Wp/mos/Lithuanian cross crafting

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Lithuanian cross crafting

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

Lithuanian cross crafting

A memorial cross in Lithuania

(Lithuanian: Lietuvos kryždirbystė) b sẽn maand bũmb nins sẽn yaa wa b sẽn da maandã. Bãngr-do-kãens la b maan-b yaa bũmb sẽn tar yõod wʋsg ne Lithuanian culture nebã. Tẽngã Roman Catholic rãmbã tara lisg-n-tɩrs ne Lithuania. Yʋʋmd 1800 soabã pʋgẽ, sẽn sɩng ne Lithuania sẽn lebg Russian Empire soolmã pʋɩɩr, yaa Lithuanian people nebã n da nong-b n maan maan maan-kãnga.

B maana karengã ne tɩɩs sẽn yaa wa b sẽn yãt-b tɩ b yãt-ba, la wakat ninga b tara sãnemã me. B sẽn boond b nin-buiidã tɩ kryždirbiai wã kẽnda tẽn-zẽmsã fãa. A Vincas Svirskis (1835-1916) sẽn da zãms a meng n maand bũmb ning ne a meng wã yaa Lithuania ned sẽn da mi n maand bũmb ne a sãbsã.[1] A UNESCO sẽn yãg tɩ b kẽesd Lithuania cross-craftsã yʋʋmd "Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity"2001 wã pʋgẽ, b sẽn yãg n wilg tɩ yaa bõn-naands sẽn tar yõod wʋsg ne ninsaalbã. Yʋʋmd 2017 me, b gʋlsda b sẽn maand bũmb ning sẽn yaa b sẽn maand ne taab n maand bũmb ning buud toor-toorã, b sẽn maandã, la b sẽn maand a taab ne b sẽn maand to-to wã.[2] Tẽns a taab pʋsẽ, b mii bũmb wʋsg sẽn yaa wa kug, kug la jewelry sãnemã sẽn yaa toor-toorã, la b mi bũmb wʋsg sẽn be teed nins b sẽn maand tɩ b maand tɩ b maan tɩ b maan bõn-naandsã. Mak-sõma n be yaa Celtic crosses, Ethiopian crosses la Armenian crosses.

Kibe la b sẽn da maand to-to[edit | edit source]

