Wp/mos/Marches of Entre-Sambre-et-Meuse

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Marches of Entre-Sambre-et-Meuse

Wikipedia sẽn yaa sɛb sẽn pa tar yõodã pʋge

marche of Entre-Sambre-et-Meuse
Subclass ofreligious processional parade Tekre
CountryBelgium Tekre
Indigenous toEntre-Sambre-et-Meuse Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00670, https://ich.unesco.org/fr/RL/00670, https://ich.unesco.org/es/RL/00670 Tekre
Walcourt, Trinité 2012, video report (also on YouTube)

B sẽn maand a Meuse wã yaa zãma wã sẽn maandẽ yʋʋmd yʋʋmd yʋʋmd yʋʋmd wã. Pĩnd wẽndẽ tũudmã yɛl sẽn da maand n waoogd tẽn-bɛd rãmbã, sẽn yaa b tẽedbã kogendbã, lebga buud toor-toore, tɩ b pa le tõe n bas tɩ b tũudmã yɩ zaalem ye. B sẽn na n yãagd-b ne b tãb-biisã yaa nin-buiidã sẽn yaa nin-kãens me.

Yʋʋmd 2012 wã, UNESCO wilgame tɩ b sõdga b sẽn maand woto wã piig la a nu tɩ b yaa b sẽn pa tõe n yã bũmb ning b sẽn maand b noorẽ wã la b sẽn pa maand b sẽn pa yãt bũmbã me.[1]

A Kudemd Kibare[edit | edit source]

Tũudum-kãensã sẽn maandã yita Corpus Christi wã. Naoor wʋsgo, b ra rɩkda b mens n kõ nin-sõamyã sẽn maan yel-solemd n sõng b tẽngã nebã. Woto, b kɩtame tɩ b rɩkd sor wʋsg n kõ a Saint Roch (Thuin, Ham-sur-Heure, Châtelet, Acoz ...) sẽn da na n sõng nebã yʋʋm kob-gĩnd 17 soabã pʋgẽ wã.

Morialmé, the sappers and zouaves of the Saint-Pierre march (2006)

B sẽn da maand woto wã, b ra yaa neb sẽn pa tũud Wẽnnaam. B sẽn da tar b mens n na n yãagd-bã yaa tẽn-tẽnsã la tẽn-tẽngã sodaasã sẽn da segd n kogl tẽn-tẽns la tẽn-bɛdse. B sẽn da maand woto wã, b ra maanda sũ-noog ne b sẽn maand maand maand maandbã. Wag-kãense, b sẽn wa n maand woto wã saaga, tɩ b tʋʋm lebg "bɩɩsã" sẽn yaa neb wʋsg sʋka. Neb nins sẽn da pa kẽ kãadem wã sẽn da be tẽnsẽ wã, b ra maanda kibsã. B sẽn da maand woto wã, b ra ket n kogla b sodaasã, n paas b sẽn tõe n maan bũmb ning fãa n kõ-b b fu-vɩɩsã (Bĩngr pipi la yiib-n-soabã, la Bɛlzɛm sodaasã) la b sẽn na n maan bũmb ninsã. Sẽn sɩng ne yʋʋm 1960 wã, b ra tara tãb-biis wʋsg sẽn yeelgd fu-vɩɩs sẽn yaa b sẽn dɩkd b mens n dɩk b mens n kõ b sẽn da be b Rĩmã pipi tãb-biisã.

A Tuum Yel Keng To-To[edit | edit source]

Baa ne b sẽn yãkd b toor-toorã, b tũuda noy kẽer sẽn yaa toor-toore:[2]

- Sẽn yɩɩd fãa, b sẽn pakd nin-vɩɩs sẽn yaa bĩngd-rãmba n sɩngd sorã. B sẽn yeelg b futã ne futã, b tara bĩis n maand tɩ b tõe n bãng-b lame.

- Sẽn pʋgdã yaa batɛɛrã. Yɩɩll-kãngã sẽn yaa to-to wã yaa tãnsãs la bobs sẽn maand yɩɩl sẽn yaa toɛy-toɛy. B sẽn na n wa n wa n yɩɩdã, b na n yɩɩnda yɩɩl-tʋʋmd a ye.

Rẽ poore, b na n kẽnga zãngã n kẽng taoor. B tara nin-kãensã tɩ b na n yɩɩg b sõor. Yaa bãmb n na n wilg tɩ b na n maana bũmb nins fãa sẽn yaa tɩlae wã.

