Wp/mos/Martenitsa

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Martenitsa

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

Martenitsa
Slavic folk holiday
Country of originBulgaria, North Macedonia, Moldova, Romania Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01287, https://ich.unesco.org/fr/RL/01287, https://ich.unesco.org/es/RL/01287 Tekre
Typical Martenitsa

Marteniza (Bulgarian: мартеница, sẽn yit b sẽn boond tɩ Martɛnit͡sa; Makedooni: мартинка, Romã: martinka; Gɛrk: μάρτης, Romãns: mártis; Romãnsẽ: mărțișor; Albani: verore) yaa bõn-bɩɩg sẽn yaa bĩng la miuug sẽn yaa bẽdg n yaa bĩnd bĩng n yaa bẽng la bẽng. B zãada a Martã daar (maart 1) n tãag tɩ ned ning sẽn zãad-a wã yã tɩ b yãt-a-la a sãnem, a sãnem bɩ a tɩɩg sẽn zẽkd a yiri (wall a sã n wa n tãag maartã saab (maartã) daarã (maart a 1)). Tẽng-kãng yʋʋr rat n yeelame tɩ "Maam-poak mars" ne bulgari la makedoni. Burkĩna wã la b sẽn maand a Martenizi wã yaa Burkĩna la Masedoan nebã minim sẽn wilgd tɩ b reegda sẽk ning sẽn wat ne Burkĩna ne Masedoan wã nebã sẽn yetã.[1] A sẽn be UNESCO sẽn get bũmb nins sẽn pa tar yõod ne ninsaalbã tẽngã wã zug yʋʋm 2017 soabã pʋgẽ.[2][3][4]

Sõnd sẽn yaa[edit | edit source]

A Marteniza sẽn yaa to-to wã yaa wa b sẽn boond tɩ Pizho la Penda (Bulgɛɛr: Пижо и Пенда). A Pizho, sẽn yaa rao wã popa, yaa pemsem, la a Penda, sẽn yaa pag popa wã yaa a fuugã n kɩt tɩ b bãng tɩ a yaa miuug. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

Bãagrã sẽn yaa miuug la pemse wã makda laafɩ wã sẽn datã. B yaa bõn-naandsã sẽn watã la vɩɩm paalgã koe-moondb. Baa ne sẽn yaa pemsem sẽn yaa yĩn-sõngo, sẽn yaa miuugã yaa vɩɩm la sũ-noog makda, tɩ rẽ kɩt tɩ neb kẽer sẽn mi buud toor-toorã bãngdb yeelame tɩ sẽn sɩng ne rẽ, minimã ra tõe n tẽegda nebã vɩɩm la kũum sẽn pa kaoosdã, neer la wẽnga sẽn pa to wã, la sũ-sãang la sũ-noogo. A Marteniza yaa b sẽn da maand n wilg tɩ b yaa b ba wã, la a yaa b sẽn getẽ tɩ b sãnemã yaa yɩlemde.[5] Yaa bõn-kãensã la b kõt vɩɩmã. B leb n gomda rao ne pag sẽn sɩng bũmb ningã yelle, la b sẽn yaa seglsã pʋgẽ, b gomda vɩɩmã sẽn segd n yɩ seglsã yelle. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

Tẽebã[edit | edit source]

A Marteniza wã b sẽn loe ne tɩɩg sẽn wat n zẽkd a tɩɩgã, n wilgd tɩ sẽk n kolgame

Tẽngã nebã yetame tɩ b kõt-b-la kũun n pa koosd b mens ye. B kõt-b-la b zo-rãmba, b zo-nongdse, la neb nins b sẽn nongã. [Tõnd sẽn na n tool-y neda] Yʋʋmd mars kiuug pipi daarã, b rɩkda a yembr bɩ a taab n gãd fu-rɩtgo, wall b gãd-a ne b nusẽ, n tãag b sã n yã tɩ b yi n lebg n wa n wa n yi tẽn-zẽkre, bɩ tɩ b rɩk tɩɩg sẽn tar tɩrgã n yiis a Martenitsa wã. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

