Jump to content

Wp/mos/Martenitsa

From Wikimedia Incubator
< Wp | mos
Wp > mos > Martenitsa

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

Martenitsa
Slavic holiday
Country of originBulgaria, North Macedonia, Moldova, Romania Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01287, https://ich.unesco.org/fr/RL/01287, https://ich.unesco.org/es/RL/01287 Tekre
Typical Martenitsa

Marteniza (Bulgarian: мартеница, sẽn yit b sẽn boond tɩ Martɛnit͡sa; Makedooni: мартинка, Romã: martinka; Gɛrk: μάρτης, Romãns: mártis; Romãnsẽ: mărțișor; Albani: verore) yaa bõn-bɩɩg sẽn yaa bĩng la miuug sẽn yaa bẽdg n yaa bĩnd bĩng n yaa bẽng la bẽng. B zãada a Martã daar (maart 1) n tãag tɩ ned ning sẽn zãad-a wã yã tɩ b yãt-a-la a sãnem, a sãnem bɩ a tɩɩg sẽn zẽkd a yiri (wall a sã n wa n tãag maartã saab (maartã) daarã (maart a 1)). Tẽng-kãng yʋʋr rat n yeelame tɩ "Maam-poak mars" ne bulgari la makedoni. Burkĩna wã la b sẽn maand a Martenizi wã yaa Burkĩna la Masedoan nebã minim sẽn wilgd tɩ b reegda sẽk ning sẽn wat ne Burkĩna ne Masedoan wã nebã sẽn yetã.[1] A sẽn be UNESCO sẽn get bũmb nins sẽn pa tar yõod ne ninsaalbã tẽngã wã zug yʋʋm 2017 soabã pʋgẽ.[2][3][4]

Sõnd sẽn yaa

A Marteniza sẽn yaa to-to wã yaa wa b sẽn boond tɩ Pizho la Penda (Bulgɛɛr: Пижо и Пенда). A Pizho, sẽn yaa rao wã popa, yaa pemsem, la a Penda, sẽn yaa pag popa wã yaa a fuugã n kɩt tɩ b bãng tɩ a yaa miuug. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

Bãagrã sẽn yaa miuug la pemse wã makda laafɩ wã sẽn datã. B yaa bõn-naandsã sẽn watã la vɩɩm paalgã koe-moondb. Baa ne sẽn yaa pemsem sẽn yaa yĩn-sõngo, sẽn yaa miuugã yaa vɩɩm la sũ-noog makda, tɩ rẽ kɩt tɩ neb kẽer sẽn mi buud toor-toorã bãngdb yeelame tɩ sẽn sɩng ne rẽ, minimã ra tõe n tẽegda nebã vɩɩm la kũum sẽn pa kaoosdã, neer la wẽnga sẽn pa to wã, la sũ-sãang la sũ-noogo. A Marteniza yaa b sẽn da maand n wilg tɩ b yaa b ba wã, la a yaa b sẽn getẽ tɩ b sãnemã yaa yɩlemde.[5] Yaa bõn-kãensã la b kõt vɩɩmã. B leb n gomda rao ne pag sẽn sɩng bũmb ningã yelle, la b sẽn yaa seglsã pʋgẽ, b gomda vɩɩmã sẽn segd n yɩ seglsã yelle. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

Tẽebã

A Marteniza wã b sẽn loe ne tɩɩg sẽn wat n zẽkd a tɩɩgã, n wilgd tɩ sẽk n kolgame

Tẽngã nebã yetame tɩ b kõt-b-la kũun n pa koosd b mens ye. B kõt-b-la b zo-rãmba, b zo-nongdse, la neb nins b sẽn nongã. [Tõnd sẽn na n tool-y neda] Yʋʋmd mars kiuug pipi daarã, b rɩkda a yembr bɩ a taab n gãd fu-rɩtgo, wall b gãd-a ne b nusẽ, n tãag b sã n yã tɩ b yi n lebg n wa n wa n yi tẽn-zẽkre, bɩ tɩ b rɩk tɩɩg sẽn tar tɩrgã n yiis a Martenitsa wã. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

