Wp/mos/Kihnu

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Kihnu
Kihnu
island
CountryEstonia Tekre
Located in the administrative territorial entityKihnu Rural Municipality Tekre
Located in time zoneUTC+02:00, Eastern European Time Tekre
Located in or next to body of waterGulf of Riga Tekre
Coordinate location58°7′43″N 23°59′5″E Tekre
Country of originEstonia Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity Tekre
Postal code88005 Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00042, https://ich.unesco.org/fr/RL/00042, https://ich.unesco.org/es/RL/00042 Tekre
Category for mapsCategory:Maps of Kihnu Tekre
Map

Kihnu yaa tẽng sẽn be Baltik mogrã pʋgẽ. Ne a zĩiga sẽn yaa 16.4 km2 (6.3 sq mi), a yaa tẽn-kãseng ning sẽn be Rɩgɩ kʋɩlgã pʋgẽ[1] wã la tẽn-kãseng a yopoe soabã Estoni. Ne a woglem sẽn ta a 7 km (4.3 mi) la a yalmã sẽn ta a 3.2 kilometres wã, tẽn-gãongã zĩig ning sẽn yaa kãseng n yɩɩdã yaa 8.9 metres (29.2 ft) sẽn yɩɩd mogrã.

Kihnu bee Pärnu tẽnga pʋga, la ne tẽn-kɩrems nins sẽn pẽ-a wã, a yaa Kihnu tẽnga, sẽn yaa tẽn-kɩrems nins sẽn yaa bõoneg n yɩɩdã a ye, t'a zĩig yaa 16.8 km2 (6.5 sq mi).

Yʋʋmd 2007 soabã pʋgẽ, neb 604 n da be Kihnu, tɩ bãmb 69 yaa lekoll karen-biisi. Tẽns a naasã yaa Lemsi, Linaküla, Rootsiküla, la Sääre. Ned tõe n kẽnga Kihnu ne samd sẽn dɩkd minit piig la a nu n yi Pärnu, bɩ ne batayo, tɩ soayã rɩkd lɛɛr a tãab n yit Pärnu la a yembr n yit Manilaid. Zĩ-lillã sasa, mogrã sã n wa lebg zʋʋdo, ned tõe n kẽe koom-koglg n ta tẽn-kãngã.

A Manilaid sẽn be tẽn-bil ning sẽn pẽ-a wã (bɩ Manija, Manõja sẽn yaa Kihnu buud gom-bilã pʋgẽ) neb sẽn yit Kihnu n zĩnd be hal yʋʋmd 1933 wã, tɩ rẽ kɩt tɩ b tar a buudã la a minimã.

UNESCO wilgame t'a Kihnu ne a rog-n-migsã yaa ninsaalb laog la b rog-n-migs sẽn pa tõe n yã ne no-rɩk kiuug rasem a 7 yʋʋm 2003.[2][3]

B leb n boond-a lame tɩ Kihnumua, tẽngã goam pʋgẽ. Zĩ-zẽna, b boond-b lame tɩ Ķīļu ne Letton, Kynö ne Standard Swede, Kin ne Estonian Swedish, la sẽn sɩng ne pĩnd wẽndẽ wã, Kühnö ne German. Estonian wã, b sẽn boond tɩ Estonian wã, b makda zĩ-kãnga n makd Kihnu-rãmbã fu-rot sẽn tar bãnd n makd zĩ-kãnga. No-rɩk-n-mik toor-toor n be sẽn kẽed ne Kihnu yʋʋrã sẽn yit zĩig ninga, la b pa tõe n zems taab ye. Sebr ning b sẽn gʋls pipi n wilg t'a yʋʋr yaa Kyne, yaa yʋʋmd 1386 soabã.[4]

Kẽer[edit | edit source]

Sẽn mik tɩ Kihnu nebã ra nong n bee mogrẽ wã yĩnga, pagb n da get b vɩɩmã daar fãa yelle, la b ra yaa tẽn-kãng buud-goamã laog gũuda, sẽn naag ne nug-tʋʋmde, reem, reem la mizikã. Yaool n yaa bũmb sẽn tar yõod wʋsg tẽn-kãngã nebã minundã pʋgẽ, la b maand-a-la ne nug-tʋʋmã, tũudmã kibsã la kibs-kãsems a taab sasa. B leb n yɩɩla yɩɩn-kʋdse, la b yeelg fu-yerd sẽn tar bõn-yood la b yãgd ne yãgbo. B maanda yikãadb sẽn yaa toore, tɩ b get-b wa Kihnu buud-goamã sẽn tar "bãngr-gomd sẽn yaa toogã la sẽn yaa vẽenegã".[5]

Kihnu nebã mii b nug-tʋʋmd la b minim ne b futã sẽn yaa toor-toorã, tɩ neb wʋsg ket n yeelgd rũndã-rũndã. Wala makre, fu-rɩt sẽn tar gãndo, fu-rɩt sẽn tar makrã, la fu-rɩt sẽn tar makrã. Pagb nins sẽn yaa kom-bɩɩsã ra tigimda taab yʋng n maand tʋʋm-teedo (ülalistmine, sẽn dat n yeel tɩ "yalsã (yalsã) sẽn kaoos (yalsã) ").

