Wp/mos/Daredevils of Sassoun

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Daredevils of Sassoun
Daredevils of Sassoun
epic poem
TitleՍասունցի Դավիթ Tekre
Genreepic poem Tekre
Country of originArmenia Tekre
Language of work or nameArmenian Tekre
Publication date1874 Tekre
CharactersDavid of Sasun, Q21698674 Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity, List of Intangible Cultural Heritage of Armenia Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00743, https://ich.unesco.org/fr/RL/00743, https://ich.unesco.org/es/RL/00743 Tekre
Full work available at URLhttp://serials.flib.sci.am/sasnacrer/Sasna%20Crer%201944/book/content.html?sa=X&ved=0CDIQ9QEwD2oVChMIk_nOrbX5xgIVqZbbCh1ZJQvj Tekre
Copyright statuspublic domain Tekre

A Daredevils of Sassoun (Armenien: Սասնա ծռեր Sasna cṙer) yaa Armeẽ tãb-bi-bɩɩs sẽn yaa gãndaoogo, sẽn be zĩis a naase, tɩ b sẽn boond tɩ Saasõn Daviidã yaa bãmb naasã sʋka a ye.[1]

Sẽn sɩng ne yʋʋm pi-gĩnd piig la a nii wã sẽn loogã, b sẽn wa n yã epikã wã, nebã fãa ra sak n deegame t'a gom-zugã yaa sẽn na yɩl n wilg tɩ sodaas a naas sẽn yaa Sassoun sodaas n zab ne mooslem rãmbã naamã yʋʋm kob-gĩnd a 8 n tɩ tãag a 10. Sẽn sɩng-b seb-kãngã võor wʋmbã yaa a Manuk Abeghian sẽn yaa Armenistã bãngd la a Joseph Orbeli sẽn yaa karen-saamb sẽn be Ɛrmitãaz Muze wã pʋgẽ Leningradã. B yeelame tɩ seb-kãngã pʋgẽ, ned pa be tɩ b tõe n yeel t'a yaa ned sẽn zĩnd yʋʋm kob-gĩnd 10 soabã sẽn deng rẽ ye.

Kẽer me sẽn da tẽed tɩ b tõe n maana yel-solemd n tõog tɩ b bãng b sẽn da tẽed bũmb ninsã, n yaool n wa lebg n gʋls-ba. A Grigoryan sẽn yaa Ɛrmɛni wã bãngd n gʋls sɛb n deng n gom rẽ yelle, n yaool n gom rẽ yell ne sɛb a taab pʋsẽ, n gom a sẽn maan yel-solemdã yell sõma wã. A yeelame tɩ "sẽn pa tõe n kɩɩs yaa tɩ sɛbã sɩngr yaa yʋʋm kob-gĩn-bɛda, la tɩ b ra pa kẽed ne sɛb nins b sẽn da gʋlsd ne b nug n gʋlsd n gʋlsd b sẽn da wa n be Ɛrmɛni soolmẽ wã bal ye, la b ra kẽeda pĩnd wẽndẽ wã menga". A Grigoryan wilgame tɩ yel-bõoneg wʋsg sẽn zĩnd a sebrã pʋgẽ wã yaa neb sẽn nong pag ne rao lagengã, tɩ kɩt tɩ bãngdb wʋsg sẽn da be Sovietik la zĩis a taab bao n na n bãng a sebrã sẽn sɩng to-to.

B sẽn boond tɩ " Les Dardévils de Sassoun " wã yaa sebr a ye sẽn tar yõod n yɩɩd sẽn kẽed ne Ɛrmɛni rãmbã kʋdemdã wɛɛngẽ. Seb-kãngã sẽn gomd sodaas buud a naas sẽn zĩnd Ermenistã tãensẽ wã sẽn maan yel-solemdã yellã, yaa buud a taab neb sẽn tar yel-solemd sẽn gomd buud fãa kibar yelle, la sẽn wilgd b sũ-sãamsã la b tʋlsmã, la sẽn pa wa seb-bɛd nins b sẽn boond tɩ Iliad la Odise wã (Homer sẽn gʋls ne gɛrkã), Gilgamesh sẽn gʋls ne gɛrkã (sẽn tik Sumeri nebã yel-solemdã), Beowulf (bɩn-kʋdgã ne anglɛse), Roland yɩɩlã (bɩn-kʋdgã ne fransã), Cantar de mio Cid (bɩn-kʋdgã ne espagnolã) la a taab ye. A Sasoun kibarã sẽn tar yõodã yɩɩda a sẽn yaa kʋdemd yɛl bɩ buud-gomd sebr sẽn tar yõodã.

B sẽn boond tɩ " Daredevils of Sassoun " wã paama lisg a UNESCO sẽn boond tɩ " Patrimoine culturel immatériel " yʋʋm 2012 soabã pʋgẽ.[2][3]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://www.unesco.org/culture/ich/en/RL/00743
  2. http://www.unesco.org/culture/ich/en/RL/00743
  3. https://ich.unesco.org/en/decisions