A Marteniza me tara bãnd a to
Magnolia sẽn wat n puugd ne b sẽn loe a Marteniza

B sẽn boond tɩ Baba Marta wã, b yetame tɩ yaa bi-pugl sẽn yaa sũ-sãangã sẽn yaa kãsenga. Neb wʋsg tẽedame tɩ b sã n yeelg-b tɩ b yeelg-a-la a Martenitsa wã, b kosa a Baba Marta nimbãan-zoeer. B tẽedame tɩ sã n wa yɩ woto, sẽoog na n yɩɩgame, tɩ sa-kẽemã wa. [Tõnd sẽn na n togse] B sã n wa yãtẽ pipi sãnem bɩ sãnem, b get-a lame tɩ yaa bõn-naandgã la b wilgd tɩ a Baba Marta sũur yaa noogo, la a sẽn na n wa vʋʋge. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

B sẽn maand tɩ b yiisd b Martenitsa wã yaa toor ne sẽn be Bulgari la Gʋd-maasẽ wã. Neb kẽer loeeda a Martenitsa tɩɩg a yembr rũnna zugu, n kɩt tɩ tɩɩgã paam laafɩ la sũ-noog tɩ ned ning sẽn zãad a Martenitsã ra nong n nong a menga.[6] Neb a taab me tagsdame tɩ bõn-vɩɩs nins sẽn be zĩig ning b sẽn yã wã, b sẽn na n yeel tɩ b na n yɩɩg-b to-to wã, na n kɩtame tɩ b tall laafɩ yʋʋmdã pʋgẽ. Sã n yaa tɩ bõn-kãng yaa bõn-vɩɩs bɩ bõn-vʋʋsdo, yʋʋm ning sẽn watã na n yɩɩ sõma la a na n yɩɩ sũ-noog soaba. La sã n yaa wa bõn-naandgã, a segd n tʋma wʋsg n tõog n tõog n paam n kõ-a. Ned sã n yaa wa a sẽn yaa wa a Zeova n kõ-a wã, a tõe n paama zu-loees wʋsgo. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

B sẽn yeelg a ye bɩ a taab Martini wã yaa Burkĩna la Masedoan nebã minim sẽn yaa kãseng wʋsgo. B sẽn na n yeelg-b wakat ningã, b na n maana sũ-noog kibs n tẽeg b laafɩ wã la b vɩɩmã sẽn kaoosã. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

Rũndã-rũndã, b rɩkda buud toor-toor n paas tɩ b rɩkd bur-rãmb la b maand b toor-toor.[5]

Sɩnga[edit | edit source]

Tãnd-kãngã yaa bũmb sẽn tar yõod ne Bulgari nebã buud-goamã, la a yembr me be Greek, Alban, Romayn la Moldov soolmẽ wã. B sẽn da maand woto wã yaa bũmb sẽn da be Balkan tẽn-kɩrse, la bũmb nins fãa sẽn be tẽngã pʋga. Bãngr-gomdã kẽer sẽn yaa toor-toor ne b sẽn da tar bĩngã, sẽn yɩɩd fãa b sẽn da pakd bĩng la sẽn yaa miuugã, yaa sigl-gĩnd dãmb sẽn kaoosdã rẽnd la b wilgdame tɩ b yita Traiki (paleo-Balkan) bɩ Gɛrk bɩ Rom soolmẽ.[7]

Neb kẽer yetame tɩ b tõe n maana yel-wẽnd n wilg tɩ b sẽn da maand to-to wã yita Eleusinien nebã nengẽ. B tagsdame tɩ pĩnd wẽndẽ, Gɛrk gom-biig ning b sẽn boond tɩ "martis" wã yaa kroke (κρόκη). B goma rẽ yell a Fotios sɛb-sõamyã pʋgẽ. B yetame tɩ maan-kʋʋdbã [μύσται] pakda bãnd sẽn yaa miuug b nug-yoog la b naoã zugã.[8] Wakat kãnga, b ra tũnugda ne bãad-rãmbã la kom-bɩɩsã ne bãad sẽn yaa zĩn-dãmb la b sẽn maand zĩn-dẽgdã.[9][10]

Yʋʋmd 1900 wã sɩngrẽ, b gʋlsa b sẽn yeel tɩ b sẽn wa n zab ne b rãmbã, b maana woto. B sẽn wa n wa n zabd ne a Asparugã, a tʋma bõn-naandse ne tãns sẽn yaa pemse n na n wilg a sẽn tõog-a wã. A sẽn da wa n be wã, a ra lebga zɩɩm n kɩt tɩ b lebg pipi Martenitsa.[11][12]

