Wp/mos/Moroco

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Moroco

Morocco(/məˈrɒkoʊ/ (kẽng-y)),[1] sẽn yaa Morocco soolmã, yaa tẽng sẽn be Magreb soolmẽ, Afirik kiidã. A getame tɩ Mediterane mogrã yaa rɩtgo, la a get Atlantik

Morocco
constitutional monarchy, sovereign state, Mediterranean country, country
Part ofNorth Africa Tekre
Inception789 Tekre
Short name🇲🇦 Tekre
Ethnic groupArab-Berber Tekre
Named afterMarrakesh, west, Mauri people Tekre
Official languageArabic, Standard Moroccan Amazigh Tekre
AnthemCherifian Anthem Tekre
Cultureculture of Morocco Tekre
Motto textالله، الوطن، الملك Tekre
ContinentAfrica Tekre
CountryMorocco Tekre
CapitalRabat Tekre
Located in time zoneUTC+01:00, Africa/Casablanca, UTC±00:00 Tekre
Located in or next to body of waterMediterranean Sea, Atlantic Ocean, Strait of Gibraltar Tekre
Coordinate location32°0′0″N 6°0′0″W Tekre
Coordinates of easternmost point32°30′47″N 0°59′54″W Tekre
Coordinates of northernmost point35°55′21″N 5°24′5″W Tekre
Coordinates of southernmost point21°20′2″N 13°0′3″W Tekre
Coordinates of westernmost point20°46′12″N 17°3′1″W Tekre
Highest pointJbel Toubkal Tekre
Lowest pointSebkha Tah Tekre
Basic form of governmentconstitutional monarchy Tekre
Office held by head of stateKing of Morocco Tekre
Head of stateMohammed VI Tekre
Office held by head of governmentPrime Minister of Morocco Tekre
Head of governmentAziz Akhannouch Tekre
Executive bodyCabinet of Morocco Tekre
Legislative bodyParliament of Morocco Tekre
Highest judicial authoritySupreme Court of Morocco Tekre
Central bankBank Al-Maghrib Tekre
CurrencyMoroccan dirham Tekre
Shares border withAlgeria, Spain, European Union Tekre
Driving sideright Tekre
Electrical plug typeEuroplug, Type E Tekre
Visitor centerMoroccan National Tourism Office Tekre
Official websitehttp://www.maroc.ma/en, https://www.maroc.ma/es, https://www.maroc.ma/fr, https://www.maroc.ma/amz, https://www.maroc.ma/ar Tekre
HashtagMorocco Tekre
Top-level Internet domain.ma Tekre
FlagFlag of Morocco Tekre
Coat of armscoat of arms of Morocco Tekre
Geography of topicgeography of Morocco Tekre
Has characteristicpartly free country Tekre
History of topicHistory of Morocco Tekre
Official religionIslam Tekre
Railway traffic sideleft Tekre
Open data portalMorocco Data Portal Tekre
Economy of topiceconomy of Morocco Tekre
Demographics of topicdemographics of Morocco Tekre
MadhhabMalikism Tekre
Mobile country code604 Tekre
Country calling code+212 Tekre
Trunk prefix0 Tekre
Emergency phone number15, 19, 112, 177 Tekre
GS1 country code611 Tekre
Licence plate codeMA Tekre
Maritime identification digits242 Tekre
Unicode character🇲🇦 Tekre
Category for mapsCategory:Maps of Morocco Tekre
Map