Bãndgã ne b sõorã, sẽn yaa kom-bɩɩs sẽn yeelgd sodaas fu-vɩɩsã, b ningda b tãb-biisã ne b tãb sẽn sɩbgd-b wã sʋka.

Sẽn paase, b tõe n yeelga b mens ne b sẽn na n yɩd b tãb-biisẽ wã, b sẽn na yɩl n tõog n maan b sẽn tõe n maan to-to wã. Sẽn yɩɩd fãa, b na n maana yɩɩr n kɩt tɩ b kɩt tɩ b kʋg-yãgdã gomd ne b sẽn maandã, tɩ b waoog nin-sõngã, wall neb nins sẽn paam-b tɩ b kʋ-bã.

Rẽ poore, tũudmã taoor dãmb waame n naag-b n na n tɩ naag-b tɩ b tũ-b n kẽng tẽn-kugrã.

Tẽns kẽer pʋsẽ, b tõe n paasda tãb-biis b tãb-biisã. A sã n wa maand woto, a maanda a meng sor n na n wa lʋɩ taoor.

Thuin, blunderbusses of the Fifth Infantry firing a salvo

Laasã sẽn sãamd[edit | edit source]

B sẽn sãamd bõn-naandsã yaa kibay sẽn yaa to-to, tɩ b pʋɩt sodaasã zĩiga. Sẽn yɩɩd fãa, b sã n dat n bãng b sẽn na n maan bũmb ninsã, b tõe n bãnga b sẽn na yɩl n bãng b sã n na n maan to-to. B tigma tʋʋm wʋsg ne b sẽn yaa kãsem dãmb ne b sẽn be b tʋʋmdã pʋgẽ wã. Kom-tĩnsã sã n wa tar tʋʋm-tʋmdbã, b yiisda b tʋʋm-tʋmdb zĩisẽ, n kɩt tɩ b get b sẽn da tar ligd n yɩɩd taabã.

Baa ne a sẽn na n yɩ to-to fãa, a sã n sãam bõn-buudgã, yaa pʋlem-peelem, a togsdame tɩ nin-buiidã fãa na n sak n dɩka a burkĩna, b tẽng pʋɩɩr la b na n modg n kell n tall b sẽn yaa tõodã.

A sẽn be marsãar dãmb wʋsg, tẽnga taoor soab la tẽnga taoor dãmb taoore, sodaas fãa zẽka a gãosg n yũ b beerã bɩ "goutte", b sẽn boond tɩ "m-be-be-ba" wakat kãnga (a sẽn pa tar nao wã yĩnga), n kʋ-a tao-tao, la a lob-a-la ne pãng a nao wã taoore. A sã n wa pukd a meng ne a gãagrã, neb nins sẽn get-a wã sã n zẽk b nug n pẽgd-a, la b sã n wa wẽed b bobã, b pʋʋsd-a lame.

B getame tɩ "dũni wã sẽn loogdã" yaa tʋʋm-kãseng wʋsgo. A segd n sigla a nin-buiidã, n get b yelle, n yãk neb n sõng-b tɩ b tall waoogr ne nebã.

Yʋʋmd 1894 wã sɛb pʋgẽ, b goma sõsg ning sẽn pʋgdã yelle: "Ned sã n wa n sãam a to wã, n pa sak n deeg a sẽn da pʋlemã, b na n yeelame t'a yaa zãmb soaba.

Acoz, salvo in the castle courtyard (2007)

Tẽns nins sẽn pa tar bũmba[edit | edit source]

B sẽn da maand mars piig la a nu wã sẽn be b sẽn boond tɩ "Tãnd sẽn pa tar bũmb nins sẽn be tẽngã zugã" wã, b maana woto:[3]

  • Acoz (Gerpinnes): Saint-Roch and Saint-Frégo march
  • Biesmerée (Mettet): Saint-Pierre march
  • Florennes: Saints-Pierre-et-Paul march
  • Fosses-la-Ville: Saint-Feuillen march, septennial march, last march in 2019
  • Gerpinnes: Marche Sainte-Rolende
  • Ham-sur-Heure (Ham-sur-Heure-Nalinnes): Marche Saint-Roch
  • Jumet (Charleroi): Tour de la Madeleine
  • Laneffe (Walcourt): Saint-Éloi march
  • Morialmé (Florennes): Saint-Pierre march
  • Silenrieux (Cerfontaine): Sainte-Anne march
  • Tarcienne (Walcourt): Saint-Fiacre march, the first Sunday in May
  • Thuin: Saint-Roch march
  • Thy-le-Château (Walcourt): Saints-Pierre-et-Paul march
  • Villers-Deux-Églises (Cerfontaine): Saint-Pierre march
  • Walcourt: March of the Trinity

