Wp/mos/Khene

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Khene
A ye sẽn da be Isan

Khayen (/ˈkɛn/; b gʋlsd-a "Can" ne Ingɛrsa; Lao: ແຄນ; Thai: แคน, RTGS: khaen, b sẽn boond tɩ [khɛ̄ːn]; Khmer: គែន - Ken; Vietnamese: khèn) yaa Lao noorã yĩn-kãnga, a pipã sẽn yaa b sẽn maand ne bambu, sẽn yaa ne gãag sẽn yaa gãag ne gãagã. Khenã yaa Laos tẽnga tʋʋm-teedã.[1][2] Khenẽ wã yaa bũmb sẽn pa tõe n welg ne Laos vɩɩmã sẽn kengd zakã ne nin-buiidã zems-n-taar [3] la b gʋls-a-la UNESCO sẽn yãkã pʋgẽ yʋʋmd 2017 pʋgẽ.[4] A yaa Lao Isan buudã la Tao buud-goam kẽer sʋka, wala Tai dam Vëtnam tʋʋr-n-tʋʋr la Lao neb sẽn be Stung Treng tẽngẽ wã. A yaa lakhon ken, Cambodian wã sẽn yaa dansã drama buud sẽn tar khene wã n yaa instrument ning sẽn yaa kãseng n yɩɩd wã.[5][6]

Kene wã tũnugda ne ligdi sẽn yaa toor sẽn ka to sẽn yaa wa ligdi la/ wall sãnem. A yaa bũmb sẽn be ne tẽns nins sẽn be Zapõ wã sẽn tar bĩng sẽn pa tar bĩnd n boond tɩ "sheng" wã, wala yɩɩl nins sẽn boond tɩ harmonium, concertina, accordion, harmonica la bandoneon wã. [Tõnd sẽn na n tool-y neda]

Khenã tara lai, wall pentatoni wã sẽn yaa to-to, la a yaa buud a yiib (thang san la thang yao). A thang san zakã pʋgẽ, b beeda lai sutsanaen (G A C D E), lai po sai (C D F G A), la lai soi (D E G A B), la a thang yao zakã pʋgẽ, yaa lai yai (A C D E G) la lai noi (D F G A C). Lai po sai yaa buud-goam nins sẽn yaa pĩnd n tar pãng n yɩɩd buud-goams nins fãa, la Lai sutsanaen yaa "Lai Khaen ba". [ ] Khen tõe n yɩɩ yɩɩ yɩɩl wa b sẽn boond tɩ solo instrument (dio khene), wala b sẽn boond t'a wong pong lang la khene wong), wall b sẽn boond n'a a meng tɩ Lao bɩ Isan solo yɩɩl-gʋlsda (mor lam). A yɩɩla ne yɩɩl sẽn boond tɩ phin.

B sẽn gʋls yɩɩl nins b sẽn gʋls n kõ instrumentã yaa a Annea Lockwood, a Christopher Adler, a David Loeb la a Vera Ivanova.

Dɩt-yãk[edit | edit source]

Kene wã tara ton a yopoe ne a nii, la a yaa wa sẽn yaa a A-minor sẽn yaa Western diatonic sẽn yaa a soab n tar a kaamã: A, B, C, D, E, F, la G. Kene wã tõe n yɩɩ ne sor-kãsenga, la b pa tõe n deng n deng n yɩɩl a ye, b sã n wa yãk a rẽnna, la b kaoog a rẽnnã ye.

Rɩt-rãmbã[edit | edit source]

Kene wã yaa buud toor-toor:

  • Khayen hok (แคนหก, hok sẽn dat n yeel tɩ"six") - karẽn-bi-pugl sẽn tar piis 12 ne pʋ-sʋk a yiibu; b wae n da rɩkda-a-la kamb wall neb sẽn sɩng b tʋʋmdã pʋgẽ, wall b ra koosda ra-pakdb.
  • Khaen jet (แคนเจ็ด, jet sẽn dat n yeel tɩ"seven"): yaa kaam sẽn tar pãng sẽn ta pĩndã, la yaa ne pip 14 sẽn be rẽnna a 7 pʋg
  • Khayen pet (แคนแปด, pets sẽn dat n yeel tɩ"eight"): sẽn yaa sʋka, sẽn tar pip 16 n be rɔɔg a 8 pʋgẽ; yaa buud-goam ning b sẽn tũnugd ne wʋsg n yɩɩda
  • Khayen gao (แคนเก้า, gao sẽn dat n yeel tɩ "saas") - khaen sẽn tar pip 18 sẽn be rẽnna a 9 pʋgẽ.
  • Khaen sip (แคนสิบ, sip sẽn dat n yeel tɩ "ten"): khaen paet wã "bõoname" buud-gomd; b pa tũnugd ne-a wʋsg ye

