Wp/mos/Meddah

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Meddah

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

Ottoman miniature of a Meddah performing at a coffeehouse

Meddah yaa yʋʋr sẽn kõ Turkish kibarã togsda "story teller", sẽn da maand yɩɩl ne nin-buiidã sẽn yaa bilf bala, wala kafe-roog (coffeehouse) sẽn be wã nebã taoore. Sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd 16 soabã, yɩɩl-kãngã ra yaa wʋsg Ottoman Empire soolmẽ wã. B ra gomda gom-biis a ye yelle, tɩ b ra gomda neb toor-toore yelle. Meddah ra tũnugda ne bũmb nins b sẽn boond tɩ lagem-n-taagã, la b sẽn boond t'a nug-n-goobã, la a sã n da tar gãndg n na n wilg tɩ b toeemda b zʋgã, la a ra tara minim n maand a koɛɛg n maand wa b sẽn yetã. Wakat sẽn da pa be wakat ning b sẽn na n wilg nebã bũmb ningã ra pa pak-b ye.

Kʋmbgo[edit | edit source]

Meddahs wã ra yaa ra-neer dãmb sẽn da kẽnd tẽngã n kẽnd n kẽndẽ "spice road". B ra maanda woto n kẽnd tẽn-kãense, n kẽnd n kẽng tẽn-kãsems a taab pʋsẽ. B ra yetame tɩ b ra sɩngda a Homer's wakatẽ. meddahs wã manesem ra yaa wa neb nins sẽn da maand yɩɩr n togsd kibarã sẽn da gomd Greek yɛl wala Iliad la Odyssey wã, baa ne b sẽn da yaa Ferhat ile Şirin bɩɩ Layla and Majnun. meddahs kasetã ra tarẽ kibay sẽn yaa sɩda, n da tũ ne nin-buiidã, minimã la politikã. B ra miime tɩ Istanbul meddahs ra tara mizik tʋʋm-teed b kibarã pʋgẽ. Yaa rẽ n kɩt tɩ b ne Anatolii soolmã sẽn be westi wã Dengbêjin ra pa yembr ye. Yʋʋmd 2008 wã, b kɩtame tɩ medda wã me lebg b sẽn get-b n get b sẽn get b sẽn maandã, Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity.

Kibaré[edit | edit source]

meddahs wã sɩngame ne tũudum la sodaasã kibarã.[1] Baa ne a sẽn da teegd Turkish oral literature wã sẽn da yaa n kẽnd n kẽndẽ wã la a sẽn da wa ne a sẽn wa ne Central Asia tẽn-kɩtgã, la sẽn pa tũud ne nebã sẽn da yaa b rãmb ye, a lebgda nin-yend n yɩɩd Araab la Pɛrs nebã sẽn da maand yʋʋmd 1100 la 1300 wã.[2][3] B ra gomda zab-kãsems sẽn yaa zab-kãsenga, tɩ b boond tɩ kıssahan, tɩ b kibarã tara bũmb nins sẽn tar pãng sẽn yaa a Zeova tũudmã pʋgẽ wã sẽn paasd a Moyiislã tẽebo, la b modgd n na n kɩtame tɩ neb nins sẽn pa Moyiislemã lebg kiris-neb ye.[3][1] A Zeova Kaset rãmbã ra tara kareng wʋsg ne a Zeova. Bãngr-goam kãens paasame tɩ b naag n naag n naag b rãmb wa Battal Gazi.[4] B sẽn da gʋls tɩ b ra yaa a Mustafa sẽn da tʋmd rĩm a Mehmed II a yiib soabã naamã sasa wã wilgdame tɩ b ra ket n maanda a woto hal tɩ ta Ottoman soolmã wakate. La wakat sẽn loog n loog n paase, b ra boond b rãmb fãa tɩ meddah, la b kibarã ra yaa wa b sẽn da get b mens to-to wã. B sɩngame n dɩkd rũmsã togs-n-taare, n maand b sẽn tõe n maan n paam nebã yam. Biiblã karen-saamb a yembr yeelame tɩ rẽ maana "a Mohammeddan tũudmã taoor dãmb sẽn da gɩdg tɩ b ra gom nin-sõamy yell ne b filimã pʋgẽ ye". Woto yĩnga, meddah wã yɩɩ yɩɩdã lebga tʋʋm-no-kãsemse, sẽn yaa satirã: b yɩɩdã ra tara kɩbay sẽn yaa kãn-kãe la yɛl nins sẽn zĩndda daar fãa pʋgẽ wã; b yɩɩdã yɩɩdã yaa kɩbay sẽn kõt sũ-noogo, b sẽn maand wa b sẽn miẽ wã, b "yĩngd-n-tɩ-koɛɛga" la b sẽn kelgdẽ wã, la b sẽn getẽ tɩ b yaa sodaasã, tɩ b getẽ.[1] Yʋʋm kobs a 16 soabã la a 18 soabã sʋka, meddah wã ra tara pãng n yɩɩd nebã. B ra ket n nong-b lame yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã pʋgẽ. La yʋʋm 20 soabã sʋka[3], meddah wã sẽn da yaa bũmb ning sẽn pa maandẽ wã saaga, tɩ b get tɩ yaa Sururi n kɩt tɩ b ra maandẽ hal n tãag yʋʋmd 1930 wã. La b sẽn wa n maandẽ wã, a Zeova Kaset rãmbã sẽn da maandẽ wã ra yaa bũmb sẽn pa tar yõod wʋsg ne-b ashik.[5]

Sebtiise[edit | edit source]

]]


UNESCO Representative List of the Intangible

Cultural Heritage of Humanity/Europe and N. America

  • v
  • t
  • e

UNESCO Oral and Intangible Heritage: Representative List

  1. 1.0 1.1 1.2 https://books.google.com/books?id=vJ5_Rvuzzu8C&pg=PR14&dq=meddah#q=meddah
  2. http://dergiler.ankara.edu.tr/dergiler/26/917/11442.pdf
  3. 3.0 3.1 3.2 http://www.islamansiklopedisi.info/dia/pdf/c28/c280176.pdf
  4. http://www.makaleler.com/seyirlik-halk-oyunlar%C4%B1ndan-meddah-ve-meddahl%C4%B1k-gelene%C4%9Fi
  5. https://doi.org/10.7827%2FTurkishStudies.7482