Wp/mos/Lhamo

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Lhamo
lhamo
music genre, type of dance, theatrical genre
Country of originPeople's Republic of China Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00208, https://ich.unesco.org/fr/RL/00208, https://ich.unesco.org/es/RL/00208 Tekre
Dance of the Lord of Death and his Consort, Paro, Bhutan, at a tsechu festival in 2006.
Lhamo during Qing dynasty
Ache Lhamo in front of Gongkar Dzong, 1939

Lhamo, bɩ Ache Lhamo yaa Tibet tẽng sẽn yaa tẽng sẽn yaa tẽn-tẽng ne mizik la kibs sẽn zĩnd yʋʋm kobs-gĩnd pʋsẽ. B sẽn maand yɩɩlã yaa sõss la sõss sẽn yaa nana, la b sẽn maand komedi la kʋdemd sẽn yaa wẽnga. B sẽn maan yɩɩl-kãsemsã yaa pĩnd wẽndẽ Indi wã Buddismã nebã kibarã, nin-kãsems vɩɩm la Tibet nebã sẽn da beẽ wã. La yɩɩl ne yɩɩl nins b sẽn maandã wilgdame tɩ b ra yaa neb sẽn da be Tibɛt soolmẽ wã.

Neb wʋsg sẽn tar buud toor-toor ne a woto wã bee Bhutan la tẽns a taab pʋsẽ, tɩ b get-b ne Tibet Buddismã la Tibetan buud-gomdã. Lhamo wã, b tara lekoll a tãabo: Kyimulunga, Gyangara la Chungba.[1]

Kibsa[edit | edit source]

B sẽn da gomd ne noorã, b wilgame tɩ b ra sakda a Thang Tong Gyalpo sẽn yaa yʋʋm kob-gĩnd 14 soabã n lugl Ache Lhamo nebã. B getame tɩ Lhamo tara sɩɩg la sɩɩg sẽn pa tar yẽgre.[2] Ache Lhamo sẽn maand to-to wã pa toeem wʋsg hal b sẽn sɩng a Zeova tʋʋmdã yʋʋmd 1400 la 1500 wã ye. Rũndã-rũndã, b maanda tʋʋm-no-kãsems a yembr n yaool n sɩng tʋʋm-noodã fãa. B paka futu sẽn yaa sɩda, b yɩɩla, b dansda la b tũda mizikã minim sõma.

Sẽn yaa bilf la b mi Lhamo tãb-biisã sẽn wa n beẽ hal tɩ ta a Dalai Lama a nu soabã, Ngawang Lobsang Gyatso (1617-1682 A.D.) wakatã. B gʋlsa b sẽn da yãtã, la b sẽn yã tɩ b gʋlsa yʋʋmd 1695 n tãag 1705 wã. Sã n yaa ne gom-biis kẽer sẽn be noorẽ wã, Dalai Lama a nu soabã n maanẽ zĩm-biisã la zĩm-yũudbã (Tibet: Ngonpa) fu-rãmba, sẽn yaa a meng sogsgã n kɩt tɩ b maan woto. Yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã sɩngrẽ, b ra maandẽ Ache Lhamo yɩɩr Tibetã fãa pʋgẽ. Tẽns nins fãa sẽn yaa kãsmã ra tara neb sẽn maand yɩɩr n maandẽ n kõ tẽngã nebã yʋʋmd fãa.

Neb kẽer sẽn yaa nin-kãsems sẽn yaa Tashi Sholpa, Chongye Phundun, Shangpa, Gyalkhara, Chungpa la Kyormulung n nong n yaa neb wʋsg n maand kibs nins sẽn be Norbu Lhingkha, Drepung klo-kãsengã la Sera klo-kãsengẽ wã. Neb nins sẽn maand yɩɩlã yaa maan-kʋʋdb la neb nins sẽn nong a Lham. Tibɛt nebã wʋsg mii aari wã (Tibɛt namthars) n yɩɩnd b mens yĩnga, wall b sẽn na n maan tɩ b paam sũ-noog b tigissã sasa. Lhamo wã buud toor-toorã fãa bee b sẽn da boond tɩ bobã la b sẽn boond tɩ cymbalã zugu.[3]

Sɩbẽn kʋdemdã pʋgẽ, b boond opera wã tɩ Al-che-lha-mo, la b getame tɩ filimã pʋgẽ, b sẽn boond tɩ lha-mo-ba wã la b sẽn gʋls tɩ khrab-gzhung wã yaa yʋʋm tus la b sẽn yã tɩ b wilgame tɩ b bãngda Tibet nebã buud-goamdã yam yʋʋm tus la kobs pʋsẽ. B getame tɩ yaa "tɩɩb nin-buiid" sẽn be Tibɛtã buud-gomdã pʋgẽ, la b kẽes-a UNESCO sẽn gʋls yʋʋmd 2009 wã pʋgẽ "Tãnd sẽn get bũmb nins sẽn pa tar yõod ne ninsaalbã" wã pʋgẽ.[4]

A Tong Gyalpo[edit | edit source]

