Wp/mos/Fest noz

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Fest noz
Fest Noz
festival
Subclass ofevent Tekre
CountryFrance Tekre
Located in the administrative territorial entityBrittany Tekre
Country of originFrance Tekre
Intangible cultural heritage statusNational Inventory of Intangible Cultural Heritage in France, Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00707, https://ich.unesco.org/fr/RL/00707, https://ich.unesco.org/es/RL/00707 Tekre

Fest noz (tʋʋmd sẽn boond tɩ fest-noz, sẽn yaa " yʋng kibs " Breton pʋgẽ) yaa Breton kibs kibs sẽn tar neb sẽn kiid ne b tigimsã la b sẽn get yɩɩl nins sẽn be zĩig ningã.[1] Baa ne a sẽn yaa nana tɩ b tõe n yeel tɩ Fest nozou la fêtes folkloriques yaa b sẽn da wa n yãend rũndã-rũndã wã, Fest noz wã kibs wʋsg yaa pĩnd wẽndẽ, kẽer sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd wẽndẽ, n kɩt tɩ b tõog n bãng b sẽn da zĩnd pĩndã, la b bãng b yaab rãmbã la b zĩiga.

B sẽn boond tɩ "festoù noz" wã yaa "festoû noz" sẽn yaa neb wʋsg sẽn gomd Breton buud-gomdã pʋgẽ.

Yʋʋmd 2012 yʋʋm-nif kiuug rasem 5 wã, UNESCO paasame tɩ b kẽesd fest noz wã nin-buiidã sẽn pa mi bũmb ning sẽn be b tẽng zug wã pʋga.[2]

Fest noz[edit | edit source]

Frères Morvan, famous farmers brothers, in 2013

Fest noz (pl: festoù noz) yaa Burkĩna wã kʋdem-kʋdemd kibs kibs kibay kibs kibirã. Bretã nebã wʋsg ra dansda ne taab ne taab. Rũndã-rũndã, b maanda b sẽn boond tɩ Bretagne wã tẽn-zẽngẽ wã me, n kɩt tɩ Breton nebã sigl b mens ne b tẽnsã. B mii gom-biig kãngã hal yʋʋmd 1900 wã saabẽ, la b pʋd-a lame hal yʋʋmd 1950 wã tɛka.

b sẽn da wa n wa n ki wã, b ra wae n mi n pãnd tẽnga n naan maan tẽng sẽn yaa kãsenga, n maan roog sẽn yaa kãenkãe, n maan pʋʋg tʋʋm (a "aire neuve" wã), tɩ b bool neba sẽn be tẽn-kʋdgã, tɩ rẽ kɩt tɩ b mi n ki wã kẽer pʋgẽ. Yʋʋm wʋsg pʋgẽ, wẽnd-doogã gɩdgame tɩ b ra wa dans "kof-ha-kof" (dãoog n kẽng pʋgẽ), sẽn dat n yeel tɩ b ra na n yɩɩ neb a yiib-n-soabã sʋka. Kibsa kãensã ra yaa sor n kõ kom-bɩɩsã tɩ b bãng taab sõma, b sẽn yeelg to-to wã, la b yã b sẽn wa n wa n wa wa n wa boogd b mens to-to tao-tao, bala yɩɩl kẽer ra ket n kaoosda wakat wʋsgo, la b ra maanda bũmb sẽn yaa toog la sẽn yaa tao-tao.

Rũndã-rũndã, festoù noz ket n yaa neb wʋsg n maand yɩɩr n na n naag neb a taab n maan yɩɩr. Tẽns wʋsg pʋsẽ, b maanda kibs n maand b sẽn tõe fãa naoor a yembre, yʋʋmdã, sẽn yaa ne tigimsã, lekollã, la b taab n maand-a. Yaa b sẽn na n wilg b tẽnsã la b sẽn yaa ned to-to wã, la b sẽn na yɩl n bãng b sẽn yaa bũmb ning ne b zo-rãmbã. Wala neb wʋsg sẽn kiid ne taab yɩɩl pʋsẽ wã, b gomda yɩɩl sẽn pa kaoos la b sẽn maandã yĩnga. Yʋʋmã sẽn yaa sẽk la tẽn-dãmb sẽn maand n maand n dat n tɩ ta tẽn-kãnga, neb wʋsg sã n wa maand fɩt-n-tɩ-noz, b getame tɩ yaa wa b sẽn na n kẽng yʋng-klub n tɩ tɩ tɩ tɩ ta zĩig ning b sẽn dat n tɩ kẽng n tɩ tɩ ta wã.

