Wp/mos/Danza de tijeras

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Danza de tijeras
Danza de tijeras
type of dance
Subclass offolk dance, indigenous American dance, Peruvian dance Tekre
CountryPeru Tekre
Country of originPeru Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00391, https://ich.unesco.org/fr/RL/00391, https://ich.unesco.org/es/RL/00391 Tekre
Scissors dancer

Tãnsa de las tijeras (sãn yaa: [ˈdansa ðe tiˈxeɾas]; English: scissors dance; Quechua: Supaypa wasin tusuq, leb n yaa Galas, laijas) yaa reem sẽn yit Chanka sẽn yit Andes sẽn be Perũ wã. Yaa neb a yiib bɩ n yɩɩd n maand we-rũngã, tɩ yɩɩl-n-bɛd sẽn naag ne violin la harpã pʋg-ba. Neb nins sẽn maand we-rũngã reemdame n maand bũmb toor-toor sẽn yaa toog wa b sẽn tõe n maan ne nao a yembr bala.

Zĩis nins b sẽn maand we-rũngã n tar pãng n yɩɩdã yaa: Huancavelica, Ayacucho, Junín, Apurimac la Lima.

A Unesco yãka Danza de las tijeras tɩ yaa bũmb sẽn pa tõe n bãng n bãng n bãng la a paam n zĩnd yʋʋm 2010 wã.[1]

B tõe n yɩɩ yɩɩll buud toor-toor wala yɩɩll ning b sẽn boond tɩ " Qolla alva " wã b sẽn maand yʋngã. B leb n tõe n yɩɩ yɩɩll ning b sẽn boond tɩ " zapateos " wã b sẽn maand Nowɛllã kibs sasa. Sẽn kẽed ne reemã reemã, neb a yiib (b sẽn boond me tɩ "danzaq" bɩ "tusuq") reemda ne taab n baood taab n na n tõog n tõoge. Reemã reem b sẽn boond tɩ "Atipanakuy", "Hapinakuy", "Tupanakuy" ne a taab sʋka.

Kʋdemdã[edit | edit source]

Danzante de tijeras (scissors dancer).

Danzantes de tijeras (sãn-pãn-pãn-dãmb) yaa "tusuq laykas" yagense, sẽn yaa maan-kʋʋdb sẽn deng Ɛspayn zamaanã, neb sẽn da tõe n togs beoog sẽn na n yɩ to-to, tɩbsdba la yam dãmbã b sẽn nams koloni wã wakatẽ wã. Zĩ-kãnga, b wa n boola-b lame tɩ "supaypa waman" (sẽn dat n yeel tɩ zĩn biiga, Quechua buud-gomdã pʋgẽ) la b zoe n kẽnga zĩis nins sẽn yaa sõma n yɩɩdã. Wakat sẽn looge, koloni rãmbã sakame tɩ b lebg n wa, la b yeel-b lame tɩ b segd n maana reem n waoog Wẽnnaam la nin-sõamy wã. Woto, b sɩnga tijeras dansã maanego, fiestas patronales pʋsẽ.

Rũndã-rũndã, yaa zĩn-dãmb la tũudum la kibs-n-tũudb weoog sẽn makd pachamama, yacumama, hanaccpacha, ucupacha, la neb a taab sɩɩse.[2]

Pãn-makrã[edit | edit source]

B sẽn da mi n maandẽ wã, ned sã n da pa miẽ wã, b ra getame tɩ ned sẽn maandẽ wã yaa ned sẽn tar minim la sẽn tar zu-loeese. Sẽn yaa lebend ne rẽ wã, weefã reem yaa bũmb sẽn wilgd tɩ b tara minim la minim wʋsgo, la And nin-buiidã nengẽ, yaa bũmb sẽn yaa toogo. Neb nins sẽn maand reemã (sẽn yaa neb nins sẽn maand reemã) tara yel-solemd wʋsg sẽn pak-ba, bala b sẽn tar pãng la b tar tõog n na n yɩlemdẽ wã yĩnga, b makda b minimã ne reemã sẽn wõnd reemã sẽn yɩlemd ne harp la vioolã rãamde, tɩ b yaool n yãkd pemsmã ne b peendã.

Sã n yaa ne kolõ wã maan-kʋʋdbã, a magbã sakda a sẽn da maan kaool ne zĩnã, b sẽn maand bũmb sẽn lingd nebã bɩ b sẽn makd b mens to-to wã yĩnga. B mak-kãngã boonda tɩ Atipanacuy.

B sẽn boond tɩ dansã tɩ "cissor" wã yaa bũmb sẽn tar pãng wʋsg sẽn maan ne sãnem gãnd a yiib sẽn yaa toor-toore, sẽn zems santimetr 25, la b sã n lagem taab n maan sãnem gãnd a yiibã, b na n wẽe sãnem gãnd sẽn tar no-kɛgenga. B ra rɩkda kug sẽn yaa kɩdsã n maand b sẽn da maand ne pĩndã, bala b sã n wẽed gom-biis sẽn wõnd taaba, ra yaa wa b sẽn wẽed ne kug sẽn yaa kɩdsã. B getame tɩ yaa yãnd kãsenga, sã n mik tɩ tɩpã lʋɩta ned nugẽ a sẽn wa n tãoodẽ wã.

Ges-y me[edit | edit source]

  • Peruvian dances
  • Taki Unquy

Tẽegre[edit | edit source]

  1. ^ La agonía de Rasu Ñiti

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://www.unesco.org/culture/ich/index.php?lg=en&pg=00011&RL=00391
  2. http://sisbib.unmsm.edu.pe/bibvirtual/libros/literatura/cuento-sanmarcos/contenido/arguedas.htm