mogrã sẽn yaa rɩtgã, la a beẽ wã yaa Aljeeriya, la a zĩ-gõorã yaa Sahara sẽn be zĩ-zĩngẽ wã. A yaa tẽn-kɩrems sẽn be Sipãn soolmẽ wã, n be Ceuta, Melilla la Peñón de Vélez de la Gomera, la tẽn-kɩrg wʋsg sẽn be Sipõ wã soolmẽ. A pʋga yaa km 446,300 (km2 172,300) bɩ km 710,850 (km2 274,460), [b] ne neb milyõ 37 sẽn be tẽn-kɩrã. A tũudmã yaa a Islam, la a buud-gomdã yaa Araab ne Berber; a Frans ne a Moroccan buud-gomd me yaa Araab buud-gom-goam wʋsg sẽn gomd-b. Moroc nebã sẽn yaa nin-buiidã la b buud-gomdã yaa Arab, Berber, Afrɩka la Europã buud-gomd toor-toorã. A tẽnga yɛla yaa Rabat, la a tẽnga sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa Casablanca. Morocco (/məˈrɒkoʊ/ (t kelg)), sẽn yaa Marok soolem, yaa tẽng sẽn be Magreb soolmẽ, Afirik tʋʋr-bilã. A getame tɩ Mediterane mogrã yaa rɩtgo, la a get Atlantik mogrã sẽn yaa rɩtgã, la a beẽ wã yaa Aljeeriya, la a zĩ-gõorã yaa Sahara sẽn be zĩ-zĩngẽ wã. A yaa tẽn-kɩrems sẽn be Sipãn soolmẽ wã, n be Ceuta, Melilla la Peñón de Vélez de la Gomera, la tẽn-kɩrg wʋsg sẽn be Sipõ wã soolmẽ. A pʋga yaa km 446,300 (km2 172,300) bɩ km 710,850 (km2 274,460), ne neb milyõ 37 sẽn be tẽn-kɩrã. A tũudmã yaa a Islam, la a buud-gomdã yaa Araab ne Berber; a Frans ne a Moroccan buud-gomd me yaa Araab buud-gom-goam wʋsg sẽn gomd-b. Moroc nebã sẽn yaa nin-buiidã la b buud-gomdã yaa Arab, Berber, Afrɩka la Europã buud-gomd toor-toorã. A tẽnga yɛla yaa Rabat, la a tẽnga sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa Casablanca. Morocco (/məˈrɒkoʊ/ (t kelg)), sẽn yaa Marok soolem, yaa tẽng sẽn be Magreb soolmẽ, Afirik tʋʋr-bilã. A getame tɩ Mediterane mogrã yaa rɩtgo, la a get Atlantik mogrã sẽn yaa rɩtgã, la a beẽ wã yaa Aljeeriya, la a zĩ-gõorã yaa Sahara sẽn be zĩ-zĩngẽ wã. A yaa tẽn-kɩrems sẽn be Sipãn soolmẽ wã, n be Ceuta, Melilla la Peñón de Vélez de la Gomera, la tẽn-kɩrg wʋsg sẽn be Sipõ wã soolmẽ. A pʋga yaa km 446,300 (km2 172,300) [16] bɩ km 710,850 (km2 274,460), ne neb milyõ 37 sẽn be tẽn-kɩrã. A tũudmã yaa a Islam, la a buud-gomdã yaa Araab ne Berber; a Frans ne a Moroccan buud-gomd me yaa Araab buud-gom-goam wʋsg sẽn gomd-b. Moroc nebã sẽn yaa nin-buiidã la b buud-gomdã yaa Arab, Berber, Afrɩka la Europã buud-gomd toor-toorã. A tẽnga yɛla yaa Rabat, la a tẽnga sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa Casablanca. Morocco (/məˈrɒkoʊ/ (t kelg)), sẽn yaa Marok soolem, yaa tẽng sẽn be Magreb soolmẽ, Afirik tʋʋr-bilã. A getame tɩ Mediterane mogrã yaa rɩtgo, la Atlantik mogrã yaa zĩ-zãnga, la a beẽ wã yaa Aljeeriya, la zĩ-zĩnga yaa Sahara sẽn be zĩ-zõngo. A yaa tẽn-kɩrems sẽn be Sipãn soolmẽ wã, n be Ceuta, Melilla la Peñón de Vélez de la Gomera, la tẽn-kɩrg wʋsg sẽn be Sipõ wã soolmẽ. A pʋga yaa km 446,300 (km2 172,300) bɩ km 710,850 (km2 274,460), ne neb milyõ 37 sẽn be tẽn-kɩrã. A tũudmã yaa a Islam, la a buud-gomdã yaa Araab ne Berber; a Frans ne a Moroccan buud-gomd me yaa Araab buud-gom-goam wʋsg sẽn gomd-b. Moroc nebã sẽn yaa nin-buiidã la b buud-gomdã yaa Arab, Berber, Afrɩka la Europã buud-gomd toor-toorã. A tẽnga yɛla yaa Rabat, la a tẽnga sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa Casablanca. Morocco (/məˈrɒkoʊ/ (t kelg)), sẽn yaa Marok soolem, yaa tẽng sẽn be Magreb soolmẽ, Afirik tʋʋr-bilã. A getame tɩ Mediterane mogrã yaa rɩtgo, la Atlantik mogrã yaa zĩ-zãnga, la a beẽ wã yaa Aljeeriya, la zĩ-zĩnga yaa Sahara sẽn be zĩ-zõngo. A yaa tẽn-kɩrems sẽn be Sipãn soolmẽ wã, n be Ceuta, Melilla la Peñón de Vélez de la Gomera, la tẽn-kɩrg wʋsg sẽn be Sipõ wã soolmẽ. A pʋga yaa km 446,300 (km2 172,300) bɩ km 710,850 (km2 274,460), ne neb milyõ 37 sẽn be tẽn-kɩrã. A tũudmã yaa a Islam, la a buud-gomdã yaa Araab ne Berber; a Frans ne a Moroccan buud-gomd me yaa Araab buud-gom-goam wʋsg sẽn gomd-b. Moroc nebã sẽn yaa nin-buiidã la b buud-gomdã yaa Arab, Berber, Afrɩka la Europã buud-gomd toor-toorã. A tẽnga yɛla yaa Rabat, la a tẽn-kãsenga yaa Casablanca. Morocco (/məˈrɒkoʊ/ (t kelg)), sẽn yaa Morocco soolmã, yaa tẽng sẽn be Maghreb soolmẽ, Afirik tʋʋr-noyẽ. A getame tɩ Mediterane mogrã yaa rɩtgo, la Atlantik mogrã yaa zĩ-zãnga, la a beẽ wã yaa Aljeeriya, la zĩ-zĩnga yaa Sahara sẽn be zĩ-zõngo. A yaa tẽn-kɩrems sẽn be Sipãn soolmẽ wã, n be Ceuta, Melilla la Peñón de Vélez de la Gomera, la tẽn-kɩrg wʋsg sẽn be Sipõ wã soolmẽ. A pʋga yaa km 446,300 (km2 172,300) bɩ km 710,850 (km2 274,460), ne neb milyõ 37 sẽn be tẽn-kɩrã. A tũudmã yaa a Islam, la a buud-gomdã yaa Araab ne Berber; a Frans ne a Moroccan buud-gomd me yaa Araab buud-gom-goam wʋsg sẽn gomd-b. Moroc nebã sẽn yaa nin-buiidã la b buud-gomdã yaa Arab, Berber, Afrɩka la Europã buud-gomd toor-toorã. A tẽnga yɛla yaa Rabat, la a tẽnga sẽn yaa kãseng n yɩɩd yaa Casablanca.