A Marteniza me tara bãnd a to
Magnolia sẽn wat n puugd ne b sẽn loe a Marteniza

B sẽn boond tɩ Baba Marta wã, b yetame tɩ yaa bi-pugl sẽn yaa sũ-sãangã sẽn yaa kãsenga. Neb wʋsg tẽedame tɩ b sã n yeelg-b tɩ b yeelg-a-la a Martenitsa wã, b kosa a Baba Marta nimbãan-zoeer. B tẽedame tɩ sã n wa yɩ woto, sẽoog na n yɩɩgame, tɩ sa-kẽemã wa. [Tõnd sẽn na n togse] B sã n wa yãtẽ pipi sãnem bɩ sãnem, b get-a lame tɩ yaa bõn-naandgã la b wilgd tɩ a Baba Marta sũur yaa noogo, la a sẽn na n wa vʋʋge. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

B sẽn maand tɩ b yiisd b Martenitsa wã yaa toor ne sẽn be Bulgari la Gʋd-maasẽ wã. Neb kẽer loeeda a Martenitsa tɩɩg a yembr rũnna zugu, n kɩt tɩ tɩɩgã paam laafɩ la sũ-noog tɩ ned ning sẽn zãad a Martenitsã ra nong n nong a menga.[6] Neb a taab me tagsdame tɩ bõn-vɩɩs nins sẽn be zĩig ning b sẽn yã wã, b sẽn na n yeel tɩ b na n yɩɩg-b to-to wã, na n kɩtame tɩ b tall laafɩ yʋʋmdã pʋgẽ. Sã n yaa tɩ bõn-kãng yaa bõn-vɩɩs bɩ bõn-vʋʋsdo, yʋʋm ning sẽn watã na n yɩɩ sõma la a na n yɩɩ sũ-noog soaba. La sã n yaa wa bõn-naandgã, a segd n tʋma wʋsg n tõog n tõog n paam n kõ-a. Ned sã n yaa wa a sẽn yaa wa a Zeova n kõ-a wã, a tõe n paama zu-loees wʋsgo. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

B sẽn yeelg a ye bɩ a taab Martini wã yaa Burkĩna la Masedoan nebã minim sẽn yaa kãseng wʋsgo. B sẽn na n yeelg-b wakat ningã, b na n maana sũ-noog kibs n tẽeg b laafɩ wã la b vɩɩmã sẽn kaoosã. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

Rũndã-rũndã, b rɩkda buud toor-toor n paas tɩ b rɩkd bur-rãmb la b maand b toor-toor.[5]

Sɩnga

Tãnd-kãngã yaa bũmb sẽn tar yõod ne Bulgari nebã buud-goamã, la a yembr me be Greek, Alban, Romayn la Moldov soolmẽ wã. B sẽn da maand woto wã yaa bũmb sẽn da be Balkan tẽn-kɩrse, la bũmb nins fãa sẽn be tẽngã pʋga. Bãngr-gomdã kẽer sẽn yaa toor-toor ne b sẽn da tar bĩngã, sẽn yɩɩd fãa b sẽn da pakd bĩng la sẽn yaa miuugã, yaa sigl-gĩnd dãmb sẽn kaoosdã rẽnd la b wilgdame tɩ b yita Traiki (paleo-Balkan) bɩ Gɛrk bɩ Rom soolmẽ.[7]

Neb kẽer yetame tɩ b tõe n maana yel-wẽnd n wilg tɩ b sẽn da maand to-to wã yita Eleusinien nebã nengẽ. B tagsdame tɩ pĩnd wẽndẽ, Gɛrk gom-biig ning b sẽn boond tɩ "martis" wã yaa kroke (κρόκη). B goma rẽ yell a Fotios sɛb-sõamyã pʋgẽ. B yetame tɩ maan-kʋʋdbã [μύσται] pakda bãnd sẽn yaa miuug b nug-yoog la b naoã zugã.[8] Wakat kãnga, b ra tũnugda ne bãad-rãmbã la kom-bɩɩsã ne bãad sẽn yaa zĩn-dãmb la b sẽn maand zĩn-dẽgdã.[9][10]

Yʋʋmd 1900 wã sɩngrẽ, b gʋlsa b sẽn yeel tɩ b sẽn wa n zab ne b rãmbã, b maana woto. B sẽn wa n wa n zabd ne a Asparugã, a tʋma bõn-naandse ne tãns sẽn yaa pemse n na n wilg a sẽn tõog-a wã. A sẽn da wa n be wã, a ra lebga zɩɩm n kɩt tɩ b lebg pipi Martenitsa.[11][12]

