A ra tara "Ghana sẽn pa tõe n sõng nebã" maanego. La a naamã wakate, a ra yaa ligd zu-loees sẽn yaa toog n yɩɩd yʋʋm a ye sẽn looge, tɩ b sẽn wa n paas n paas n tãag 40% wã.[4] A goosneema wã yeelame tɩ yaa Rus-Ukrain zabrã la COVID-19 bãaga la rẽ kɩt tɩ b pa get b sẽn maand bũmb ninsã ye.[5] Tãab-soabã lohorem me lebga toogo a sẽn wa n be a naamã sasa, Ghana sẽn yi n lebg Afrɩka tẽnga sõor sẽn yaa kãsenga yʋʋm 2018 n ta a 13 yʋʋm 2022 wã, Rapportã sẽn pa tar soog-n-taase (RSF) sẽn maan sõor sẽn ya kãsenga. A naamã yell b wilgame tɩ yaa buud-gomd la a sẽn pa rat n deeg a naamã.[6]

A vɩɩmã sɩngrẽ la a karengã[edit | edit source]

A Nana Addo Dankwa Akuffo-Addo rogame a Swalaba, Ghana tẽnga sẽn be Akra tẽnga pʋga, yʋʋmd 1944 tʋʋlg rasem 29 daarã, a rogame a Ghana tẽnga roog la politik rãmb zakẽ, a Adeline la Edward Akuffo Addo biiga. A ba wã, a Edward Akufo-Addo sẽn yit Akropong-Akuapem wã yaa Ghana bʋ-kaood-soabã a tãab soaba yʋʋmd 1966 n tãag 1970, la a yaa yʋʋmd 1967 n tãag yʋʋmd 1968 wã siglgã taoor lʋɩtb sull ning sẽn get b sẽn get b sɛbã yelle. A Akufo-Addo yaab-raoog sẽn yaa a ma wã yaa a Nana Sir Ofori Atta, Akyem Abuakwa rĩmã, sẽn da yaa a Gãna soolmã taoor soab taoor lʋɩtb sull ning sẽn yaa goabneerã taoor lʋɩtbã taoor lʋɩtba taoor lʋɩtgã taoor lʋɩtbe, sẽn deng a Gana sẽn paam b yembrã.[1] A yaa Kofi Asante Ofori-Atta la a William Ofori Atta bi-pugl. A yaab-rãmbã yaa a J. B. Danquah, sẽn yaa sull a to sẽn boond tɩ Big Six wã.[6]

A sɩngame n zãms b lekollã la a zãmsda b kambã la b kambã. A kẽngame n na n kẽng Angletɛɛr n tɩ zãms a O-level la A-level eksãrnã Lancing College, Sussex, zĩig ning b sẽn boond-a t'a "Billy" wã, la a kẽnga Anglikã tẽebo. A sɩngame n zãmsd filozofi, politik la ekonomi wã New College, Oxford yʋʋmd 1962, la a basame. A lebg n wa Gana yʋʋmd 1962 n na n zãms Akkɛɛr Akademi wã, n yaool n kẽng Gana Yuniõrbiisẽ, Legon yʋʋmd 1964, n paam b BSc (Econ) diplôme yʋʋmd 1967. A kẽnga Middle Temple n paam minim tɩ b lebg sɛb-n-taag sẽn kẽed ne karengã sẽn boond tɩ Inns of Court wã pʋgẽ. B bool-a lame tɩ b kẽng Ingliz lagengã (Middle Temple) yʋʋmd 1971 tʋʋlg kiuugã. A paama a Zeova loogr yʋʋmd 1975 t'a wa kẽ Ghana wã. A Akufo-Addo ra tʋmdame ne Amerika sɛb-biis sɛb-rãmbã sẽn boond tɩ Coudert Brothers wã sẽn be Paris wã. Yʋʋmd 1979 wã, a wa n lugla lagem-n-taar siglgã a Prempeh and Co.[7]

Politik[edit | edit source]

