Wp/mos/Karatsu Kunchi

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Karatsu Kunchi
Karatsu Kunchi
matsuri, kunchi
Part ofYama, Hoko, Yatai, float festivals in Japan Tekre
CountryJapan Tekre
Located in the administrative territorial entityKaratsu Tekre
Coordinate location33°26′43″N 129°58′3″E Tekre
Day in year for periodic occurrenceNovember 2, November 3, November 4 Tekre
Heritage designationImportant Intangible Folk Cultural Properties of Japan Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Official websitehttps://www.japan.travel/en/spot/326/ Tekre
UsesParade floats Tekre
Map

Karatsu Kunchi (唐津くんち; sẽn yaa "kunchi" sẽn dat n yeel tɩ kibs bala) yaa Zapõ kibs sẽn maand yʋʋmd fãa Karatsu tẽnga, Saga Prefecture, Japan's Kyūshū tẽngẽ.

Sẽn zems[edit | edit source]

Kibs-kãngã sẽn sɩngd no-bɩʋʋng kiuug rasem a 2 wã zaabr la a baasd rasem a 4 wã, daar fãa, b maanda yikãadb sẽn tar hikiyama piig la a naasã, la b maand fu-rot sẽn yaa wa samurai gãntikã, la b maand mogr koomã, n paas bõn-vɩɩs a taab sẽn yaa yel-solemde, tɩ b fãa maan ne raado, laak la teed a taab me. Yaa Karatsũ calender wã bõn-kãsenga, n kɩt tɩ neb wʋsg sẽn be zĩig fãa sẽn zems neb 150,000 la 500,000 sẽn yit zĩig ning sẽn gũbg-a wã wat be wakat fãa kibsã sẽn kaoosd rasem a tãab sasa.

Hikiyama on display.

Soab fãa sẽn ta metr a nu la a yoobe, la sẽn tar zɩslem sẽn ta ton a yiibu n tɩ ta a nu, yaa neb sull sẽn yãk b rãmb n na n tall-b n gilg tẽngã soay zutu. B yãk-b lame tɩ b tũ Karatsũ tẽn-kɩrems piig la a naase, n na n yɩɩl "En-ya! En-ya! En-ya! " bɩ "Yoi-sa! Yoi-sa! Yoi-sa!") B ra wʋmda tãb-bi-bɛd sẽn boond tɩ taiko rãmb sẽn wẽed tãb-bi-bɛdã. Yaa Shinto wẽn-doogã sẽn be be wã n sigl tigis-kãnga (a sẽn be be wã sɛɛgẽ la b bĩngd koom-kogendã yʋʋmdã tõre), la b maana tigis-kãnga yʋʋm kobs masã. B sẽn maan koom-kogendã to-to rũndã-rũndã wã yaa yʋʋmd 1819 la 1876 sʋka. Yʋʋmd 1980 wã, b wilgame tɩ tigrã yaa "tẽn-bɛd sẽn tar yõod wʋsgo".

A hikiyama sõor[edit | edit source]

  1. Zʋg-miuugã (赤獅子) sẽn be Katana-machi wã (1819)
  2. Zʋg-vẽenã (中町の青獅子) sẽn be Naka-machi wã (1824)
  3. Turtle la Urashima Taro (カメと浦島太郎) sẽn be Zaimoku-machi zĩiga (1841)
  4. A ra pa a Taro meng ye, la a ra yaa kug-na-raoog sẽn da be koom-koglgã zugu, b sẽn wa n na n maan-a wã.
  5. Samurai Minamoto Yoshitsune Kabuto (源義経の ⁇ ) sẽn maan ne Gofuku-machi (1844)
  6. A Uoya-machi (1845) sẽn gʋls "The Sea bream"
  7. A Oishi-machi sẽn maan koom koglg sẽn yaa wa feniksã (1846)
  8. A Shin-machi sẽn gʋlsã (The Flying dragon) (1846)
  9. Zĩn gɩgemdã (金獅子) a Hom-machi (1847)
  10. 'Takeda Shingen Kabuto' (武田信玄の ⁇ ) sẽn yaa Kiwata-machi (1864)
  11. 'Uesugi Kenshin's Kabuto' ((上杉謙信の ⁇ ) sẽn gʋlse, a Hirano-machi (1869)
  12. A Minamoto Yorimitsu Kabuto (酒呑童子と源頼光の ⁇ ) zug rã-yũudã (1869)
  13. Zʋg sẽn gãe kug zugu (珠取獅子) a Kyo-machi (1875)
  14. A Kako-machi (1876) sẽn gʋls orka ning sẽn tar tigrã zugã
  15. A Egawa-machi sẽn maan "Boaag ning sẽn tar arzegs a yopoe wã" (七宝丸, 1876)
  16. A Konya-machi sẽn gʋlsã, gɩgemd ning sẽn yaa ninsablsã

Rɩɩbã la nin-buiidã vɩɩm[edit | edit source]

Zak rãmb wʋsg rɩkda sẽk wʋsg n segend rɩɩb n na n kõ neb nins sẽn na n wa kibsã sasa wã. Yaa bũmb b sẽn maand wakat fãa.

Kibs nins sẽn zĩndã[edit | edit source]

Kibarã maanda yʋʋm-vẽkr kiuug rasem a 2, a 3 la a 4. A rasem a tãab soabã yaa tẽng fãa kibs Zapõ sẽn boond tɩ Kulturaarã.

Sebr ning b sẽn yetã[edit | edit source]

  • Karatsu Kunchi (sullã)
  • Zapõ Atlas: Karatsũ Kunchi Kibsã
  • Zĩ-kãsems sẽn be Zapõ

Fukuoka Now yel-bũndã