D sẽn be Azi-dʋʋg-dʋma wã pʋgẽ[edit | edit source]

Khayen

Etazĩni, sẽn yaa khaen-nin-kãsengã yaa Zuif-rãmbã sẽn dog-a ne zoangre, a Bounseung Synanonh. A Synanonh sɩngame n yɩɩla khaen yʋʋm piig la a yiibu la a wa n wa n pa yãnd n ta yʋʋm 15. A Synanonh sẽn yaa karen-saambã yiisa Etazĩni n lebg roogd yʋʋm 1980 wã sɩngrẽ. [7] Yʋʋmd 1987 wã, a yɩɩla a Reagan sẽn da be Azuuri wã. A ra yɩɩla ne a World Music Institute a Terry Miller sẽn yaa tẽng zug bãngd a ye. Yʋʋmd 2007 wã, a yɩɩla a Smithsonian Folklife Festival wã sẽn be Washington, D.C. wã.[8] Tao-tao tẽnga, sẽn yaa kãsenga khaen solo wã yaa yʋng-sẽn-kalemdã Sombat Simla. B sẽn da wa n boond tɩ "Crookers" wã, b ra yaa b sẽn da boond tɩ "Aerosmith's Pump" (1989), "Cranberries' To the Faithful Departed" (1996), la "Yes's The Ladder" (1999) wã. Yʋʋmd 2000 wã sɩngrẽ, a Jonny Olsen sẽn yaa Californi-dãmb sẽn be khaen wã ra yaa nin-buiidã sẽn be Laos la Thaïlande. A yɩɩla Thaïlande, a yɩɩ yɩɩla ne nebã. A Stephen Molyneux (Etat-Unis) yɩɩla khaen a filimã The Arbitrary State (2010), The Stars Are the Light Show (2012), Wings and Circles (2016), la a yɩɩl kẽer pʋgẽ. A Molyneux ra ra tara khaen n sak n na n paam n paam n sak n bãng instrumentã n wa n be Laos la Thaïlande.

Ges-y me[edit | edit source]

  • Water organ
  • Sompoton
  • Ploong
  • Sheng (instrument)
  • Lusheng
  • Gourd mouth organ

Dẽn-kãsems[edit | edit source]

Biiblã sẽn gomd bũmb ninsã[edit | edit source]

  • Miller, Terry E. Traditional Music of the Lao: Kaen Playing and Mawlum Singing in Northeast Thailand (1985). Contributions in Intercultural and Comparative Studies, no. 13. Westport, Connecticut: Greenwood Press.
  • Miller, Terry E. An Introduction to Playing the Kaen (1980). Kent, Ohio: Terry E. Miller.
  • Lilly, Joseph An Introduction to the Khaen of Laos:The Free-Reed Journal Articles and Essays Featuring Classical Free-Reed Instruments and Performers

Sẽn beẽ wã[edit | edit source]

  1. https://culture360.asef.org/news-events/exhibition-voices-of-the-wind-traditional-instruments-in-laos/
  2. https://www.golaos.tours/laotian-traditional-music/
  3. https://laotiantimes.com/2018/04/14/laos-celebrates-khaen-music-unesco-world-intangible-cultural-heritage/
  4. https://ich.unesco.org/en/lists
  5. http://www.jiras.se/lakhaon2010/kraythong/info.html
  6. http://unesdoc.unesco.org/images/0013/001352/135258eb.pdf
  7. https://www.arts.gov/honors/heritage/bounxeung-synanonh
  8. https://www.actaonline.org/the-khene-a-quintessential-lao-instrument/