Ges-y me[edit | edit source]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://www.burgasmuseums.bg/index.php?tab=ethno&lang=en&page=encyc&enc=rituals&pgno=3&eid=54
  2. https://ich.unesco.org/en/RL/cultural-practices-associated-to-the-1st-of-march-01287
  3. https://web.archive.org/web/20230418151939/https://books.google.com/books?id=29jYMmfryhgC&dq=baba+marta+macedonia&pg=PA244
  4. https://books.google.com/books?id=LZcMAQAAMAAJ&q=baba+marta+macedonia
  5. 5.0 5.1 https://web.archive.org/web/20090304103439/http://www.sofiaecho.com/article/reading-room-the-martenitsa-story/id_27856/catid_29
  6. https://archive.today/20070718194552/http://infobulgariaguide.com/bulgarian-martenitsa
  7. http://www.thracians.net/index.php?option=com_content&task=view&id=411&Itemid=106
  8. https://books.google.com/books?id=9fkyhxEIwZcC&q=%CE%BA%CF%81%CF%8C%CE%BA%CE%B7&pg=PA180
  9. https://web.archive.org/web/20180629155030/http://ir.lib.uth.gr/bitstream/handle/11615/19432/article.pdf?sequence=1&isAllowed=y
  10. https://books.google.com/books?id=bf06pNaqWy8C&q=%CE%BA%CF%81%CF%8C%CE%BA%CE%B7&pg=PA105
  11. http://www.focus-news.net/?id=f17209
  12. http://www.segabg.com/article.php?id=687990

Zems-n-taase[edit | edit source]

  • "Пожелания за Баба Марта". A Baba Marta (a Mama Marta) raab yĩnga.
  • "Bulgarian martenitsi wã sẽn be ẽntɛrnetã pʋgẽ wã". Bʋlgari nebã sẽn maandã. Archived from the original on 2011-02-26 . B paama-a 2011-02-18.
  • "Ba Marta". Balkan Info wã. Archived from the original on 2007-03-03. yaa yaa yaa A paama-a 2007-03-02.
  • "Baba Marta yaa Bulgar rãmbã minim".
Slavic mythology and religion
Deities
  • Dazhbog
  • Chernobog and BelobogH
  • ChernoglavF
  • DevanaH
  • DyiH
  • Diviya [ru; uz]H
  • PizamarH
  • Khors
  • KresnikH
  • YariloH
  • HennilH
  • KyiH
  • Lel and PolelH
  • MoranaH
  • Mokosh
  • Niya
  • Perun
  • PodagaF
  • Porenut
  • Porevit
  • Prove [ru] or ProneF
  • RadegastH
  • Rod
  • Rugiaevit
  • PereplutH
  • PerperunaH
  • Simargl
  • Stribog
  • Pogoda [ru; cs; fr]H
  • Zele [ru]H
  • Svarog
  • Svarozhits
  • Svetovit
  • Triglav
  • Veles
  • Yarovit
  • ZhivaF
  • Zorya
  • ŻywieH
Personifications
  • Dola
  • Karna and Zhelya [ru]H
  • Koliada
  • Mat Zemlya
  • Moryana
  • Rod
  • Rozhanitsy
  • Zorya
Pseudo-deities
  • Chislobog
  • Chur [ru]
  • Dana [ru]
  • Dzidzileyla
  • Flins
  • Krodo
  • Kupala
  • Lada
  • Lelya [ru]
  • Pogvizd [ru]
  • Troyan [ru]
  • Vesna
  • Yesha
Priesthood and cult
  • Vedmak
  • Volkhv
  • Zhrets
Legendary heroes
  • Alyosha Popovich
  • Burislav
  • Damned Jerina
  • Đerzelez Alija
  • Dobrynya Nikitich
  • Dragon of Bosnia
  • Hrnjica Brothers
  • Ilya Muromets
  • Ivan Kosančić
  • Ivan Tsarevich
  • Jugović brothers
  • Kyi, Shchek and Khoryv
  • Lech, Czech, and Rus
  • Libuše
  • Mikula Selyaninovich
  • Mila Gojsalić
  • Milan Toplica
  • Miloš Obilić
  • Misizla
  • Mustay-Bey of Lika
  • Nikita the Tanner
  • Popiel
  • Prince Marko
  • Sadko
  • Solovey-Razboynik
  • Svyatogor
  • Vasilisa the Beautiful
  • Volga Svyatoslavich
Legendary creatures
Unquiet dead
  • Vila
  • Drekavac
  • Kikimora
  • Mavka
  • Upiór
Place spirits
  • Bannik
  • Bolotnik
  • Cornflower Wraith
  • Domovoy
  • Dvorovoy
  • Lady Midday
  • Leshy
  • Boruta
  • Mistress of the Copper Mountain
  • Moryana
  • Ovinnik
  • Polevik
  • Vodyanoy
  • Shubin
  • Water spirits
Entities
  • Ala
  • Alkonost
  • Baba Yaga
  • Babay
  • Baš Čelik
  • Bauk
  • Berehynia
  • Bies
  • Black Arab
  • Błędnica
  • Blud
  • Boginki
  • Bukavac
  • Chernava
  • Chuhaister
  • Cikavac
  • Chort
  • Čuma
  • Dukljan
  • Dziwożona
  • Fern flower-Chervona Ruta
  • Firebird
  • Gagana
  • Gamayun
  • Indrik
  • Ispolin
  • Karzełek
  • Koshchei
  • Krsnik
  • Likho
  • Likhoradka
  • Mare
  • Meduza
  • Molfar
  • Nav
  • Nocnitsa
  • Płanetnik
  • Povitrulya
  • Psoglav
  • Raróg
  • Rahmans
  • Raskovnik
  • Rozhanitsy
  • Rusalka
  • Samodiva
  • Sirin
  • Shishiga
  • Skrzak
  • Strzyga
  • Stuhać
  • Stricha
  • Sudice
  • Tintilinić
  • Topielec
  • Ved
  • Vesna
  • Zduhać
  • Zmey
  • Werewolf
Ritual figures
  • Baba Marta
  • German
  • Dodola and Perperuna
  • Koliada
  • Kupala
  • Kostroma
  • Marzanna
  • Maslenitsa
  • Jarilo
Mythological places
  • Alatyr
  • Bald Mountain
  • Buyan
  • Faraway Tsardom
  • Oponskoye Kingdom
  • Kitezh
  • Lukomorye
  • Vyraj
Folklore
  • Czech
  • Russian
  • Ukrainian
Beliefs
  • Creation myth
  • Russian traditions and superstitions
  • Serbian folk astronomy
Literature
  • Bylina
  • Serbian epic poetry
  • Bosniak epic poetry
In popular culture
  • Fantasy
  • Film
Christianization

