Wp/mos/Namur stilt jousting

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Namur stilt jousting
Namur stilt jousting
type of sport
Subclass ofstilt walking, combat sport Tekre
CountryBelgium Tekre
Indigenous toNamur Tekre
Country of originBelgium Tekre
Intangible cultural heritage statusUNESCO Intangible Cultural Heritage in Belgium, Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01590, https://ich.unesco.org/fr/RL/01590, https://ich.unesco.org/es/RL/01590 Tekre
Practiced byéchasseur Tekre
Time of earliest written record8 December 1411 Tekre

B sẽn boond tɩ Stilt jousting yaa minim sẽn tar yʋʋm 600 sẽn yit Namur, Belgium tẽnga, sẽn kẽed ne nin-buiid sẽn kẽed ne futã sẽn kẽed ne futã.[1]

Neb nins sẽn kẽnd ne gãndgã pʋɩya neb sul a yiibu:

- "Mélans" wã zabda ne gãnd-pĩim la gãnd-pĩim. B makda tẽn-kʋdrã

- "Avresses" wã zabda ne b sẽn boond tɩ "pels" wã. B makda tẽn-paalgã la tẽn-kɩremsã

Tãm-biis a yiibã fãa rɩkda gãn-tũudb sẽn yaa wa gãn-tũudb b sẽn naan Namur.

A sẽn dat n maan bũmb ningã yaa a sẽn na n kɩt tɩ sull a to wã neb fãa lʋɩ.

Sigr kiuug rasem piig la a yoob yʋʋm tus a yi la pissi la a yoobe, Unesco gʋlsa Namur kʋdemdã sẽn yaa zũnd-zũndã tɩ be ninsabls tẽnsa bõn-vɩɩs sẽn pa tõe n bãng n bãng n ges pʋgẽ.

Kʋdemdã[edit | edit source]

Yʋʋmd 1411 yʋʋm-sar kiuug rasem a 8 wã, b gɩdga b sẽn da tõe n maan zuloees toɛy-toɛyã. Namur naaba gɩdga neb nins sẽn yɩɩd yʋʋm 13 wã tɩ b ra maan woto ye.[2]

Yʋʋm kob-gĩnã pʋgẽ, b ra maandame tɩ b ra maand reem-kãsems Namur soolmẽ wã. B sẽn da tõe n tigim neb sẽn ta 2000 tɩ b ra tigim taab n maand zʋʋg-n-taarã ra yaa yʋʋm kob-gĩnd piig la a yopoe la piig la a nii wã.

Neb nins sẽn da yit Namur me ra kõta sãamb nins sẽn yaa nin-kãsems kũun n na n deeg-ba. Yaa rẽ n kɩt tɩ neb wʋsg sẽn yɩ nin-bɛd tɩ b zĩnd Namur n na n zab ne b mens n zab ne b taabã, wala makre:

  • A Filip sẽn yaa nin-sõngã (1439)
  • A Charles V sẽn yɩ Rom naabã la Ɛspayn naabã (1515, 1531)
  • A Filip a yiib-n-soabã (1549) A Louis XIV sẽn yaa Fãrens rĩm (1693)
  • Risi rĩm a Pyɛr Kãsengã (1717)
  • A Napoléon Bonaparte (1803)
  • B sẽn boond tɩ Bɛlg rĩm dãmbã yaa a Leopold III, a Baudouin, a Albert II la a Philippe.

A Namur tãb-bi-bɛd sẽn be rũndã-rũndã[edit | edit source]

B ket n maandame tɩ b ra rɩkd gãnd-n-mik n maand zʋʋg-n-taar Namur.

B sẽn boond tɩ " Les Echasseurs Namurois " wã yaa b sẽn boond tɩ Namur kibs-kãsemsã fãa. B sẽn boond tɩ Golden Stilt wã yaa bũmb ning sẽn tar yõod n yɩɩd yʋʋmd fãa. B maanda tigr kãnga sigr kiuug rasem a tãab sigr kiuug rasem a tãab daar Wallonie kibsã yĩnga. Neb 6000 n tɩ tãag 8000 n tigim taab katedrallã taoor n na n sõng neb pis-nu wã sẽn kẽed ne tigr kãnga.[3]

B pẽgdame[edit | edit source]

2004: B wilgame t'a yaa Wallonia-Brussel Federation bõn-vɩɩs sẽn pa tõe n yã ne nif la sẽn pa tõe n yã ne nif.[4]

2016: Walloon merit officer[5]

2021: Namur tã-soab-n-soodsã sẽn kẽed ne tã-soab-n-soodsã sẽn kẽed ne ninsaalb vɩɩm la nin-buiidã vɩɩm la b rog-n-migs sẽn pa kẽed ne ninsaalb vɩɩm la b rog-n-migs sẽn pa kẽed ne ninsaalb vɩɩm la b rog-n-migs sẽn kẽed ne ninsaalb vɩɩm la b rog-n-migs sẽn pa kẽed ne ninsaalb vɩɩm.[6]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://echasseurs.org/en/
  2. https://echasseurs.org/en/discover-the-namur-stilts-jousts/
  3. https://echasseurs.org/en/the-golden-stilt/
  4. http://www.patrimoineculturel.cfwb.be/index.php?id=14506
  5. http://connaitrelawallonie.wallonie.be/fr/wallons-marquants/merite/echasseurs-namurois#.YQmUr44zZPY
  6. https://ich.unesco.org/en/RL/namur-stilt-jousting-01590