B tẽedame tɩ b sẽn sɩng a Ache Lhamo bɩ a Tibetan Opera wã yaa yʋʋm kob-gĩnd 14 soabã sẽn boond t'a Thang Tong Gyalpo, sẽn dog ne kom-bɩɩs zakã pʋgẽ, Tibet soolmã Shigatse soolmẽ wã, yʋʋmd 1361 wã. A roagdbã sẽn da wa n yaa bi-bɩɩga, b pʋd-a-la t'a Trowobendon la b tʋm-a-yã a tẽn-tẽngã monastɛɛrẽ n zãms b bãngrã. A zĩnda moasã zãmsg pʋgẽ yʋʋm wʋsg la a lebg n lebg nin-tɩrs wʋsgo, t'a paam t'a yʋʋr boond t'a Tsuendue Sangpo. Rẽ poore, a waame Lhasa n na n paam bãngr wʋsgo. Daar a ye, a sẽn be Lhasa ko-kãsengã sẽn be ko-kãsengẽ wã, a yãenda neb wʋsg sẽn pa tõe n tɩ pɩʋʋg ko-kãsengrã, b sẽn da pa tar ligd sẽn sekã yĩnga. A kosa so-pakã t'a bas-b tɩ b pɩʋʋg kʋɩlgã zaalem. A sẽn wa n na n maan woto wã, a ra pa le tõe n maan bũmb a to ye.

A ra baoodame tɩ b maan tʋʋm wʋsg n tõog n tõog n me ko-kãsengã. Woto, a sẽn da wa n be Chowo Ri wã, a yãka saam-bi-poak a yopoe a sẽn da tʋmd ne a tʋʋmdã pʋgẽ, n yi Tibɛt tẽngã, a sẽn be Lhoka soolmẽ wã, n zãms-b yɩɩl la kibs kẽer. B ra tara yɩɩl-kãnga, n manegd-b ne fu-rãmba, n kẽnd tẽn-kɩrms la tẽn-bɛds pʋsẽ n na n paam ligd n na n yɩɩl. Yogã ra wẽeda bobs la b wẽeda kobs-n-taase, tɩ kom-bõonegã ra dans la b yɩɩl. Neb nins sẽn da be be wã sẽn da pẽgd-b wã, b bool-b lame tɩ "wẽnnaam-dãmba" (Tibet: Lhamo); b sẽn sɩng n boond-b tɩ Wẽnnaam-pugli.  (Tibetan: Ache Lhamo); Ache Lhaamo traditions wã zĩnda sɩngrẽ wã.

Yʋʋm wʋsg pʋgẽ, a Thang Tong Gyalpo tõog n me koom-koglgã tẽms 58 la tẽms 60 ne tɩɩs n tɩ kẽ tẽn-bɛdse. A kiime a yʋʋm wʋsg Toe Riwoche yʋʋmd 1485 wã.

A sẽn da maan a gãdgã, a sẽn da maan bũmb wʋsg ne a gãdmã, a sẽn maan bũmb ninsã ket n beẽ rũndã-rũndã, Tibet la Bhutan soolmẽ wã. A Zeova Kaset rãmbã sẽn da wa n be tẽngã zugã, b ra maanda b sẽn da tõe n maan bũmb ninsã. B sẽn wa n wa n na n wa ki wã, b ningda b bõn-naandg b sẽn maand ne-a wã.

Neb nins sẽn maan yɩɩl sõma[edit | edit source]

  • Namgyal Lhamo

Ges-y me[edit | edit source]

  • Yungchen Lhamo
  • Namling tẽnga, Xiangba Tibetan opera roog

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://api.semanticscholar.org/CorpusID:49340054
  2. https://www.jstor.org/stable/43187296
  3. https://www.jstor.org/stable/43300123
  4. https://ich.unesco.org/en/RL/tibetan-opera-00208
  • v
  • t
  • e

UNESCO Oral and Intangible Heritage of Humanity: Music

  • Aka polyphony
  • Albanian folk iso-polyphony
  • Angklung
  • Aqyn
  • Arabic maqam
  • Arirang
  • Ashiqs of Azerbaijan
  • Azerbaijani tar
  • Baul music
  • Bećarac
  • Bigwala
  • Biyelgee
  • Bistritsa Babi
  • Bumba-meu-boi from Maranhão
  • Byzantine music
  • Dainichido Bugaku
  • Beijing opera
  • Candombe
  • Cante Alentejano
  • Cantonese opera
  • Cantu a tenore
  • Ca trù
  • Cremona violins
  • Doina
  • Duduk
  • Eshuva
  • Fado
  • Frevo
  • Fujara
  • Gagaku
  • Gagok
  • Garifuna music
  • Georgian vocal polyphony
  • Gong culture
  • Guqin
  • Gwoka
  • Hua'er
  • Hudhud chants
  • Jongmyo Jereyak
  • Iraqi Maqam
  • Istrian scale
  • Kgal Laox
  • Khuumii
  • Klapa
  • Koodiyattam
  • Khorasan Bakhshi
  • Kumi odori
  • Kunqu
  • Lhamo
  • Long song
  • Maloya
  • Meshrep
  • Morin khuur
  • Mugham
  • Muqam
  • Nanyin
  • Nhã nhạc
  • Nongak
  • Ojkanje singing
  • Pansori
  • Pirekua
  • Quan họ
  • Qudud Halabiya
  • Radif
  • Reggae
  • Rebetiko
  • Sama
  • Samba de roda
  • Seto Leelo
  • Shashmaqam
  • Silbo Gomero
  • Slovácko Verbuňk
  • Song of Sana'a
  • Sosso Bala
  • Sutartinės
  • Táncház
  • The Song of the Sibyl
  • Tumba francesa
  • Vallenato
  • Vedic chant
  • Wayang kulit
  • Xi'an guyue
  • Xoan singing