Baa a zo-rãmbã sẽn da mi t'a yaa nin-tũud sẽn deegd Kongre wã neba wã (CPP) sẽn da wa n be Gana Inivèsite wã, a rɩka a poorẽ n kẽ UP ning sẽn da yaa taoor soab a Nkrumah wã sẽn wa n lʋɩ wã n yaool n lebg a ba wã, a Edward Akufo-Addo sẽn lebg Ghana taoor soab yʋʋmd 1969 wã. A Akufo-Addo sẽn kẽes a meng politikã pʋgẽ wã sɩngame yʋʋmd 1970 wã saabẽ wã, a sẽn wa n kẽed ne People's Movement for Freedom and Justice (PMFJ), sẽn yaa siglgã sẽn da yaa a sẽn na n kɩɩs sodaasã taoor lʋɩtb sull ning sẽn yaa Acheampong taoor soabã sẽn da yãkd a meng n na n maan bũmb ning. Yʋʋmd 1995 soabã, a ra yaa neb wʋsg sẽn da yaa neb sẽn naan naan naan naan wa n naag taab n sigl siglgã sẽn boond tɩ Alliance for Change wã. B sẽn maan maandã taoor dãmb yɩɩ a meng, a Abdul Malik, a Kwaku Baako la a Saifullah taoor soaba Victor Newman, a Kwasi Pratt Jr, a Dr. Charles Wreko Brobbey, n paas neb a taab. Neb a taab sẽn da be be wã sõor yɩɩ neb 100000. B pʋdga protestã yʋʋr t'a "Kumepreko". A sẽn yaa elitã, a ra zabda ne taoor dãmb tʋʋmde, la a sẽn yaa opozisyon sullã sẽn yaa kãsenga wã paasa a poorẽ ye.[8] Yʋʋmd 1990 wã, a sigla siglgã sẽn boond tɩ Ghana wã nin-buiidã la nin-buiidã sorã.

A yaa tẽnga taoor soab sẽn yaa a 4 soabã, a 3 soabã la a 4 soabã. mos_Latnmos_Latnmos_Latn be be Yʋʋmd 1996 wã, a Poll sõor yaa 28,526 ne sõor sẽn yaa 50263 sẽn yaa sõma n yaa 56.75% n yɩɩd Owuraku Amofa sẽn sõor yaa 20,173, Adoo-Aikins sẽn sõor yɩɩ 705, Ahmadu Rufai sẽn sõor yɩ 682 la Emmanuel Kofi Tamakloe sẽn sõor sõor yɩ 177. [1] A leb n tõoga a 2000 wã sẽn da yaa yʋʋm 2000 wã, a paam n paam n yãk b rãmb 28,633 n yãk b rãmba 45,795, n yãk b rãmbã sẽn da yaa 62.50% n yɩɩd a Christiana Annor sẽn paam n yãk n yãk b b rãmba 14,486, a Addo-Aikins sẽn paam n deeg n yãk b sõor 1,088 la a Theresa Stella Amakye sẽn paam n paam b rãmba 593, a Kofi Opoku-Gyamera sẽn paam n kõ b rãmba 519 la a Isaac Duodu Awah sẽn paam n yãb b rãmba 506.[35]

A sẽn dat n yɩ prezida wã[edit | edit source]

Yʋʋmd 1998 kiuugã, a Akufo-Addo ra zabda ne NPP wã n na n yɩ tẽnga taoor soaba[29] la a paasa a John Kufuor sẽn tõog n yɩ tẽnga naab n na n wa lʋɩ taoor yʋʋm 2000 yʋʋmdã yʋʋmdã yʋʋm-vẽk kiuugã pʋgẽ. A Akufo-Addo yɩɩ Kufuor taoor lʋɩtba yʋʋmd 2000 wã. A lebga Kofuor wakatẽ wã taoor soab la b minisr ning sẽn get b yellã yelle, la b wa n kẽnga Afirik Soog-n-taagã la b sẽn boond tɩ NEPAD wã minisrẽ wã. mos_Latnmos_Latnmos_Latn be be Yʋʋmd 2007 wã, a yɩɩ politikã taoor soab sẽn da rat n yɩ taoor soab n na n tõog n tũ Wẽnnaam tʋʋmdã. [1] Yʋʋmd 2008 wã, a Akufo-Addo ra yaa NPP taoor soaba, n zab ne NDC taoor soab a John Atta Mills. [1] Sõdb pipi raabẽ wã, a Akufo-Addo paama 49,13%, n kɩt tɩ Atta Mills paam n paam n pa ta b sẽn da rat n deeg n deeg ye. [1]

Ghana tẽnga taoor soaba (2017- masã)[edit | edit source]

