Wp/mos/Mount Nimba Strict Nature Reserve

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Mount Nimba Strict Nature Reserve

Mount Nimba Strict Nature Reserve[edit | edit source]

Yita Wikipedia, encyclopedia zaalma

Mount Nimba Strict Nature Reserve
nature reserve, strict nature reserve, transboundary protected area
Inception1944 Tekre
Native labelRéserve naturelle intégrale du mont Nimba Tekre
IUCN protected areas categoryIUCN category Ia: Strict Nature Reserve Tekre
CountryIvory Coast, Guinea Tekre
Located in the administrative territorial entityGuinea, Ivory Coast Tekre
Located in/on physical featureMount Richard-Molard Tekre
Coordinate location7°36′11″N 8°23′28″W Tekre
Highest pointMount Richard-Molard Tekre
Significant eventlist of World Heritage in Danger, UNESCO World Heritage Site record modification Tekre
Heritage designationWorld Heritage Site Tekre
Has characteristictransboundary site Tekre
World Heritage criteriaWorld Heritage selection criterion (ix), World Heritage selection criterion (x) Tekre
Significant placeYekepa Tekre
Map
Mount Nimba Strict Nature Reserve-123989.jpg

Mount Nimba Strict Nature Reserve ya zĩiga n kogle UNESCO World Heritage Site m'be Guinea la Côte d'Ivoire, a yalem na ta 17,540 hɛgtaare[1],ya 12,540 m'be Guinea tɩ 5,000 hɛgtaare bé Côte d'Ivoire.Yaasa koaaga m'pɛ zĩig ning m boond Nimba Range.

Zi neere galle tɩɩse la weoog bõn-vɩɩlɩ m pãas we-rũmsi. Mount Richard-Molard be yĩngr-yĩngri n yég m'be tẽmse ayiba fãa, a woglem ya 1,752 m (5,750 ft), makre[2]

Belem-tɩɩse

  1. Kibare
  2. Tẽn-baoosem
  3. Zĩ-kõbgo
  4. Bõn-vɩɩlɩ la b zĩig baoosem
  5. Yamleo-gõore
  6. Te-bõons kibay
  7. Foto rãmb zĩiga
  8. ges-n-paasga
  9. Tõkdse
  10. Kɛɛng wila
  11. Sɛb-tɩɩse

Kibare[edit | edit source]

A toaaga dâan tilga yʋʋmde 1943 tõrge laloa modre 4190 SE/F kalse Côte d'Ivoire la 1944 kalse Guinea ramba ningi wã dâan reega mè ti ya bõn vulɩ fãa m'be koaaga yʋʋmde 1980.O b da lagme ma a fãa ti maane a yembre ti be bõol a World Heritage Site yʋʋmde 1981 Guinea la yʋʋmde 1982 Côte d'Ivoire[3]

Tẽn-baoosem[edit | edit source]

Nimba Tãms toaleng ya wãg-noore t'a wogla tõe n ta kilometr 40, a teesda rɩtg n debd goabg baobgo; a goabg baobga tara tõkr ne Gine Tãms wogda. Mount Richard-Molard Tãng n te yɩɩda taaba fãa ya metr 1, 752 (nao-yakm 5, 750). Tãms wogda a taab me ya Grand Rochers t'ã woglma t'a metr 1694 (nao-yakm 5558), Sempere Tãnga ya metr 1682 (nao-yakm 5518), Pɛɛr Riso ya metr 1670 (nao-yakm 5479), To Tãnga ya metr 1675 (nao-yakm 5495), tɩ Leklerk Tãnga ya metr 1577 (nao-yakm 5174). B fãa bee Gine, tẽn-vɩʋʋgẽ pʋgẽ. Ko-bundsa ya bãmb pis nu, n naagd Kavali, Kestos, la Sasãndra kʋɩl-bõonsa ko-rɩkd zĩisi. Kut-kud-tãnda sẽn tar sõmblem wʋsga komsda tẽn-gãonga la weo-vɩɩma.

Zĩ-kõbgo[edit | edit source]

Nimba Tãms toaleng tara tãngẽ zĩ-kõbgo. Tʋʋlg bɩ waood rãamd teemda 24 la 33 tʋʋlg bɩ waoog magb teoogo 24 la 33, tɩ yʋng a tõe siame n te tãag tʋʋlg bɩ waoog magb teoogo 10.Tẽn-vɩʋʋga zĩis sãnda ka paamd sa-kooma sõama ye, wãg-noorã sa-maasem yel yĩnga. Noor wʋsgo, goabg baobg wood tara bɛgd n yɩɩd leeward rɩtg baobg sẽn be naong ne sɩpal-seobg koɛɛnga sẽn yit Sahara wã. Nimba Tãms toaleng, ne zĩ-vɩʋʋga tara zĩ-kõbg yel bõons ka tɛkse.

Yamleo-gõore[edit | edit source]

Nimba Tãnga be tẽng zãr a yembre sẽn be tẽmsa a tãab toos pʋsẽ: Gine, Kodenvaar la Libeeriya, a be zĩis sẽn zãr ne tẽmsa natẽmse.Bilgr pʋgẽ, tãnga zĩig ning sẽn be Libeeriya wã sãama wʋsgo neba sẽn tuud n baood tẽnga arzɛk yĩnga. La, wãg-noor sẽn be Gine zĩ-pʋsʋk pʋgẽ tara koglg wʋsgo, la rẽ yĩnga zĩ kãnga tara tãngẽ zĩ-teedo, la bõn-vɩɩlɩ la bõn-yitse (bɛda sẽn naage, Kodenvaar baobgã). Sã n dat n ges zĩ-vɩʋʋga yalem ya Gine tõe n yɩ sõama n yɩɩda, beenẽ tẽnga tʋʋm-noor sẽn get zĩisa gil-n-gesa maanda gil-n-ges n na sɩng ne Konakri.

Te-bõons kibay[edit | edit source]

Krempen-Broek honey buzzards a yembre sẽn tar GPS n na pʋgda n gilimdi pɩʋʋga nsẽonal garka pʋga sɩpaolg kiuug rasem 13 yʋʋm 2013.

Foto rãmb zĩiga[edit | edit source]

Ges-n-paasga[edit | edit source]

Tõkdse[edit | edit source]

  1. "Mount Nimba Strict Nature Reserve". UNESCO World Heritage Convention. Retrieved 10 December 2022.
  2. "Freshwater Ecoregions Of the World". www.feow.org. Retrieved 2016-12-19.
  3. "Wespendieven van het Kempenbroek".

Kɛɛng wila[edit | edit source]

Sɛb-tɩɩse[edit | edit source]

  1. https://www.tripadvisor.com/Attraction_Review-g293798-d324883-Reviews-Mount_Nimba_Strict_Nature_Reserve-Guinea.html
  2. https://www.africanworldheritagesites.org/natural-places/mountains/mount-nimba-reserve-guinea-and-cote-divoire.html
  3. https://whc.unesco.org/en/list/155/