and Islamization

  • Slavic Christianity
  • Christianization of Moravia (830s)
  • of Bulgaria (860s)
  • of Bohemia (880s)
  • of Poland (960s)
  • of Kievan Rus' (980s)
  • of Pomerania (1120s–60s)
  • Bogomilism
  • Islamization of Bosnia and Herzegovina (15-16th century)
Folk practices
  • Apocryphal prayer
  • Zagovory
  • Egg decoration
  • Martenitsa
  • Slavic Shamanism
Folk cults (also including Ossetian)
  • Ognyena Maria
  • Paraskeva of Iconium
    • Paraskeva Friday
  • Nicholas the Wonderworker
  • Veles
  • Ilya the Prophet
    • Uacilla
  • George the Victorious
    • Dazhbog
    • Uastyrdzhi
  • Saint Anastasia
    • Saint Nedelya
  • Saint Vlasius
    • Veles
  • Maslenitsa
  • Saint Peter
    • Donbettyr
  • Saint Theodore
    • Tutyr
  • Saint Eustace
    • Apsat
Revivalist organizations
  • God-Building
  • Slavic Native Faith
    • Authentism
    • Bazhovism
    • Ivanovism
    • Kandybaism
    • Levashovism
    • Peterburgian Vedism
    • Ringing Cedars' Anastasianism
    • Slavic-Hill Rodnovery
    • Sylenkoism
    • Vseyasvetnaya Gramota
    • Ynglism
  • Roerichism
  • Russian Zoroastrianism
Related topics
  • Book of Veles
  • Films based on Slavic mythology
  • Slavic Native Faith's calendars and holidays
  • Serbian folk astronomy
  • Volkhv
Notes: H historicity of the deity is dubious; F functions of the deity are unclear.