Tẽnga sẽn yaa Marokã ra beẽ hal yʋʋm 300 000 sẽn looge, hal tɩ b sɩng a paleolitã wakatẽ wã, la a Idris I n lugl Marokã pipi soolem yʋʋmd 788. Rẽ poore, a rɩka naam ne rog-n-tɩrs wʋsg sẽn pa tar pãng n wa tõog n lebg soolem sẽn tar pãng yʋʋm kob-gĩnd 11 soabã la 12 soabã pʋgẽ, Almoravid la Almohad rog-n'ãmsã wakate, a sẽn da tar Iber Peninsula wã la Maghrebã pãng wʋsg pʋgẽ. Yʋʋm kob-gĩnda sẽn looge, Arabi sẽn yi Maghreb n kẽng Maghreb wã kɩtame tɩ Marok nebã lebg tẽn-tẽnga. Yʋʋm kobs a 15 soabã la a 16 soabã pʋgẽ, Marok ra segd n paama zu-loees sẽn yaa to-to n sãam a naamã. Sã n yaa ne rẽ, Marinid-rãmbã ne Saadi-rãmbã ra pa sakd bu-zẽmsã sẽn da soogd-b ye. 'Alawi soolmã, sẽn ket n soogd tẽngã hal tɩ ta rũndã, rɩka naam yʋʋmd 1631 wã, la yʋʋm kobs a yiib sẽn pʋglã pʋgẽ, a paasame a zoodã ne tẽns nins sẽn be tẽns a taab sʋka. A sẽn be Mɛɛrko sẽn be Mediterane wã noorẽ wã kɩtame tɩ Europayɛls leb n nong-a lame. Yʋʋmd 1912 wã, Frans la Ɛspaynã pʋɩ-a lame tɩ b pʋɩ-b tɩ b lebg protektorã, n kõ-a tẽn-tẽnga sẽn be Tangier. Yʋʋmd 1956 wã, b sẽn wa n zab ne b rĩmã, b kɩtame tɩ Marok lebg n paam b yembrã, la b lebg n naag taaba.