Ges-y me

Sebtiise

  1. http://www.burgasmuseums.bg/index.php?tab=ethno&lang=en&page=encyc&enc=rituals&pgno=3&eid=54
  2. https://ich.unesco.org/en/RL/cultural-practices-associated-to-the-1st-of-march-01287
  3. https://web.archive.org/web/20230418151939/https://books.google.com/books?id=29jYMmfryhgC&dq=baba+marta+macedonia&pg=PA244
  4. https://books.google.com/books?id=LZcMAQAAMAAJ&q=baba+marta+macedonia
  5. 1 2 https://web.archive.org/web/20090304103439/http://www.sofiaecho.com/article/reading-room-the-martenitsa-story/id_27856/catid_29
  6. https://archive.today/20070718194552/http://infobulgariaguide.com/bulgarian-martenitsa
  7. http://www.thracians.net/index.php?option=com_content&task=view&id=411&Itemid=106
  8. https://books.google.com/books?id=9fkyhxEIwZcC&q=%CE%BA%CF%81%CF%8C%CE%BA%CE%B7&pg=PA180
  9. https://web.archive.org/web/20180629155030/http://ir.lib.uth.gr/bitstream/handle/11615/19432/article.pdf?sequence=1&isAllowed=y
  10. https://books.google.com/books?id=bf06pNaqWy8C&q=%CE%BA%CF%81%CF%8C%CE%BA%CE%B7&pg=PA105
  11. http://www.focus-news.net/?id=f17209
  12. http://www.segabg.com/article.php?id=687990

Zems-n-taase

  • "Пожелания за Баба Марта". A Baba Marta (a Mama Marta) raab yĩnga.
  • "Bulgarian martenitsi wã sẽn be ẽntɛrnetã pʋgẽ wã". Bʋlgari nebã sẽn maandã. Archived from the original on 2011-02-26 . B paama-a 2011-02-18.
  • "Ba Marta". Balkan Info wã. Archived from the original on 2007-03-03. yaa yaa yaa A paama-a 2007-03-02.
  • "Baba Marta yaa Bulgar rãmbã minim".
Slavic mythology and religion
Deities
  • Dazhbog
  • Chernobog and BelobogH
  • ChernoglavF
  • DevanaH
  • DyiH
  • Diviya [ru; uz]H
  • PizamarH
  • Khors
  • KresnikH
  • YariloH
  • HennilH
  • KyiH
  • Lel and PolelH
  • MoranaH
  • Mokosh
  • Niya
  • Perun
  • PodagaF
  • Porenut
  • Porevit
  • Prove [ru] or ProneF
  • RadegastH
  • Rod
  • Rugiaevit
  • PereplutH
  • PerperunaH
  • Simargl
  • Stribog
  • Pogoda [ru; cs; fr]H
  • Zele [ru]H
  • Svarog
  • Svarozhits
  • Svetovit
  • Triglav
  • Veles
  • Yarovit
  • ZhivaF
  • Zorya
  • ŻywieH
Personifications
  • Dola
  • Karna and Zhelya [ru]H
  • Koliada
  • Mat Zemlya
  • Moryana
  • Rod
  • Rozhanitsy
  • Zorya
Pseudo-deities
  • Chislobog
  • Chur [ru]
  • Dana [ru]
  • Dzidzileyla
  • Flins
  • Krodo
  • Kupala
  • Lada
  • Lelya [ru]
  • Pogvizd [ru]
  • Troyan [ru]
  • Vesna
  • Yesha
Priesthood and cult
  • Vedmak
  • Volkhv
  • Zhrets
Legendary heroes
  • Alyosha Popovich
  • Burislav
  • Damned Jerina
  • Đerzelez Alija
  • Dobrynya Nikitich
  • Dragon of Bosnia
  • Hrnjica Brothers
  • Ilya Muromets
  • Ivan Kosančić
  • Ivan Tsarevich
  • Jugović brothers
  • Kyi, Shchek and Khoryv
  • Lech, Czech, and Rus
  • Libuše
  • Mikula Selyaninovich
  • Mila Gojsalić
  • Milan Toplica
  • Miloš Obilić
  • Misizla
  • Mustay-Bey of Lika
  • Nikita the Tanner
  • Popiel
  • Prince Marko
  • Sadko
  • Solovey-Razboynik
  • Svyatogor
  • Vasilisa the Beautiful
  • Volga Svyatoslavich
Legendary creatures
Unquiet dead
  • Vila
  • Drekavac
  • Kikimora
  • Mavka
  • Upiór
Place spirits
  • Bannik
  • Bolotnik
  • Cornflower Wraith
  • Domovoy
  • Dvorovoy
  • Lady Midday
  • Leshy
  • Boruta
  • Mistress of the Copper Mountain
  • Moryana
  • Ovinnik
  • Polevik
  • Vodyanoy
  • Shubin
  • Water spirits
Entities
  • Ala
  • Alkonost
  • Baba Yaga
  • Babay
  • Baš Čelik
  • Bauk
  • Berehynia
  • Bies
  • Black Arab
  • Błędnica
  • Blud
  • Boginki
  • Bukavac
  • Chernava
  • Chuhaister
  • Cikavac
  • Chort
  • Čuma
  • Dukljan
  • Dziwożona
  • Fern flower-Chervona Ruta
  • Firebird
  • Gagana
  • Gamayun
  • Indrik
  • Ispolin
  • Karzełek
  • Koshchei
  • Krsnik
  • Likho
  • Likhoradka
  • Mare
  • Meduza
  • Molfar
  • Nav
  • Nocnitsa
  • Płanetnik
  • Povitrulya
  • Psoglav
  • Raróg
  • Rahmans
  • Raskovnik
  • Rozhanitsy
  • Rusalka
  • Samodiva
  • Sirin
  • Shishiga
  • Skrzak
  • Strzyga
  • Stuhać
  • Stricha
  • Sudice
  • Tintilinić
  • Topielec
  • Ved
  • Vesna
  • Zduhać
  • Zmey
  • Werewolf
Ritual figures
  • Baba Marta
  • German
  • Dodola and Perperuna
  • Koliada
  • Kupala
  • Kostroma
  • Marzanna
  • Maslenitsa
  • Jarilo
Mythological places
  • Alatyr
  • Bald Mountain
  • Buyan
  • Faraway Tsardom
  • Oponskoye Kingdom
  • Kitezh
  • Lukomorye
  • Vyraj
Folklore
  • Czech
  • Russian
  • Ukrainian
Beliefs
  • Creation myth
  • Russian traditions and superstitions
  • Serbian folk astronomy
Literature
  • Bylina
  • Serbian epic poetry
  • Bosniak epic poetry
In popular culture
  • Fantasy
  • Film
Christianization

