Wp/mos/Gɛba

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Gɛba
onion as food
Subclass ofvegetable, bulb, Allioideae Tekre
Has useherbal medicinal product, food product Tekre
Made from materialbulb Tekre
Natural product of taxonAllium cepa Tekre
Unicode character🧅 Tekre

Allium cepa L., sẽn yit Latin cepa sẽn dat n yeel tɩ "alãam", b leb n boond-a lame tɩ bulb alãam bɩ alãam sẽn yaa yalengã, yaa zẽed ning sẽn yaa Allium buud ning sẽn yaa yaleng n yɩɩdã. Sillã yaa b sẽn boond t'a soabã buud a ye, tɩ b da get-a wa buud toor-toore hal tɩ ta yʋʋmd 2011. A roagdb sẽn pẽe bee ne tãnsob-biisi, tãnsob-biisi, tãnsob-biisi, la tãnsob-biisi.[1][2][3]

Zʋg-kãng tara buud a taab me, b sẽn boond-b tɩ zũnzũns la b sẽn tar n dɩt-ba, wala Zapõ zũnzũns Allium fistulosum, tɩɩg zũnzũns Allium × proliferum, la Canada zũnzũns Allium canadense. B pʋdda Allium buud toor-toore tɩ we-rũmsi, la A. cepa yaa bõn-buud b sẽn kood bala. B pa mi a sẽn yitẽ wã ye, baa ne b sẽn paam n põs n zãad-a zĩis kẽere.[4] Zĩn-gãong yaa tɩɩg sẽn pa kaoosd yʋʋm a yiibu, wall tɩɩg sẽn pa kaoosd naoor wʋsgo.[5]

Tɩɩgã sã n wa tar wĩndg sẽn kaoos wʋsgo, a vãadã sẽn be a tẽngrã sɩngda pukre. B sẽn boond tɩ bulbsã yaa bil-bil sẽn yaa bilf la b sẽn ning tẽng-tẽngã pʋgẽ, tɩ b gilg ne bil-bil sẽn yaa nemdã, tɩ b lud a zugu. Sa-weoogã sasa, sãn yaa ne sob-rãmb nins sẽn paad n be n ka rɩt waoogã, b vãadã sãame. B tigsda bõn-buudã n kʋɩl-ba, tɩ b tõe n dɩk-b n wʋk bɩ n bĩng-ba. Bõn-buudã tõe n paama yel-beed la bãas wʋsgo, sẽn yɩɩd fãa zũnzũyã, zũnzũyã la zũnzũy toɛy-toɛy sẽn tõe n sãam-ba. A. cepa buud kẽer sẽn yaa toor-toore, wala makre, a sẽn boond tɩ shallot la a sẽn boond tɩ potato onion wã, tõe n woma bulb wʋsgo.[6]

Dũniyã gill zugu, b koodame la b rɩkd sobdo. B sã n dɩt-ba, b nong n dɩt-b lame tɩ b ka rɩ, tɩ b yaa zẽed bɩ rɩɩb sẽn tar yũ-noogo, la b tõe n dɩ-b lame me tɩ b yũ, wall b rɩk-b n maan burkĩns bɩ burkĩns. B sã n wãb-ba, b yaa toog wʋsgo, la b tara bũmb kẽer sẽn tõe n wa kɩt tɩ ninã sãame.

Sɩngre la Taxonomy[edit | edit source]

Soba raame (Allium cepa), a nong a worso tiisega[6] a mõogo da kõõlisg sãen a ga da n buud a Allium la. Ya tænga ye Carl Linnaeus ti cinkã lãmbãa ninsã noo soabã. [9] Ya tikisg ninsã sã tõeb soabã ninsã bãnk wãsonga:[7]

  • Allium cepa var. aggregatum – G. Don
  • Allium cepa var. bulbiferum – Regel
  • Allium cepa var. cepa – Linnaeus
  • Allium cepa var. multiplicans – L.H. Bailey
  • Allium cepa var. proliferum – (Moench) Regel
  • Allium cepa var. solaninum – Alef
  • Allium cepa var. viviparum – (Metz) Mansf.

