Wp/mos/Mak yong

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Mak yong
Mak yong
theatrical genre, type of dance
Subclass ofIndonesian dance, Malaysian dance Tekre
Country of originMalaysia Tekre
Intangible cultural heritage statusMasterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity, Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00167, https://ich.unesco.org/fr/RL/00167, https://ich.unesco.org/es/RL/00167 Tekre

Mak yong (Jawi: مق يوڠ; Thai: มะโย่ง, RTGS: ma yong) yaa reem sẽn yaa reem sẽn yaa reem sẽn yaa reem sẽn yaa reem sẽn yit Maleisi rɩtgo, sẽn yɩɩd fãa Kelantan tẽnga. A Pan-Malaysian Islami Party wã gɩdg-a lame, a sẽn da yaa nin-vɩɩga la a sẽn da yaa Hindo-Buda wã yĩnga, sẽn deng Islami wã sẽn da be Azi soolmẽ wã.[1] A Cik Ning sẽn ki wã ra yaa mak yong yɩɩl-gʋlsd yʋʋm 1980 wã. Yʋʋmd 2005, Unesco wilgame tɩ mak yong teyatrã yaa "Wẽnnaam sẽn naan bũmb fãa". [2]

Mak yong yaa Yaa malɛg-rãmb nins sẽn yaa sɩd-sɩdã la b sẽn yaa malɛg-rãmb nins sẽn yaa malɛg-rãmb n yɩɩda, bala yaa b sẽn pa kẽed ne zĩn-dãmb nins sẽn be yɩngã. Baa ne b sẽn da mi tɩ malɛg-dãmbã reem wʋsg yita Ɛnd soolmẽ wã, n paas Java soolmẽ wã, mak yongã yɩɩlã la a yɩɩlã pa wõnd a taabã ye. Kibay nins sẽn be mak yongã pʋgẽ wã, wʋsg yita Kelantan-Patani kɩbayã pʋgẽ. Kẽer sẽn da yit Male-Thai soolmẽ wã zoe n kiime. Wala makre, Anak Raja Gondang, sẽn yaa kibar sẽn yit Buddist Jataka wã pʋgẽ, la b sẽn nan pa mi masã wã.

B sɩngda b sẽn na n maan bũmb n waoog sɩɩsã (semah kumpung) ne kũunã. Rẽ poore, b na n maana reem la b mak-n-taase. B ra wilgda yel-bũndã lɛɛr a tãab pʋgẽ, yʋng toor-toore. B boonda a soab t'a Pak Yong, la a yera wa rĩma. Neb nins sẽn tʋmd filmã pʋgẽ wã nong n tara rĩm-poak sẽn yaa ned a yiib-n-soaba, naam-kẽem-pugli, la neb sẽn maand soayã. Naoor wʋsgo, yaa pagbã n da maand b sẽn tõe fãa, sã n pa tɩ b sẽn maand-b to-to wã yaa rap bala.

Rũndã-rũndã, mak-yongã yɩɩl-mitb sẽn tar minimã sõor pa ta piig ye. Baa ne b sẽn mak n na n leb n vʋʋg we-bɛdã, neb nins sẽn be we-bɛdã pʋgẽ wã yãame tɩ welgr n be we-bɛd nins sẽn be we-bɛd nins sẽn be tẽn-kɩremsã pʋgẽ wã ne we-bɛd nins sẽn be tẽn-kɩremsã pʋsẽ wã sʋka. Yaa kom-bɩɩs wʋsg n pa rat n maan zãmsg sẽn yaa toog woto ye. Rẽ n so tɩ masã, b minimã boogdame.

Kʋdemdã[edit | edit source]

Mak yong ra sɩng n yaa nebã reem-dãmb buud b sẽn da maand tɩ zemsd ne yel-manesem sẽn tɩ loe ne yolsg la maagre. B tẽedame tɩ yaa Pattani soolmẽ wã, sẽn yaa rũndã-rũndã Tayland soolmẽ wã la b lugl-a. B sẽn da gomd a mak-yongã yell ne tẽn-bilã nebã, b pa mi a yʋʋmã sẽn sɩd yaa to-to ye. La sẽn mik t'a pa tar bũmb sẽn kɩt t'a lebg woto wã kɩtame t'a tar yʋʋm 800 la sã n pa rẽ, yaa vẽeneg t'a tara yʋʋm wʋsg n yɩɩd rẽ. Neb wʋsg tẽedame tɩ yaa reemã sɩɩg sẽn boond t'a Mak Hiang n naan-a, la b leb n tẽedame tɩ yaa a Semar sẽn yaa wẽn-naand sẽn wõnd zãmbã n naan-a. Neb kẽer yeelame t'a Mak Yong ra bee na-zakẽ wã, sẽn yɩɩd fãa Patani wã, la b pa yã kaset sẽn wilgd rẽ ye. Neb nins fãa sẽn da vɩ tẽn-kãng pʋgẽ wã ra nong n waoogda zĩn-dãmbã, n pʋʋsd bark tigsgã yĩnga, bɩ n sãoogd bãas toɛy-toɛyã.

