Wp/mos/Kaam

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Kaam
oil
Subclass ofraw material, liquid Tekre

Kaam yaa bũmb ning fãa sẽn ka be koomẽ wã, tɩ yaa hydrocarbons, la a yaa koom-kɩɩsd (sẽn pa tõe n naag ne koomã) la lipophilic (sẽn tõe n naag ne kaam a taabã). Sẽn yɩɩd fãa, kaamã yaa bũmb sẽn tõe n yõog bugum, la a yaa bũmb sẽn tõe n kɩt tɩ b yõog bugum. Zĩ-kãsemsã yaa lipid-rãmb sẽn pa pid tɩ b pa tõe n dɩ n tɩp ye.

Sẽn na yɩl n bãng bũmb ning sẽn kɩt tɩ b boond t'a kaamã tɩ kaamã, d segd n bao n bãnga bũmb ning sẽn kɩt tɩ b boond-a tɩ kaamã. Zĩn tõe n yaa rũmsã, tɩɩsã, bɩ petrozeem dãmbã la b tõe n yaa zũnd-zũnd bɩ b pa zũnd ye. 1] B tũnugda ne-b rɩɩb pʋgẽ (wa oliiv kaam), tʋʋlg pʋgẽ (wa tʋʋlg kaam), logtoɛɛmbã pʋgẽ (wa tʋʋlg kaam), lubriki wã pʋgẽ (wa tʋʋlg kaam), la ne-b sẽn na yɩl n maan peend buud toor-toore, plastik la teed a taab. B tũnugda ne kaam b sẽn segl toor-toore, n yɩlgd nebã tũudum yɛl kẽer pʋsẽ.[1]

Singre[edit | edit source]

Sẽn sɩng ne yʋʋmd 1176 wã, b wilgame tɩ ra-kãnga yaa "greek gom-biig sẽn yaa "olive tree" la "olive fruit". Gom-biig ning b sẽn deng n wilg tɩ yaa "greeks gom-zug" wã yaa "greeka gom-zug la" la "greek" sẽn yaa "rai-wo".[2]

Bulli[edit | edit source]

Kaam sẽn yaa toor-toor ne bõn-vɩɩs la bõn-vʋʋs la bõn - vɩɩs buud toor-toor n maand bõn-vɩtbã ne b toor-toorã. Zĩigã yaa zĩig sẽn tar tɩrɩ, tɩrɩ la bõn-naandsã sẽn yaa toor - toor sẽn yaa to wã. Zĩiga yaa bũmb sẽn yaa toor ne bõn-naandbã. Zĩis sẽn yaa toor sẽn yaa toorẽ ne bõn-n-naandb la bõn-n - naandb me.

B tõe n bãnga b sẽn maand bũmb ningã, b sẽn maand-b to-to wã, b sẽn tar koomã la b sẽn pa tar koom pʋgẽ tɩ b tõe n wa naag ne zu-loeesã. B tara karbõnd la hidrogɛnd sẽn yaa wʋsgo, la b pa tar kisgã wʋsg ne bũmb nins sẽn yaa bũmb nins sẽn tar pãng n paas ne bũmb nins b sẽn maand ne bũmb ninsã ye. B yaa bõn-vɩɩs sẽn pa be polɛɛrã, la b tõe n baooda zĩ-vɩɩse la zĩ-vʋʋse, wa sẽn yaa ne fotfolipidã la steroidã.[3]

Sebtiisi[edit | edit source]

  1. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0059:entry=oleum
  2. https://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0057:entry=e)lai/a
  3. Alberts, Bruce; Johnson, Alexander; Lewis, Julian; Raff, Martin; Roberts, Keith; Walter, Peter. Molecular Biology of the Cell. New York: Garland Science, 2002, pp. 62, 118-119.