Wp/mos/Congress of South African Trade Unions

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Congress of South African Trade Unions
Congress of South African Trade Unions
national trade union center
Inception1 December 1985 Tekre
Short nameCOSATU Tekre
CountrySouth Africa Tekre
Headquarters locationJohannesburg Tekre
Official websitehttp://www.cosatu.org.za/ Tekre

Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ

Koɛɛg-bi-tʋʋmd tigis-bi-bɩɩs tigis-bɩɩse (COSATU) yaa tigis-dãmb tigis-n-tʋʋmde sẽn be South Africa wã. B lugla yʋʋmd 1985 tɩ yaa tigis a tãab sẽn yaa kãseng n yɩɩd tigis-bã fãa sʋka. Tigis-bãmb tigis a 21 n be be be be wã.[1]

Kudemde[edit | edit source]

B sẽn lugl-a la b sɩng a vɩɩmã Yʋʋmd 1985 noob kiuug rasem 30 daarã, b tigma taab n na n maan sõss n na n sigl n naan naan naan naan naag taab n maan sõsg n na n wilg b sẽn na n maan bũmb ning sẽn pa zems ne rasmã, sẽn pa zemsd ne logtoɛɛmb la sẽn pa zemsg ne b tẽnsã ye.

Sẽn da yaa b rãmb sʋka yaa Afrika Kibar Tʋʋmd Tʋʋmd Koɛɛg Tʋʋmd Soog (FOSATU),[1] sẽn yaa b sẽn boond tɩ National Federation of Workers,[2] la b sẽn yaa b toor-toorã, sẽn yaa b fãa sẽn yaa b taoor dãmba.[3][4][5][6]

A Elijah Barayi yaa sull ning sẽn yaa taoor soaba la a Jay Naidoo yaa sull ning ning sẽn yaa tẽnga sɛkrɛtɛɛr pipi wã. [1]

Yaa woto la b yãk b sẽn na n maan n wilg b sẽn na maan bũmb ning n na n sõng b sullã:[2]

  • Sẽn na yɩl n naan naan naan naan maan-kʋʋd sull a yembr kiuug a yoob pʋgẽ.
  • B sẽn na n maan bũmb ning sẽn na yɩl tɩ b tõog n maan tʋʋm-kãsems ne pagbã, b segd n lʋɩɩs b toog ne b tʋʋm-kãsenga.
  • B sẽn na n bool tɩ b yiis b sodaasã tẽn-tẽnsã pʋsẽ, tɩ b yiis politikã sẽn da be bãens rãmbã fãa.
  • B sẽn na n ket n bool tɩ b maan b sẽn tõe fãa n maan bũmb ninsã, b na n kɩtame tɩ b bas tɩ b maan bũmb nins b sẽn datã.
  • B sẽn dat tɩ b paam sor n maan mog-n-taar la b maan zab-n-taase.
  • Sẽn na yɩl n yãk minimã sã n yaa sõma.
  • Sẽn na yɩl n paas koe-moondbã sẽn na n zab ne b tʋʋm-teedã b tẽngẽ wã.

Yʋʋmd 1987 wã, yʋʋmd 1987 wã mɛi 5 - 6 wã, b maana mogrã, sẽn yaa COSATU sẽn get b sãbgã sẽn yaa b sẽn get b sẽn getã.

Soog-m-menga zabre[edit | edit source]

Yʋʋmd 1987 soabã, kiuug rasem 7 daarã, rũnna wã, b sẽn da wa n maand b sẽn da pa tõe n maan bũmb n sõng-b tɩ b maan b tʋʋm-teedã, b sẽn maan b sẽn pa tõe n yɩ sõma wã, b ra pa le maand bũmb n na n maan bũmb tɩ b ra pa tõe n paam n maan bũmb ye. Yʋʋmd 1987 wã, yʋʋmd 1987 wã zu-loees 14-18 wã, b tigma siglgã a yiib-n-soabã, tɩ b yãk tɩ b yãk siglgã sẽn yaa "Sɩɩgã sẽn get b mensã" wã.[2]

Yʋʋmd 1989 wã, yʋʋmd 12 n tãag zĩ-likr kiuug rasem 16 wã, b tigma tigis-kãseng a tãab soabã. A yãka yam n bool COSATU sullã neb tɩ b naag taab n maan "tʋʋm sẽn pa kaoosd" sẽn na yɩl n zab ne apartheidã, yʋʋm 1989 wã sẽn deng Afirik Dĩngri wã.[7]

Yʋʋmd 1989 tʋʋlg kiuug rasem 26 wã, COSATU, sẽn yaa United Democratic Front la Mass Democratic Movement, sɩngame n na n maan zab ne nin-sabls sẽn pa segd n maan b toorẽ tʋʋm ye.[2]

Soog-m-menga tuumd baase[edit | edit source]

Yʋʋmd 2012 wã, COSATU kongre yãka yam n na n zĩnd dũni gill sendɛkã federasiõ wã pʋgẽ, n kell n yɩ a sull a taab sẽn be Beoog tẽnsẽ wã.