B talla a Mak Yong n wa Kelantan sẽn yɩɩd yʋʋm 200 sẽn looge. Rẽ poore, a yii be n kẽng Kedaah me, la a ra yaa zãma wã reem. Sẽn sɩng ne yʋʋmd 1920 wã, b kõo mak yong Kelantan la b mak n na n maneg-a. Yʋʋmd 1923 wã, rĩmã bi-ribl a bi-bɩɩgã a Long Abdul Ghaffar ra nonga mak yong la a me tẽn-kʋdemd sẽn boond tɩ Kampung Temenggung a na-zakã pʋga. A sẽn ki yʋʋmd 1935 wã poore, dũni gill zabr a yiib-n-soabã sɩnga. Mak yongã lebgame tɩ nebã nong n maandẽ. Yʋʋmd 1970 wã, b makame n na n maan mak-yong sẽn yaa sõma n paase, n na n kell n tall a Long Abdul Ghaffar modgrã. Sẽn na n yɩlẽ n maan woto, b lugla sull sẽn boond tɩ Seri Temenggong sẽn be Khatijah Awang nugẽ. B ra maanda b sẽn maandã tẽn-bɛd pʋsẽ, la mak yong ra paamda zĩig karen-dotẽ me.

Mak yongã ket n maanda hal tɩ ta yʋʋm 1960 la 1970 wã, la a wa n paama gɩdgr a Islãamã sẽn wa n lebgd to-to wã yĩnga. B sẽn wa n deeg Kɛlantã na-kẽndr yʋʋmd 1991 wã, b gɩdga mak yongã soolmẽ wã, a sẽn da tar "sẽn pa zems ne Islã" wã yĩnga, la futã sẽn basd pagbã zut la b nusã sẽn pa ludã yĩnga. Baa ne b sẽn da gɩdgd neb wʋsg tɩ b pa le maand mak-yongã, b ra pa le tõe n wilg-a nebã sʋk ye. Kẽer da tagsdame tɩ b na n wa kiime, hal tɩ ta wakat ning UNESCO sẽn yeel tɩ b segd n kogla bõn-kãens tɩ b pa tõe n yã ye. Sẽn sɩng ne rẽ tɛka, b maana modgr n na n maan mak yong Kelantan tẽnsa a taabã pʋsẽ, la kom-bɩɩsã pa nong rẽ ye.

Rũndã-rũndã, mak yong pa wae n maandẽ, bala b nong n lʋɩɩsda Malays buud-goam nins sẽn be rũndã-rũndã wã reem wa jogetã taoore. Wakat ninga, b ket n maand-a lame, sẽn na yɩl n wilg tɩ bũmb n maan tẽngã pʋgẽ, la b maand-a lame me tɩ sãambã tõe n yã. Baasg zãnga, b yiisa pĩnd wẽn-kɩɩsdbã yel-maandɩ nins b sẽn maand rũndã-rũndã wã, la b kɩt tɩ b yɩɩlã yɩ nana, b sẽn pa wae n yɩɩndã yĩnga. Yaa sull a wãn bal n ket sẽn maand mak yong sẽn yaa minim sẽn be Kelantan la Terengganu tẽn-kɩremsã pʋsẽ.

Pĩnd-n-soaba[edit | edit source]

Wala b sẽn da maand pĩnd wẽndẽ Malaayi nebã reem wʋsg to-to wã, b ra tũnugda ne mak yongã n maagd nebã bãase. B sẽn boond tɩ mak yong mak puteri wã, yaa mak yong mak puteri, la a tɩ loee ne weoogo, la sɩɩs sẽn tar-a n tũnugd ne rog-n-migsã sẽn yaa tɩpgã sẽn boond tɩ main puteri wã. B ket n maanda yel-maandg kãensã tẽn-bõonegẽ wã la tẽn-bõoneg a taab pʋsẽ, la rũndã-rũndã, neb wʋsg pa nand-b ye.

Ritualsã sẽn maandã yaa sõma n yɩɩd reemã b sẽn maandã, bala b naagda shamanismã, sɩɩsã rɩɩb la reemã reemã. A wilgda mak yong kibayã la a reemã sẽn tar yõod wʋsg to-to wã, la a sɩngrẽ wã a sẽn da rat n maan to-to n kɩt tɩ ned paam n kẽng zĩn-dãmbã nengẽ wã. B maanda yel-maandɩ sẽn na yɩl n paam tɩɩm tẽebã wɛɛngẽ, n na n waoog karen-saamb la b na n maan yɩɩl-gʋlsd karen-saamb karengã.

Indonesia[edit | edit source]

A mak yong sẽn be Riau la Sumatrã rɩtgã, sẽn yi Thailãnd soolmẽ wã n kẽng Singapore. Riau tẽnsa pʋga, mak yong maanda Batam la Bintan, ne sul sẽn yit Pulau Panjang, Kecamatan Kijang la Pulau Mantang Arang.[3]

Thailand[edit | edit source]

Mak yong ra leb n piuugame Patani, sẽn da yaa Patani tẽnga wakat ning Pattani soolma sẽn da be wã, la b ket n maanda a zĩis wʋsg wala Yala.[4][5]

Ges-y me[edit | edit source]


Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://www.thestar.com.my/news/nation/2007/03/01/kelantan-refuses-to-lift-mak-yong-ban/
  2. https://ich.unesco.org/en/RL/mak-yong-theatre-00167
  3. https://brill.com/view/journals/waca/12/1/article-p1_2.xml
  4. https://www.silpa-mag.com/history/article_29267
  5. https://doi.org/10.37134/juraisembah.vol1.2.1.2020