D yɩɩlã[edit | edit source]

A Template:Wp/mos/Lang in the Pays Gallo in 2007 as part of the Mill Góll festival

La yɩɩl nins b sẽn maandã yaa b yiib n yɩɩd: b yɩɩl a cappella (kan ha diskan), b sẽn naag ne yɩɩl bɩ b sẽn maand ne instrumentã. Sẽn deng n wa paam mikrõfonã la instrumentã sẽn tar pãng n paasã, b ra tũnugda ne taab wʋsg n boond tɩ talabard (bõn-buud sẽn boond tɩ oboe bɩ shawm) la Breton bagpipes (binioù kozh), b sẽn da tar pãng wʋsgã yĩnga. Sẽn paase, b ra nongda b sẽn na n yɩɩl ne b sẽn na yɩl n tõog n yɩɩl sõma. Siglgã taoor lʋɩtb Sullã sẽn wa n be wã, b ra pa le tõe n yeel tɩ b pa segd n maan bũmb nins sẽn yaa sõma ye. B sẽn da wa n pa le gomd bũmb ning sẽn yaa wa "kẽngr", b leb n pa le mi b sẽn boond tɩ "kẽnga" ye.

Sẽn pa lebgd ne b sẽn da nong n maand yɩɩlã, rũndã-rũndã, b tara tigims sẽn tar yɩɩl buud toor-toore, sẽn sɩng ne rock, jazz, la punk, la b naagda tẽns a taab me. B zoe n dɩkda yɩɩl nins b sẽn boond tɩ bi-loɛɛg (bi-loɛɛga, bas-bi-loẽga, gitar-bi-lɛɛga, elektrik-bi-la, bas-baas-la) la b sẽn boond-b tɩ Afirik-Tõndg-tẽngã kibayã. Sẽn yaa to-to, b zãada telefõntɛɛr la telefõntɛrnɛɛr (Strobinell, Sonerien Du, Les Baragouineurs, Plantec, la a taab) me. Bãad-n-taagã yaa b sẽn nong n moondã, tɩ b kelgdẽ n paasd n paasd wa sẽn yaa wa b sẽn nongẽ wã.

Yɩɩllã[edit | edit source]

Rɩk-rãmb wʋsg n be, la b sẽn mi-b sõma n yɩɩda yaa gavottes, dro, 'hanter dro, plinn la Scottish. Fest noz wã sasa, b maanda yɩɩl wʋsg ne pʋga, wall ne pʋga (b fãa gãda b nusã), la b me maanda yɩɩl ne neb a yiib la "koreogra" yɩɩl sẽn dat n yeel tɩ yɩɩl sẽn tar minimã sẽn tar pãng n paasã (sẽn yaa vẽenema, la b taab).

Zãmsg ning sẽn tar yõod wʋsg Breton dansã wɛɛngẽ yaa "La tradition populaire de danse en Basse-Bretagne", sebr ning a Jean-Michel Guilcher sẽn gʋls a thèse wã pʋgẽ (Coop-Breizh, Chasse-Marée/Armen, 1995 wã sẽn yiis kɩbarã).

Yaa program ning sẽn[edit | edit source]

Galette-saucisse in Rennes

Yʋʋm 1970 wã sẽn wa n wa n sɩng n wa n wa beẽ wã, b ra segd n yɩɩnda yɩɩl-dãmb a wãn (a cappella bɩ kan a diskan) la yɩɩl-dẽgd a wãn (biniou la talabard). Yaa b sẽn da maand "pa-tɩrse" wã n da yaa bũmb sẽn da yaa to-to. Rũndã-rũndã, yɩɩl-gʋlsdb (kanerien) la yɩɩl-soab (sonerien) paarã yɩɩda ne b tãnsãb-biis. Bãngrã yɩɩla yɩɩl wʋsg n yɩɩd yɩɩl nins b sẽn boond tɩ instrumentã, la naoor wʋsgo, yɩɩlã sẽn maandã yaa toor ne sẽn maand-b yɩɩlã to-to w ã.

"Sʋt" fãa sʋka (dans a tãabo) pa-bãmb kẽnda zĩ-gũud sẽn na yɩl tɩ b na n sõs ne yɩɩla taab n tɩ moonẽ, wall b kẽng tẽn-tẽngã rɩɩb sẽn yaa wa crêpes, galettes-saucisses, far Breton, la kouign-amann, ne zĩ-kãsems sẽn yaa wa bĩis sẽn yaa wa mead sẽn yit tɩ b naan ne zĩ-gãong sẽn yaa wa miis sẽn yaa bĩisã.

Ges-y me[edit | edit source]

  • Balfolk
  • Céilí dance
  • Music of Brittany
  • Nos lowen
  • Noson llawen
  • Troyl
  • Faroese chain dance

Sebtiise[edit | edit source]

  1. https://books.google.com/books?id=llPsTQvlRMQC&pg=PT114
  2. https://web.archive.org/web/20130826004244/http://www.unesco.org/culture/ich/RL/00707

Zems-n-taase[edit | edit source]

  • A UNESCO video wã sẽn wilgd bũmb ning sẽn maandã
  • Fest Noz Spezet
  • A Fest-noz sẽn kẽ Unesco sẽn boond tɩ Patrimoine Immatériel wã pʋgẽ - Frans web-zĩig (ne ãngilindi)