Wp/mos/Festivity of ‘la Mare de Déu de la Salut’ of Algemesí

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Festivity of ‘la Mare de Déu de la Salut’ of Algemesí
Festivity of ‘la Mare de Déu de la Salut’ of Algemesí
festival
Named afterQ114339960 Tekre
CountrySpain Tekre
Located in the administrative territorial entityAlgemesí Tekre
Country of originSpain Tekre
Day in year for periodic occurrenceSeptember 7, September 8 Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Inventari General del Patrimoni Cultural Valencià Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00576, https://ich.unesco.org/fr/RL/00576, https://ich.unesco.org/es/RL/00576 Tekre

La Mare de Déu de la Salut kibsã yaa kibs sẽn maand Algemesí (Valencia), Ɛspayn, sigr kiuug rasem 29 n tãag bõn-bɩʋʋng kiuug rasem a 8. Kibarã yaa sẽn na yɩl n waoog Algemesí nin-sõngã sẽn yaa La Mare de Déu de la Salut wã, la b sɩng n maand-a-la yʋʋmd 1247. B kõ-a-la UNESCO "Wẽnnaam sẽn naan bũmb fãa" yʋʋre, yʋʋm 2011 yʋʋm-vẽkr kiuug rasem 28.[1]

Kʋdemdã[edit | edit source]

Kibsa kãngã yita tẽn-kɩtbã wakate (1247) la b maanda a Algemes yʋʋmd 9 kiuug rasem 7 la 8 wã n paam pẽgre. B sẽn maand bũmb nins fãa a Zeova sẽn da kõ-bã, b paama b rog-n-soab n paas n tar yɩɩl-kãsemse, mizik (63), kibs la yɩɩl sẽn tẽegd Rom, kiris-neb, Moor dãmba la Zuif-rãmbã buud-goamã yelle. Dɩɩb nins sẽn yaa dolçaina la tabal sẽn yaa toor-toor wã, yɩɩl nins sẽn yaa orkestre la timpani wã sẽn kõt "Muixeranga" nin-paalgã yɩɩl paasgo, la "bastonets", "pastoretes", "carxofa", "arquets", "llauradores", la "tornejants" wã yɩɩl sẽn maand yɩɩlã sẽn kɩt tɩ b yĩm-n-taase, n kõt kasetã sẽn yaa sõma n tar kasetã la b wʋmd koɛɛgã.

Dance of Llauradores.

Tẽegrã fãa pʋgẽ, Algemesí lebga musée sẽn vɩ, sẽn wilgdẽ tɩ b sẽn maand Valensi la Mediterane wã, b sẽn naag ne tẽebo, kibay la kultɛɛr ning b sẽn maand a Bazilikã pʋgẽ wã, b sãn-bõonã sẽn wẽedẽ wã, la b sẽn maand yʋʋm kob-gĩnd 17 soabã sẽn be zĩ-kãnga, sẽn be marsã, tɩ neb 1400 n yɩɩd kẽed ne-a.

El ball d'arquets.
Tornetjants dancers.

Dɩtbã[edit | edit source]

D sẽn yaa b naabã, d na n yɩɩ a Zeova Kaset rãmbã n maan sũ-noog ne d tẽedbã. Sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã sʋka, b waoogda bõn-naandgã tẽngã pʋgẽ, la yaa b sẽn dɩk a to wã, bala zabrã sasa, b sãama Burkĩna Pʋʋsgã bõn-naandsã, la b sãama kapẽrã me. Yaa ne b sẽn da maandã, b ra maanda sor sor sor sor kibs ne a sẽn da be a Zeova Kaset rãmbã roogẽ wã, la bilf-bilfu, a wa n yalsa tẽns a taab pʋsẽ. B sẽn maan kibsã, sẽn be sigr kiuug rasem 7 la 8, b reng n maana noobena a ye sẽn be a Zeova Kaset rãmbã roogẽ, n sɩng sigr kiuugã rasem 29 n tãag sigr kiuug rasema rasem 6. Tãndã zãmsa yɩɩl la yɩɩl sẽn yaa toor-toorã, la yɩɩ yɩɩl nins sẽn da be zĩis a taab n tõog n lebg n zĩndẽ wã me. Tẽngã neb sẽn kẽes b toog n maandẽ wã yaa bũmb ning sẽn kɩt tɩ b ket n maanda kibsã. B maanda b toor-toor hal yʋʋmd 1800 soabã tɛka. Sẽn na yɩl n paam bõn-kãnga, UNESCO wilgame tɩ b sẽn maan b sẽn dat n maan b sẽn na n maan bũmb ning sẽn yaa "dũniyã paoong sẽn pa tõe n yã wã" n wilg tɩ b maanda b sẽn maand a Zezi kũumã waoogrã. A ye