and Islamization

  • Slavic Christianity
  • Christianization of Moravia (830s)
  • of Bulgaria (860s)
  • of Bohemia (880s)
  • of Poland (960s)
  • of Kievan Rus' (980s)
  • of Pomerania (1120s–60s)
  • Bogomilism
  • Islamization of Bosnia and Herzegovina (15-16th century)
Folk practices
  • Apocryphal prayer
  • Zagovory
  • Egg decoration
  • Martenitsa
  • Slavic Shamanism
Folk cults (also including Ossetian)
  • Ognyena Maria
  • Paraskeva of Iconium
    • Paraskeva Friday
  • Nicholas the Wonderworker
  • Veles
  • Ilya the Prophet
    • Uacilla
  • George the Victorious
    • Dazhbog
    • Uastyrdzhi
  • Saint Anastasia
    • Saint Nedelya
  • Saint Vlasius
    • Veles
  • Maslenitsa
  • Saint Peter
    • Donbettyr
  • Saint Theodore
    • Tutyr
  • Saint Eustace
    • Apsat
Revivalist organizations
  • God-Building
  • Slavic Native Faith
    • Authentism
    • Bazhovism
    • Ivanovism
    • Kandybaism
    • Levashovism
    • Peterburgian Vedism
    • Ringing Cedars' Anastasianism
    • Slavic-Hill Rodnovery
    • Sylenkoism
    • Vseyasvetnaya Gramota
    • Ynglism
  • Roerichism
  • Russian Zoroastrianism
Related topics
  • Book of Veles
  • Films based on Slavic mythology
  • Slavic Native Faith's calendars and holidays
  • Serbian folk astronomy
  • Volkhv
Notes: H historicity of the deity is dubious; F functions of the deity are unclear.