Wp/mos/Drametse Ngacham

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Drametse Ngacham
Drametse Ngacham
type of dance
Country of originBhutan Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, Masterpieces of the Oral and Intangible Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00161, https://ich.unesco.org/fr/RL/00161, https://ich.unesco.org/es/RL/00161 Tekre

Drametse Ngacham (sẽn dat n yeel tɩ " Drametse tãmpĩ-rãmbã maske", nga sẽn dat n yeel tɩ " tãmpĩ-rãmbã" la cham sẽn dat n yeel tɩ " maske wã reem ")[1] yaa reem sẽn yaa sõng b sẽn maand Drametse tẽn-bilã pʋgẽ, sẽn be Bhutan yaanga.[2] B maand-a-la naoor a yiibu, yʋʋmd fãa, Drametse kibsã sasa, sẽn yaa kibs ning sẽn maand ne Bhutan kalendɛɛr kiuug a nu la piig soabã. Yaa Ogyen Tegchok Namdroel Choeling Monastery n sigl kibsã sẽn na n waoog a Padmasambhava, sẽn yaa Buddist karen-saamb sẽn zĩnd yʋʋm kob-gĩnd a 8 soabã.[3]

B sã n na n maan we-puglã, b na n talla we-pugli piig la a yoob sẽn ningd maske, la yɩɩn-yɩɩndb piig n na n zĩnd be. Dãnsa rãmba rɩka monastɛɛr fut la gãndg sẽn tar rũms sẽn yaa sɩd rãmba la sẽn yaa kɩbayã.[2] Zĩ-n-bɛɛgdbã wẽeda "simball dãmba, tãb-biisi la tãb-biisi, n paas bang nga, sẽn yaa tãb-bi-bɛd sẽn yaa zulumsi, lag nga, sẽn yaa tãb-bi-bil sẽn yaa zulumsi, la nga chen, sẽn yaa tãb-bi-bil b sẽn wẽed ne tãb-bi-bɛd sẽn gãe". B na n deng n maana pʋʋsg reem soeldep cham, sẽn yaa wẽnd-do-kãsengã pʋgẽ, n yaool n kẽng monesteɛɛrã pʋga.[2]

Yaa yʋʋm kobs la zak la b maand we-rũngã.[1] Yʋʋm kob-gĩnd piig la a nii wã saabẽ, reemã sɩngame n sãeeg n kẽng Bʋtãan babs a taabẽ.[1] [4]Rũndã-rũndã, a rat n lebga tẽngẽ weoogo, sẽn na n wilg Bʋtãan nin-buiidã sẽn yaa to-to.[4]

Yaa yʋʋm 2008 la UNESCO yãk tɩ b na n kẽes-a-la b sẽn boond tɩ " Patrimoine culturel immatériel de l'humanité " wã pʋgẽ, la yaa yʋʋm 2005 la b yãk-a. Sebr ning b sẽn da yiis pipi wã wilgame tɩ "bãmb sõor boogdame, bala, b pa le tar zãmsg wakat ye, b pa tar sẽn na yɩl n zãms la b waoog ned ning fãa sẽn na n maan reemã la yɩɩlã, la b leb n pa le nong kom-bɩɩsã ye".[4]

B sẽn maan tʋʋm kãnga, yaa ne b sẽn boond tɩ Japanese Funds-in-Trust for the Safeguarding of Intangible Cultural Heritage, sẽn tũ ne UNESCO. A ra baoodame tɩ b paas monɛstɛɛrã karengã pãnga, n tigim sɛb nins sẽn da be wã, n dɩkd dansã video-rãmba, n vaeesd a kʋdemdã, la b moond koɛɛgã. Tʋʋmdã sẽn wa ne bũmb ninga yaa sebr b sẽn gʋls ne ãngilind ne Dzongkha la filim sẽn tũ ne rẽ.

Sebtiise[edit | edit source]

  1. 1.0 1.1 1.2 http://www.yoshishimizu.com/ichpp-bhutan
  2. 2.0 2.1 2.2 http://www.unesco.org/culture/ich/en/lists?RL=00161
  3. http://www.unesco.org/culture/ich/en/lists?RL=00161
  4. 4.0 4.1 4.2 http://www.unesco.org/culture/intangible-heritage/06apa_uk.htm