Parade night (Nit del Retorn).

"Nit del Retorn" sẽn be sigt kiuug rasem 6 wã wilgdame tɩ b sɩngame n maand marsã kibsã pipi yɛl sẽn yaa kãseng n yɩɩd b taabã. Sa-kẽem 20h30 wã, pipi sorã (Volta General) yaa Algemesi sẽesẽ, sẽn tũud ne dolçainers la tabaleters, la sa-kẽema saabã saabẽ, sẽn sɩng ne sa-kɛɛma 22, "Troballa Capella" noorẽ, yaa kom-bɩɩs sẽn maand "Misteris i Martiris" lekollã.

Algemesí nebã sigla tʋʋm-kãsems la kibsã ne taab: tẽnga tẽn-kʋdemdã pʋga, sẽn kẽed ne tãnsã la tʋʋm-kãnemdã, Saint James Basilica (Dant Jaume) la tẽnga taoor lʋɩtb sullã. B sẽn naag taab n maand woto wã, b yaa "Fundació per la Festa de la Mare de la Salut" (Fãnd sẽn get tɩ b maand kibsã) la b yaa sẽn get b yʋʋmdã kibsã yell la b get b yelle. Neb 20 n be sull ning sẽn get b sẽn na n maan bũmb ninsã, n yaa neb sẽn tar yʋʋm a tãabo n na n wilg b sẽn na yɩl n tõog n maan bũmb nins fãa b sẽn maandã. Tẽnga tẽns a naasã sẽn da be yʋʋm kob-gĩnd 17 soabã (Valencia, La Muntanya, Santa Barbara, la La Capella) wã sigla taaba n maand kibsã yʋʋm a naasã.

Dance of Pastoretes (young shepherds).

B sẽn maand sorã[edit | edit source]

Kibsa wã pʋgẽ, b na n maana yɩɩl-rãmb a tãabo September rasem 7-8 wã, la b na n yɩɩl-b-la yɩɩl-n-tɩrsã la b naaga Muixerangas. Pipi wã yaa "Proteksã sẽn wilgd bũmb nins sẽn pʋlemdã", sẽn be sɛt kiuug rasem 7 wã. A yiib-n-soabã, "Bõonẽ wã kibsã", yaa vẽkembeoogo, la a tar rĩm a Zakoob I ne a pagã sẽn yaa Aragõoni wã. B sẽn na n maan sor ning sẽn baasã, b na n maana "Volta General" wã ne Biiblã pʋgẽ neb sẽn be a pʋgẽ wã.

Dance of Pastoretes (young shepherds).