B sẽn da wa n naan n naan n paasd kiris-neb nins sẽn da yaa kiris-neb rãmbã Christian Religious art ne b sẽn da maand bũmb ninsã, b ra maanda woto Baltic mythology.[3] Sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd 15 soabã, b pa sak n sak n na n maan karengã ye, b baooda karengã sẽn na n yɩt n zẽk-a (nẽed n bao nimbãan-zoeer bɩ koglg, sẽn ki wã, Wẽnnaam bɩ nin-sõamy wã waoogr yĩnga, la a taab) - karengã baoob la a yãkgo, karengã me baoob la b yãkgo, n paas karengã, n kõ-a, n kõ a Zeova, n kẽng karengã-doogã, n yɩɩl la tʋʋm a taab sẽn be ne rẽ, la b yõogd bãnã. Tẽngã sẽn yaa kiris-ned buud fãa (bãngr-goamã b sẽn meẽ wã yaa tẽn-tẽns la tẽn-tẽnsã) la ninsaal sẽn pa mi b mensã ne siglgã (bãngrã b meẽ wã bee koom sẽn yaa sõma wã sẽn be koomẽ wã, la kug-sõamyã, la tɩɩs sẽn yaa sõma zugã).[4] B ningda sãnbrã sẽn yaa buud toor-toorã, sẽn boond tɩ Lietuviškasis kryžiusã, sor-dãmbã pʋga, yaoodẽ wã, roogã pʋga, la wẽnd-doogẽ wã. Yaa b sẽn maan-b woto wã n kɩt tɩ b bãng tɩ b yaa nin-buiidã. B sẽn tar mitr a yembr n ta mitr a nu wã, b getda tɩ b tara bõn-naands sẽn yaa tɩlɛ, wĩntoogã, bõn-buudã la vɩɩm tɩɩgã. B sã n dat n pʋʋs Wẽnnaam barka, b maanda sãnem-sɩd-n-kãnga n tẽeg b kũum yelle, wall b maand-b zĩig kẽer tɩ b kogl b tẽebã. Hal rũndã-rũndã me, b meega zãmb n na n wilg b sẽn da be tẽn-bɛdẽ wã, b sẽn maan kʋɩlem bɩ b sẽn maan kibsã zĩisẽ, b sẽn tẽegd b sẽn ki wã, b maandẽ bũmb sẽn tar yõod wʋsgo, b maand-b yʋʋm kobs-kãsemse, Hill of Crosses b kogendẽ so-pakdb la b manegd zĩ-sõamyã. Rɩk-rãmbã tãnga zãada bõn-kãens wʋsgo. B sẽn maand bõn-naandsã wõnda gũusd ne tẽng ning b sẽn yãk tɩ b tõe n maan-a wã, tɩ b tõe ne-a n yɩ wa b sẽn da boond tɩ kapẽr-pʋʋs (tõnd sẽn boond tɩ "koplytstulpis" wã) - yaa gãn-pʋʋsg sẽn tar tãb-pʋʋg a yembr bɩ tãb-tõnd a yembr n tar bõn-naandb sẽn yaa sõma, tɩ b get-b tɩ b yaa toor-toorã, tɩ b yaa toore, tɩ b sẽn yaa bilfã yaa toore).[5] Dzūkija soolmẽ wã, b manegda karengã ne bõn-buudb, tɩbse, la b manegda b sãnem-n-tɩrsã. Samogitia wã, b manegda pʋg-paal a Virgin Mary bõn-naands n maneg-b ne b tãnsã. Rũndã-rũndã, b tʋmdda tʋʋm-tʋmdb sẽn yɩɩd 200 sẽn maand tʋʋm-kãsems ne b mens ne b taabã.[6]

Fot ramba[edit | edit source]

Ges-y mè[edit | edit source]

Seb-neng sebre[edit | edit source]

  1. A Kevin O'Connor (2006). Baltik tẽnsã laloa la b minundã. Greenwood sẽn yiisd sɛbã. ISBN 978-0-313-33125-1.
  2. "Delmonai sẽn yit Litɩvẽ Kãsenga". savadas.lnkc.lt Litɩvẽ tẽn-tẽngã nin-tũudbã sɛk roogo. A paama-a yʋʋm 2023 sigr kiuug rasem 10.
  3. A Nemira Gutautienė. "Kryždirbystė". Sɩns la ẽnsiklopedi wã yiisg sull (Litɩvẽ kʋdemdã fãa ẽnsiklopedi wã). B paama-a-la yʋʋm 2023 sigr kiuug rasem 10.
  4. "Kãab-n-tʋʋmd la a makrã Litvani". savadas.lnkc.lt. Litɩvẽ tẽn-tẽngã nin-tũudb sɛkda. B paama-a-la yʋʋm 2023 sigr kiuug rasem 10.

Sebtiise[edit | edit source]

  1. //books.google.com/books?id=8Dl2i1Fkd_cC&q=Vincas+Svirskis+1916&pg=PA229
  2. https://savadas.lnkc.lt/en/elements/element-list/cross-crafting-and-its-symbolism-in-lithuania/
  3. https://www.vle.lt/straipsnis/kryzdirbyste/
  4. https://savadas.lnkc.lt/en/elements/element-list/cross-crafting-and-its-symbolism-in-lithuania/
  5. https://savadas.lnkc.lt/en/elements/element-list/cross-crafting-and-its-symbolism-in-lithuania/
  6. https://www.vle.lt/straipsnis/kryzdirbyste/