Ges-y me[edit | edit source]

  • Ommegang

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://www.lavenir.net/cnt/dmf20121205_00240949
  2. https://web.archive.org/web/20230214013936/http://www.entre-sambre-et-meuse.be/IMG/pdf/les_marches_mode_d_emploi.pdf
  3. https://ich.unesco.org/en/RL/marches-of-entre-sambre-et-meuse-00670?RL=00670

Sɛb sõor[edit | edit source]

  • A Bouchat, C. (2006). " En être. " Les dessous identitaires d'un folklore. " Approche ethnographique des Marches folkloriques de l'Entre-Sambre-et-Meuse, portée au sein du G.A.L. par le Centre culturel de Walcourt, en partenariat avec le Foyer culturel de Florennes, le Centre culturel de Gerpinnes et la commune de Cerfontaine, financée par la Communauté française, l'Union européenne, la Région wallonne et les communes partenaires [" Sẽn na n yɩ wa bãmbã. Yaa nebã sẽn yetã n kɩt tɩ b maand woto wã. Etnographique des Marches folkloriques d'Entre-Sambre-et-Meuse, sẽn be G.A.L. pʋgẽ, Walcourt Cultural Centre sẽn lagem ne Foyer culturel de Florennes, Gerpinnes Cultural Centre la Cerfontaine tẽnga, sẽn paam ligdã ne Fãrens tẽnga, Erop tẽnga, Walloon tẽnga la tẽms nins sẽn lagem taabã.] (franse) Bruxelles.
  • Clocherieux, Ch. (1972). A l'heure des tambours et des fifres (Fransã goam). Acoz.
  • La Madeleine. Marche jumétoise en l'honneur de sainte Marie-Madeleine [Madeleine. Jumetoise marsã sẽn na n waoog a Saint Marie-Madeleine] (frãsẽ). Brɛsill: Collectif. 1993.
  • Foulon, R. (1976). "Militaires et folkloriques de l'Entre-Sambre-et-Meuse" (Fransã goam pʋgẽ). Bruxelles.
  • A Golard, R. (1985). Chroniques des marches passées (I) [Kãab-n-soodsã kibay (I) ] (Fransã). Acoz.
  • A Golard, R. (2008). Chroniques des marches passées (II) (Fransã goam). Acoz.
  • Hasquin, F.-P. ; Mayence, S. (1959). Salves sambriennes [Sambrian salbo] (Fransã goam pʋgẽ). Charleroi.
  • Marinus, A Les marches de l'Entre-Sambre-et-Meuse, dans Le Folklore belge (I) [Sambre la Meuse kẽengã, Bɛlg zamaanã kibayã pʋgẽ (I) ] (Frans)
  • A Roland, J. (1973). B sẽn boond tɩ "escortes armées et marches folkloriques" wã Ethnographique et historique [Sõangdbã la nin-buiid sẽn kẽnd ne tãb-biisi. Etnografik la kʋdemd zãmsg] (Frans buud-gomde). 1973.
  • A Schroeder, A ; Dereze, G. ; Foulon, R. (2006). Tẽebã kẽnde. Les Marches de l'Entre-Sambre-et-Meuse [Rũndã-rũngã sẽn yaa tẽebã yĩnga. Marques de l'Entre-Sambre-et-Meuse] (Fransã goam pʋgẽ). Bruxelles.
  • Thibaut, B. Yaa maam. (2010). En Marches. Les escortes militaires en Entre-Sambre-et-Meuse. B évolution, b rog-n-migsã, b yel-gɛtbã [En Marches. Sodaasã yãagd-b lame n kẽng Entre-Sambre-et-Meuse. B lebgr, b rog-n-migsã, b nin-buiida] (Frans) Bruxelles.
  • Lemaire, Patrick; Fouss, Daniel; Focant, Guy (2014). Cerfontaine. Tẽns a yoob la tẽns a yoob [Cerfontaine. Tẽms a yoob la so-toak a yoobe] (Frans) Yaa Éditions Action Sud.

Zems-n-taase[edit | edit source]

  • Association des Marches Folkloriques de l'Entre-Sambre-et-Meuse, zĩ-kãng pʋgẽ, b leb n wilga marsã lɛtgã (French)
  • Sãn yaa ne farãnsã, b sẽn boond tɩ musée des marches folkloriques d'Entre-Sambre-et-Meuse wã (French)