Neb sẽn ta 1400 n kẽesd b toog kʋdemdã la b dansã pʋgẽ:

  • Els Misteris” 5 tʋʋm-teed sẽn na n yɩlẽ tɩ b wilg b sẽn tõe n maan to-to wã (bãng-rãmb la kom-bɩɩs sẽn tar yʋʋm 6 n ta 12 wã me maand yɩɩr).
  • La Muixeranga” (Rãmba, pagb la kambã sẽn yaa yʋʋm buud fãa n yaa ninsaal gãosgo).
  • Els Bastonets” (rãmb la pagb sẽn yaa kom-bɩɩsã maanda tãns sẽn wõnd zabrã).
  • La Carxofa”(bɩɩs kom-bɩɩse maanda taab n yɩɩd a Weavers wã yɩɩl sẽn yaa a sẽn da wa n yaa a sẽn wa n yaa nedã) Ges-y artichoke wã sẽn be kaorengã pʋgẽ.
  • Els Arquets” (bɩɩs kom-bɩɩse sẽn maand yɩɩl sẽn yaa nin-tɩrsã).
  • Les Pastoretes” (Bɩ b yãag bi-bõoneg ne kom-bõone sẽn yeelg b toorẽ futu n ki.
  • Les Llauradores” (Rãmba la pagb sẽn tar yʋʋm buud fãa sẽn yeelg b toorẽ futu wã me kibsda).
  • Els Tornejants” (bõn-bɩɩsã sẽn yaa kom-bɩɩsã maanda kibs sẽn yaa nin-tɩrsã).
  • "Gigantes y cabezudos" "Gãndbã la gãndbã", Valensians pʋgẽ, gãndbã la kãnsãmba
  • Els Dolçainers” and “Tabaleters de l’Escola de tabal i dolçaina d’Algemesí” (rãmb la pagb sẽn tar yʋʋm buud fãa wã, b yɩɩla Valensi wã kʋɩlen-kʋɩlen-dãmb instrument sẽn yaa dolçaina la b bobd-dãmbã).
  • Els Volants” Rõnd sẽn zãad b mens ne b mensã,
  • Biiblã pʋgẽ, b gomda neb sẽn yaa rap la pagb sẽn tar yʋʋm buud fãa yelle.
  • Scolla Cantorum” yɩɩl-bila la orkestr (rãmba la pagb sẽn tar yʋʋm buud fãa)
  • Bell ringer's guild. (Rãmba la pagb sẽn tar yʋʋm buud fãa)
  • The Municipal band. (Rãmba la pagb sẽn tar yʋʋm buud fãa)
Giants and Big-Heads from Algemesí.

Tẽns wʋsg sẽn paam b waoogr la b sẽn paam b waoogre[edit | edit source]

  • UNESCO wilgame tɩ b sẽn maand b sẽn dat n wilg b sẽn na n maan bũmb ning n wilg tɩ b sẽn maan b sẽn na yɩl n paam laafɩ wã, b na n maana bũmb ning sẽn yaa "Band ning sẽn yaa ninsaalb sẽn tar ne b noor la b sẽn pa tarã" wã. A ye
  • Gʋls-n-taar sẽn pa tar yõod ne nin-buiidã, Valensiana Generalitat.
  • A leb n beẽ me ne Sipãn tẽnga lagem-n-taar minisrgã sẽn get bũmb nins sẽn tar yõod ne b tẽnsã wã sɛb pʋga, a sẽn boond tɩ R-I-54-0000151-00000.
  • D sẽn maand tɩ nebã nong n getẽ wã yĩnga. Spaañã siglgã sẽn get tigis-n-taaga, tẽn-dʋʋgdbã la kom-biisã wɛɛngẽ.
  • Bãngr-gomdã sẽn yaa bũmb ning sẽn pa tar yõod ne nebã
  • Yʋʋmd 2009 wã, b talla b sẽn da boond tɩ "Festival" wã tɩ b "Bureau International des Capitaux culturels" (IBOCC) n wilg tɩ yaa bũmb a 10 sẽn be Sipãn nin-buiidã sẽn pa tarã sʋka.
  • A yaa Valensi bõn-bãn a yopoe wã sʋka.
  • Yʋʋmd 2008 wã, b talla b sẽn wilg tɩ b yaa Valens bõn-bãn a yopoe wã a yembr "Tãnd yɛl la b sẽn pa tõe n yã bũmb ning sẽn be tẽngã zugã".

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://www.unesco.org/culture/ich/index.php?lg=en&pg=00011&RL=00576