Yʋʋmd 2016 wã, tigis ning sẽn zĩnd Durban wã pʋgẽ, b yãka a Michael Mzwandile Makwayiba, COSATU sull ning sẽn yaa NEHAWU taoor soaba, t'a yɩ dũni koambã federasiõ taoor soaba.

Yʋʋmd 2012 poore, a Cosatu sullã neb wʋsg ra pa le tar a ye ye.[8][9]

tũud-n-taas[edit | edit source]

COSATU sõdgda tʋʋm nins sẽn pʋgdã tɩ b yaa b tũud-n-taas:[10]

Union Abbreviation Founded Membership (2014)[11]
Agricultural Food and Allied Democratic Workers Union AFADWU 2016 N/A
Chemical, Energy, Paper, Printing, Wood and Allied Workers' Union CEPPWAWU 1999 80,331
Communication Workers Union CWU 1999 22,007
Creative Workers Union of South Africa CWUSA 2014 N/A
Democratic Nursing Organisation of South Africa DENOSA 1996 81,319
National Education, Health and Allied Workers' Union NEHAWU 1987 277,317
National Union of Mineworkers NUM 1982 270,649
Police and Prisons Civil Rights Union POPCRU 1989 149,339
Public and Allied Workers Union of South Africa PAWUSA 1967 17,146[12]
South African Commercial, Catering and Allied Workers Union SACCAWU 1975 120,352
Southern African Clothing and Textile Workers Union SACTWU 1989 85,000
South African Democratic Nurses' Union SADNU 1995 8,655[12]
South African Democratic Teachers Union SADTU 1990 253,039
South African Emergency Personnel's Union SAEPU 2006 N/A
South African Medical Association SAMA 1998 8,166
South African Municipal Workers' Union SAMWU 1987 161,490
SASBO – The Finance Union SASBO 1916 66,539
South African Security Forces Union SASFU 1999 N/A
South African Transport and Allied Workers Union SATAWU 2000 152,254

Former affiliates[edit | edit source]

