Wp/mos/Maana

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Maana
okra
Subclass ofvegetable, fruit Tekre
Natural product of taxonAbelmoschus esculentus Tekre
Related categoryCategory:Okra dishes Tekre

Maana (Anglindi: Okra bɩ okro) (US: /ˈoʊkrə/, UK: /ˈɒkrə/), Abelmoschus esculentus, sẽn be tẽns kẽer sẽn gomd Anglais wã pʋgẽ n boond tɩ pag nug-bi-bees (Anglindi: Ladies fingers) yaa bõn-buud sẽn tar bloog tɩb sẽn yit Mallow zakã pʋgẽ. A tara bõn-buud-vɩɩs sẽn yaa bõn-buudu. B pa wʋmd a Okra sẽn yit zĩig ning ye. B pa wʋmda a Okra wã sẽn yit zĩig ningã ye.[1][2][3]


A sẽn yit ni

A Abelmoschus yaa neo-latɛn sẽn yit Arab bɩ a yaa a Abouu المِسْك (ʾabū l-misk, "misk ba"), la latɛn gomdã sẽn yaa "esculentus" wã wilgdame tɩ ned tõe n dɩ-a lame. B ra gomda gom-biig ning sẽn boond tɩ okra wã n sɩng yʋʋmd 1679 wã. Gom-biig ning sẽn yaa gumbo wã yaa gom-bi-bɩɩg sẽn yit a Loizĩna kreol buud-gomdã pʋgẽ, la yaa Umbundu gom-biig ning sẽn boond tɩ ochinggômbo, bɩ Kimbundu gom-zug ning sẽn boond t'a ki-ngombo. Baa ne Etazĩni tẽns wʋsg pʋsẽ gom-biig ning sẽn yaa gumbo wã sẽn dat n yeel tɩ rɩɩb sẽn yaa gumbu wã, Kibɩ-kãsengã zĩ-kãens wʋsg tõe n dɩka gom-bi-kãnga n wilg tɩ b gomda bõn-buudã la bõn-buudu yelle wa gom-biig a taab wʋsg sẽn be Afirik nebã sẽn be Amerikã pʋsẽ.[4]

Sɩngdga, yẽgende

Maan yaa alopolyploid sẽn pa tar sor n pa tõe n bãng a sẽn yaa a soaba. La b sẽn da yeel tɩ b na n wa rɩt-b lame wã yaa Abelmoschus ficulneus, A. tuberculatus la okra buud sẽn yaa "diplɔid" wã. B pa mi neb nins sẽn yaa we-rũng rãmbã sɩd ye (b sẽn pa mi neb sẽn yaa buud toor-toorã ye). Nebã mii okra wã hal pĩnd wẽndẽ. Gɛrk la Rom zamaanẽ, b sẽn da be Eziptã, b ra bʋta okra, la b yãa bõn-naands sẽn be a pʋgẽ a Faraõ wẽnd-doogẽ wã la a yaa zĩig sẽn be Afirik la Azi soolmẽ wã. A Okra yita Afirik sẽn be zĩ-kãnga, la a ra bɩɩsdame tẽns a taab sẽn be tẽns a taab pʋsẽ, n paas Ɛnd soolmẽ wã. la yʋʋmd 1800 soabã pʋgẽ, b yãa zĩm-dãmb sẽn be zĩ-zĩisẽ, sẽn be Nils-Wẽngã pʋga, Soedan soolmẽ wã. A Okra ra kẽnga Erop pipi n paam n deeg a Hispania. A Abu al-Abbas al-Nabati n zĩnd Erop rãmb sʋka, n wa n tɩ wilg tɩ b ra rɩtga tɩɩgã yʋʋmd 1216 wã. Sẽn yit Arɩbi wã, tɩɩgã yalsa Mediterane wã ne wĩntoogã.[5]

Rɩlgre bɩɩ dɩɩb sẽn yaa sõma

Okra sẽn yaa toor-toorã tar koom sẽn yaa 90%, protein sẽn yaa 2%, carbohydrate sẽn yaa 7%, la fats sẽn pa tar yõodã. A sã n yaa gram 100 bɩ a sã n yaa a sã n pa tarã, a yaa bõn-vɩɩm sẽn tar fɩtɛɛrã, a Vãtamiin C la a K sẽn yaa b sẽn dɩt daar fãa wã sẽn yɩɩd 20%.

Naana[edit | edit source]

Maan tib mi'a nasaar tẽmse wʋsgo "Ladies fingers" bɩ ochro.

Sebtiisi[edit | edit source]

  1. https://web.archive.org/web/20190207015249/http://www.theplantlist.org/tpl1.1/record/kew-2609574
  2. https://www.bbcgoodfood.com/glossary/okra-glossary
  3. http://books.nap.edu/openbook.php?record_id=11763
  4. https://www.merriam-webster.com/dictionary/Abelmoschus
  5. https://latin-dictionary.net/definition/19365/esculentus-esculenta-esculentum#:~:text=esculentus,%20esculenta,%20esculentum,food,%20fit%20to%20be%20eaten