Yaa sẽn yaa sõma tɩ b lebg Moroc gomdã sẽn yaa Arab buud-gomdã pʋgẽ al-Mamlakah al-Maghribiyyah (المملكة المغربية) n yeel tɩ 'Wed-Wedg soolmã.'

Kibis sẽn zĩnd pĩnd wẽndẽ wã, zĩ-kãng ra yaa sẽn be a sẽn boond tɩ al-Maghrib al-Aqṣā [ar] (المغرب الأقصى, 'Islãm dũniyã sẽn be Zapẽ wã' sẽn wilgd tɩ b bee Tiaret n kẽng Atlantikã) sẽn yaa toor ne al-Magrib al-Awsaṭ [ar] sẽn be a pʋga (المغربي الأوسط, 'Gõon-dũni sẽn be sʋka': Tripoli n kẽng Béjaagh) la al-Mārib al-Adná [ar] [المغرب أدنى, 'Gẽon-dõon-kãsengã' sẽn be Alegzandi n kẽng Tripoli).[21] B leb n bool-a lame politikã wɛɛngẽ ne goam toor-toore sẽn wilgd tɩ yaa Alif soolmã sẽn be a Sharifi soolmẽ wã, wala al-Iyālah ash-Sīri (الإبرافة) wall al-Sharĩr-Sharīr (Sharĩf soolmã pʋgẽ) sẽn yaa 'Sharifah la la' l'Imperiyã sẽn yaa Fransã pʋgẽ wã.

B sẽn boond tɩ Marok wã yita Marok tẽnga yʋʋr sẽn da yaa a tẽnga tẽnga sẽn da be Almoravid dynastie, Almohad Caliphate la Saadi dinastie wã pʋgẽ. [1] B pa wʋmd a yʋʋrã sẽn yita Marokẽ wã võor ye, [2] la yaa vẽeneg tɩ a yita Berber gom-biig a amur n Yakuš pʋgẽ, tɩ amur tõe n tol n maana "rɩtgo, pʋɩɩr, kãabgo, koglg" [2] la Yakuš (b sẽn boond tɩ Yuš la Akuš) rat n yeelame tɩ "Wẽnnaam". [2] Gom-biig a Amur n Ṛebbi sẽn yit Arab r'bsi wã yaa Wẽnnaam gom-biig sẽn dat n yeel tɩ "Mã-soaba". [3] Rũndã-rũndã, Berber yʋʋr sẽn boond tɩ marokẽ wã yaa Mberakṛṛc (Bɛrber Latin gʋlsẽ). Tʋrk kʋdemdã pʋgẽ, b boond-a tɩ Fas, tɩ yaa a sẽn boond tɩ Fes sẽn yaa a tẽng-bilã yʋʋr sẽn yit pĩnd wẽndẽ wã. La tẽns a taab pʋsẽ, sẽn yaa Ezipt la tẽns a taab sẽn be tẽns a taab sʋka, sẽn deng yʋʋm 20 soabã, b pʋd-a lame tɩ Murrakush (مراكش).[29]

  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Standard_Moroccan_Tamazight_language