A Akufo-Addo rɩka a naamã yʋʋmd 2017 yʋʋm-vʋʋr kiuug rasem a 7 soabã. A sẽn wa n na n wa maan a naamã rɩɩb wã yɩɩ a sẽn da be Akkra, a Zũ-zĩigã zĩigẽ. Yaa Afrik la Europay tẽns piig la a yiibu sẽn zĩnd n zĩnd ne-a wã. A yaa Zambi wã a Edgar Lungu, a Abdel Fattah el-Sisi, a Ernest Bai Koroma, a Sierra Leone, a Robert Mugabe, a Zimbabwe, a Muhammadu Buhari, a Nigeri wã. mos_Latnmos_Latnmos_Latn be be A Akufo-Addo paama manesem sẽn yaa wẽnga, sẽn yɩɩd fãa social media wã zugu, a sẽn maan a sẽn na n maan a sẽn wa n wa n wa maan a sẽn pa na n maan bũmb ning a sẽn da na n maan n kõ a naamã, a sẽn yiis sõsg sẽn yaa gom-bi-n-taase, sẽn yit Amerika taoor dãmb a John F. Kennedy, a Bill Clinton la a George W. Bush sẽn kõ wã, la a sẽn segl a sẽn na yɩl n maan a sũur kaset ne a Nigeri tẽnga taoor soab a Muhammadu Buhari sẽn maan yʋʋmd 2015 United States Institute of Peace wã wã. A sẽn wa n wa n paam n bãng b sẽn maan to-to wã poore, a sẽn da yaa yaa yaa sẽn na n wilg tɩ b sẽn maan bũmb ningã yaa "b sẽn pa maan bũmb tɩ b bãng n maan to-kãseng ye". [1] [2] [3] La b bãngame tɩ a Akufo-Addo me n maan a 2013 wã sõsgã pʋga, a sẽn wa n deeg tɩ Ghana bʋ-kaoodb sẽn yaa kãsmã tõoga a John Mahama sẽn tõog n maan yʋʋm 2012 wã poore. B sẽn wa n gom gomdã pʋgẽ, b sẽn wa n gomd yʋʋmd 2000 wã, b sẽn wilg tɩ b pa segd n maan bũmb ning sẽn yaa a Zeova raabã wã, b kɩtame tɩ b pa le tõe n maan bũmb a to ye.


A vɩɩmã[edit | edit source]

Rebecca Akufo-Addo, the First Lady of Ghana

A Akufo-Addo yita Akropong-Akuapem la Kyebi sẽn be Eastern Région wã, la a zakã neb fãa yaa Presbiteriens. [1] [2] A kẽe kãadem ne a Rebecca Akufo-Addo (a sẽn dog a Griffiths-Randolph), sẽn yaa bʋ-kaood a Jacob Hackenburg Griffiths -Randolph bi-pugl sẽn yaa Ghana tẽnga taoor soab a tãab-n-soabã wakatã. [1] [2] A Akufo-Addo ra tara pag a yiib sẽn deng n kẽ kãadem ne a Rebecca. B yʋʋr la Remi Fani-Kayode ne Eleanor Nkansah-Gyamenah. A Akufo-Addo ne a Remi kãadmã kaoose, la a kiime. A Akufo Addo ne a Eleanor kãadmã kaoose. mos_Latnmos_Latnmos_Latn be be A Akufo-Addo tara bi-pugli a naasã la bi-pupli a ye: Gyankroma, Edwina, Adriana, Yeboakua la Valerie. [1] [2] A kãadem pipi ne a Remi, sẽn yaa Nizeri, dog-a-la a kamb a yiibu, la a yiib-n-soabã ne a Eleanor dog-a lame. [1]

Sebtiisi[edit | edit source]

  1. 1.0 1.1 1.2 https://web.archive.org/web/20231014141953/https://www.ghanaweb.com/person/Nana-Addo-Dankwa-Akufo-Addo-253
  2. https://web.archive.org/web/20170211082302/http://www.lancingcollege.co.uk/media/news/article/4865/OL-Elected-President-of-Ghana
  3. https://citinewsroom.com/2020/05/covid-19-nana-addo-joins-world-leaders-in-signing-peoples-vaccine/
  4. https://citinewsroom.com/2021/05/akufo-addo-to-address-ghanaians-on-covid-19-fight-tonight-6/
  5. https://www.ghanastar.com/news/nana-akufo-addo-is-the-new-president-for-ghana-heres-his-inauguration-speech/
  6. 6.0 6.1 https://web.archive.org/web/20161220052357/http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=253
  7. https://web.archive.org/web/20130927173514/http://akufoaddo2012.com/subcat_select.php?catID=1&linkID=1&url=Nana%20Akufo-Addo
  8. https://www.washingtonpost.com/national/world-digest-dec-9-2016/2016/12/09/f2426996-be24-11e6-94ac-3d324840106c_story.html