Union Abbreviation Founded Left Reason not affiliated Membership (1985)[13] Membership (1993)[14]
Amalgamated Black Workers' Union ABWU 1984 1986 Merged into TGWU 1,000 N/A
Amalgamated Clothing and Textile Workers' Union of South Africa ACTWUSA 1987 1989 Merged into SACTWU N/A N/A
Brick, Clay and Allied Workers' Union BRICKAWU 1987 Merged into CAWU 748 N/A
Cape Town Municipal Workers' Association CTMWA 1928 1987 Merged into SAMWU 11,097 N/A
Chemical Workers' Industrial Union CWIU 1974 1999 Merged into CEPPWAWU 20,700 41,462
Cleaning Services and Allied Workers' Union CSAWU Merged into TGWU 850 N/A
Commercial and Distributive Workers' Union CDWU 1,600 N/A
Construction and Allied Workers' Union CAWU 1987 2001 Merged into NUM N/A 24,300
Food and Allied Workers Union FAWU 1986 2016 Disaffiliated N/A 121,534
Food and Canning Workers' Union FCWU 1941 1986 Merged into FAWU 26,455 N/A
General and Allied Workers' Union GAWU 1980 1987 Merged into NEHAWU 19,076 N/A
General Workers' Union GWU 1977 1986 Merged into TGWU 20,000 N/A
General Workers' Union of South Africa GWUSA 1981 1987 Dissolved 2,905 N/A
Health and Allied Workers' Union HAWU 1987 Merged into NEHAWU 1,111 N/A
Hotel and Restaurant Workers' Union HARWU 1926 1990 Merged into SACCAWU N/A
Institute of Public Servants IPS N/A N/A
Liberated Metalworkers' Union of South Africa LIMUSA 2015 2021 Merged into NUM N/A N/A
Metal and Allied Workers' Union MAWU 1973 1987 Merged into NUMSA 38,789 N/A
Motor Assembly and Component Workers' Union of South Africa MACWUSA 1982 1987 Merged into NUMSA 3,100 N/A
Municipal Workers' Union of South Africa MWUSA 1982 1987 Merged into SAMWU 9,249 N/A
Musicians Union of South Africa MUSA 1994 2014 Merged into CWUSA N/A N/A
National Automobile and Allied Workers' Union NAAWU 1980 1987 Merged into NUMSA 20,338 N/A
National General Workers' Union of South Africa NGWUSA 1984 6,037 N/A
National Iron, Steel and Metal Workers' Union NISMAWU 1980 1986 Merged into MAWU 976 N/A
National Post Office and Allied Workers' Union NAPAWU 2,163 N/A
National Unemployed Workers Co-ordinating Committee NUWCC 1987 1991 Dissolved N/A N/A
National Union of Metalworkers of South Africa NUMSA 1987 2014 Expelled[15] 100,000 253,796
National Union of Printers and Allied Workers NUPAWO 1984 1987 Merged into PPWAWU N/A
National Union of Textile Workers NUTW 1973 1987 Merged into ACTWUSA 23,241 N/A
Paper, Printing, Wood and Allied Workers' Union PPWAWU 1974 1999 Merged into CEPPWAWU 11,856 37,951
Performing Arts Workers' Equity PAWE 2014 Merged into CWUSA N/A N/A
Post and Telecommunication Workers' Association POTWA 1986 1996 Merged into CWU N/A 23,081
Retail and Allied Workers' Union RAWU 1984 1986 Merged into FAWU 3,830 N/A
South African Agricultural Plantation and Allied Workers Union SAAPAWU 1995 2004 Merged into FAWU N/A N/A
South African Allied Workers' Union SAAWU 1978 1987 Merged into NEHAWU 25,032 N/A
South African Domestic Workers' Association SADWA 1981 1986 Merged into SADWU 4,500 N/A
South African Domestic Workers' Union SADWU 1986 1998 Dissolved N/A 16,172
South African Football Players Union SAFPU 1997 2016 Disaffiliated N/A N/A
South African Mineworkers' Union SAMWU 1983 1987 Dissolved 3,029 N/A
South African Railways and Harbours Union SARHWU 1936 2000 Merged into SATAWU 8,220 41,081
South African Scooter Transport and Allied Workers' Union SASTAWU 1981 1986 Merged into TGWU 4,700 N/A
South African State and Allied Workers' Union SASAWU 2000 2015 Disaffiliated N/A N/A
South African Textile and Allied Workers' Union SATAWU 1984 1988 Merged into GAWU 1,900 N/A
South African Tin Workers' Union SATWU 1937 581 N/A
Sweet, Food and Allied Workers' Union SFAWU 1974 1986 Merged into FAWU 19,596 N/A
Transport and General Workers' Union TGWU 1973 2000 Merged into SATAWU 11,000 38,036
United Mining, Metal and Allied Workers of South Africa UMMAWOSA 1983 1987 Merged into NUMSA 8,335 N/A

Afrika Kibla Metall Raab Tigims Tigimsã digimsg[edit | edit source]

Yʋʋmd 2014 noob kiuug rasem 8 wã, a Irvin Jim sẽn yaa COSATU sull sẽn yaa kãsenga sɛkrɛtɛɛrã,[16] NAMSA, wilgame tɩ b yiisda sull ning sẽn yaa COSATO wã n yaool n yãk n yãk a sẽn na n yãk a soab n yãk a soaba.[15][17] NAMSA ningame tɩ b kɩɩs COSATU rĩungã.[18]

Yʋʋmd 2014 noob kiuug rasem 6 wã, Zu-soabã sẽn yaa Gooteng sẽn be zĩ-zãnga, kɩtame tɩ NUMSA sẽn da rat n maan noor tɩ b pa bool b sẽn na n yãk b sẽn na yɩl n maan bũmb ning fãa wã, b tõdgame. [19]

Yʋʋmd 2014 noob kiuug rasem 10 wã, b wilgame tɩ b sẽn na n yiis NUMSA wã yĩnga, b pa na n kẽes b toog COSATU sullẽ ye. B boolame tɩ b tigim tigis-kãsenga sẽn yaa sõma. [1]

A Jim yeelame tɩ yaa "tʋmdbã raarã sẽn yaa likã". [16]

Goosneema[edit | edit source]

A sẽn yaa a Zeova Kaset rãmbã taoor soaba, a wilgame tɩ b segd n saka b mens ne b taabã.