Bur-nood nins b sẽn da maand tẽn-kãnga pʋgẽ wã yaa bur sẽn tar zom-biisi, porze, bɩ baltik zĩm-gãmbr sẽn paas kooma; zĩm-yõgdb sẽn da segend zĩm-gãmbrã; la b sẽn da rɩt ko-miis sẽn tar yũ-noogo, sẽn da yaa rɩɩb sẽn tar yõod kãadem sasa.[6] Kihnuu wã, b maanda kʋɩl-zẽed yõodo, la b geta kʋɩl-zẽedã nemd wa rɩɩb sẽn tar yõod wʋsgo. Sẽn le paasde, b rɩka b sẽn boond tɩ Mergansers (vɩɩm liuuli) n maan bũmbu. B leb n dɩka bũmbu n maan bũmbu. [ citation yaa tɩlae ]

Yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã la 20 soabã sɩngrẽ, Kihnu nebã wʋsg lebga koom-kogendba. B nin-kãsems n da be b sʋka, yaa kapitẽ Enn Uuetoa, b sẽn boond me t'a Kihnu Jõnn (1848 - 1913; Jõnn la b sẽn boond Enn wã).

Yɛl buud-gomde[edit | edit source]

B tagsdame tɩ Kihnu buud-gomdã yaa Estonian buud-gomd sẽn be goabg babgẽ wã buud-goam a taab sẽn yaa Saaremaa, Muhu, la Hiiumaa buud-goamã. A pa wõnd Estonia rãmb buud-goam a taabã sẽn gomd tɩ b pa gomd tɩ b pa wʋmd taab ye. B sẽn gomd buud-gomdã pʋgẽ wã yaa tãntãntã. Swedish goam n be gom-biisã la b sẽn gomd to-to wã pʋgẽ.

Zĩiga la a toeengã[edit | edit source]

Tẽngã yaa zĩ-kugrẽ, la a kʋɩl-koɛɛnga yaa kug-lakd sẽn tar n yɩɩd tẽn-bõoneg pis-nu, sẽn yaa bõn-yɩgdɩ wã gãag zĩiga. Tẽnga sẽn zãr ne tãensã, mogrã tãens la a yaangã sẽn be a yaangã pʋgẽ wã, a zẽkdame n ta 29.6 metres sẽn yɩɩd mogrã.[7]

Tẽnga wĩndg babgẽ, tẽn-gãongã zãntlem taa metr 29,6 sẽn yɩɩd mogrã rʋʋnde.

Climate data for Kihnu (normals 1991–2020, extremes 1931–present)
Month Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Year
Record high °C (°F) 8.1

(46.6)

6.4

(43.5)

15.0

(59.0)

23.9

(75.0)

29.3

(84.7)

30.6

(87.1)

31.8

(89.2)

31.7

(89.1)

26.6

(79.9)

19.3

(66.7)

12.5

(54.5)

9.3

(48.7)

31.8

(89.2)

Mean daily maximum °C (°F) 0.0

(32.0)

−1

(30)

1.8

(35.2)

7.6

(45.7)

14.0

(57.2)

18.1

(64.6)

21.3

(70.3)

20.7

(69.3)

16.1

(61.0)

10.2

(50.4)

5.4

(41.7)

2.3

(36.1)

9.7

(49.5)

Daily mean °C (°F) −1.7

(28.9)

−2.9

(26.8)

−0.5

(31.1)

4.5

(40.1)

10.5

(50.9)

14.9

(58.8)

18.3

(64.9)

18.0

(64.4)

13.8

(56.8)

8.3

(46.9)

3.8

(38.8)

0.8

(33.4)

7.3

(45.1)

Mean daily minimum °C (°F) −3.6

(25.5)

−4.9

(23.2)

−2.7

(27.1)

2.1

(35.8)

7.7

(45.9)

12.3

(54.1)

15.6

(60.1)

15.4

(59.7)

11.5

(52.7)

6.4

(43.5)

2.1

(35.8)

−1

(30)

5.1

(41.2)

Record low °C (°F) −32.4

(−26.3)

−30.8

(−23.4)

−22.6

(−8.7)

−15.7

(3.7)

−2

(28)

3.2

(37.8)

7.1

(44.8)

6.1

(43.0)

0.6

(33.1)

−5.5

(22.1)

−14.5

(5.9)

−29.5

(−21.1)

−32.4

(−26.3)

Average precipitation mm (inches) 42

(1.7)

35

(1.4)

33

(1.3)

33

(1.3)

36

(1.4)

59

(2.3)

62

(2.4)

66

(2.6)

54

(2.1)

67

(2.6)

57

(2.2)

52

(2.0)

595

(23.4)

Average precipitation days (≥ 1.0 mm) 9 7 7 7 7 8 8 9 10 11 12 11 106
Average relative humidity (%) 88 88 85 80 77 80 79 79 81 83 86 87 83
Source: Estonian Weather Service (precipitation days, 1971–2000)

Fot-rãmb[edit | edit source]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://web.archive.org/web/20160815062015/http://www.estonica.org/en/Nature/West-Estonian_islands/The_islands_in_the_V%C3%A4inameri_Sea_and_the_Gulf_of_Riga/
  2. https://ich.unesco.org/en/RL/kihnu-cultural-space-00042
  3. https://web.archive.org/web/20231002035925/https://europeguidebook.com/estonia
  4. https://www.eki.ee/dict/knr/
  5. http://www.kultuuriruum.ee/en/kihnu-pulm-en/
  6. http://www.kultuuriruum.ee/en/toit-en/
  7. https://web.archive.org/web/20160815062015/http://www.estonica.org/en/Nature/West-Estonian_islands/The_islands_in_the_V%C3%A4inameri_Sea_and_the_Gulf_of_Riga/