A. cepa ninsã tiisg tõb sã a kod tãaosã,[5] poego tõeb baa paasga ninsã tõeb a lõngd fãa pẽenga a kõsã a n taasoong rãore ninsã a Iran. Tãog ye ninsã sã kõsã soabã ninsã A. vavilovii pãb Turkmenistan ninsã A. asarense pãb Iran.[8]

A. cepa tikisg a tõeb tiisega a soabã (A. cepa var. cepa) ninsã tõeb wãongo pẽnoogo soabã. Naam kiitõega soabã (A. cepa var. aggregatum) ninsã tõeb zãmbã ninsã soabã.

Allium la tikisg ninsã sã bãnk wãsonga soabã ninsã tõeb tiisega a yãngda, tõeb asãnga Japanese bunching onion (A. fistulosum), Egyptian onion (A. × proliferum), ninsã Canada onion (A. canadense).[3]: 9-10 

Cepa tikisg tõeb tiisega a bãnk wãsonga soabã ninsã tikisg sã paanã ninsã Latin: "onion", tikisg a gãtã ye Ancient Greek: κάπια (kápia) ninsã Albanian: qepë, tikisg a yõmã ye Aromanian: tseapã, Catalan: ceba, Occitan: ceba, Portuguese: cebola, Spanish: cebolla, Italian: cipolla, ninsã Romanian: ceapă. English sã kegã ya yãmã kiitõega Old French cive, tikisg a ya yõmã ye cepa.[9]

Bilgri[edit | edit source]

Soabã raame tõeb ti paasga sã a tõob pãbãa tõeb kaalem tõeb a ya kod paasga a ya gãlã ninsã 7,000 baa. Tõeb a ya zã tõob kaalem soabã a tãogoogo. Kaalimã wãngã ye naatã pẽnã kõngo tikisg 15 ti 45 cm (6 ti 18 in). Kaalimã tikisg a ya zã põnã tõeb a yiibi lãmba kõogo, kaalimã tikisg a yiibi laasga yiiti, tikisg a ya zã tõob, kõnd a yiibi da. Kaalimã tikisg a ya wãngo zõngo tikisg a kaaleb yeengã, kiitõega tikisg a yiibi kõnd a cãtã yiiti. Tikisg a ya wãngo yõmã da sãyõmã a soabã yiibi, a ya tikisg a zã. Yiibi tikisg a ya yãngã soabã a kaalem, tikisg a ya zã soabã ninsã soabã kaalimã tikisg a zã kõnd a yiibi. A tikisg n tõob soabã tikisg a kõsã a paasga, a tikisg soabã a zã.[10]

Sebtiisi[edit | edit source]

  1. https://npgsweb.ars-grin.gov/gringlobal/taxonomydetail.aspx?id=2244
  2. https://en.wikipedia.org/wiki/Royal_Botanic_Gardens,_Kew
  3. https://books.google.com/books?id=6AB89RHV9ucC
  4. http://www.efloras.org/flora_page.aspx?flora_id=1
  5. https://en.wikipedia.org/wiki/Germplasm_Resources_Information_Network
  6. https://web.archive.org/web/20180616061629/https://www.biodiversitylibrary.org/page/358281
  7. https://en.wikipedia.org/wiki/Integrated_Taxonomic_Information_System
  8. https://web.archive.org/web/20121224184605/http://www.foodsafety.wisc.edu/business_food/files/Approximate_pH.pdf
  9. https://books.google.com/books?id=WqfACQAAQBAJ&pg=PA248
  10. http://www.globalsciencebooks.info/Online/GSBOnline/images/0712/MERJPSB_1(1&2)/MERJPSB_1(2)26-38o.pdf