Baa ne neb kẽer sẽn yaa b zo-rãmba sẽn wilg tɩ b pa segd n bas politikã, neb a taab yeelame tɩ b sẽn yãkd a taab n na n sõng a COSATU wã, b na n paama pãng politik a sẽn na n sõng-a wã yĩnga. [20]

Tʋʋmdã la siglgã taoor lʋɩtb sull[edit | edit source]

Afrika-Nedgã tara HIV/AIDS kibs sẽn yaa kãsenga dũniyã gill zugu, la yʋʋm 2005 wã, b wilgame tɩ neb milyõ 5.5 n tar HIV wã, yaa neb nins sẽn tar-a wã sẽn yaa 12,4%. [21][22] Yʋʋmd 2020 wã, Afrika rɩtg ne zĩn-dʋʋgẽ wã neb milyõ 20.6 n tar HIV.[23]

Sẽn paase, b sẽn da wa n get tɩ b na n tõog n sõng b tẽed-n-taasã tɩ b bãng b sẽn tõe n maan to-to wã, b yeelame tɩ b pa tõe n paam tɩ b paam tɩ b bãng tɩ b naaga b sẽn na n maan to wã ye. A yʋʋmd 1998 wã, b yãka yam n na n sõng tɩ b paam sẽk tɩ b tõog n maan tɩbsgã. A yeelame: "Tõnd sẽn da yaa tʋʋm-tʋmdbã taoor soaba, b ra miime tɩ b sẽn paam tɩbsgã sẽn pa tõe n dɩk tɩbgã yĩnga, b ra kʋʋame".[24]

Baa ne COSATU sẽn da yaa a taab ne ANC wã, a pa zemsd ne goosneema wã ye. A ra ratame tɩ nebã paam tɩ b paam tɩ b yũ ra-kãnga.[25]

A Abahlali baseMjondolo kõo kaset sẽn tar pãng tɩ b teel yʋʋmd 2010 wã sẽn yɩ zãma wã tʋʋm-tʋmdbã mogrã.[26]

nin-buiidu[edit | edit source]

B sẽn yã tɩ b yaa nin-buiidã, b wilgame tɩ b yaa neb sẽn maand b toorẽ la b yaa b sẽn maand b to-to wã. B sẽn yã n yã tɩ b sẽn maan b to-tõe wã yaa b sẽn maan to-to n na n maan to-tõnd n na n wilg b sẽn na n maan bũmb ning n sõng b taabã.

B sẽn da gʋlsd b tagsgã pʋgẽ wã, b ra yetame tɩ "bõn-wẽng sã n maan ned a yembr, yaa wẽng ne neb a taabã fãa".[27]

Zimbabwe[edit | edit source]

Yʋʋmd 2004 zĩn-soaba la yʋʋmd 2005 zĩn-noy kiuugã, COSATU tʋma b sull n tɩ tɩ tɩ ges Zimbabwe tẽnga yɛl sẽn da be be wã sẽn deng Zimbabwe tẽnga pʋga, la b rig-b lame naoor a yiibu.

A COSATU sigla n maand maand maand n maand maand zab ne a sẽn be Harare wã.

Yʋʋmd 2016 wã, COSATU wilgame tɩ b teelda #ThisFlag sẽn maand maand maandbã Zimbabwe, n yeel tɩ "Zanu-PF rĩmã sẽn yaa kãn-kãe ne b bɛɛbã sẽn getã yaa wa sẽn maan yʋʋmd 2005 wã, sẽn boond tɩ Operation Restore Order/Murambatsvina wã".[28]

Palestine tuumd[edit | edit source]

Yʋʋmd 2020 soabã pʋgẽ, COSATU wilgame tɩ b yaa ne Palestini nebã, la b wilgame tɩ b tara sor n na n sõng-b tɩ b tõog n zab ne b sẽn pa tar sor n tõog n zabd ne b sẽn namsd b taabã.[29][30]Yʋʋmd 2021 soabã pʋgẽ, Palestini nebã kɩɩsame tɩ b yãk a Zeova sor n kao bʋʋd yʋʋmd 2021 soabã pʋgẽ. A yeelame tɩ b segd n digda a Zeraad tẽnga neb n yiis b zakẽ.[31]

Israɛll sodaasã zabame n zab Al-Aqsa Masji wã, Ramadan kiuugã sasa, sẽn yaa kiuug sẽn yaa sõng ne Palestini nebã wʋsg yĩnga.

A COSATU kẽnga Etazĩni tẽn-boogã sẽn be Sandton, Johannesburg wã, n wilg tɩ a teelda Palesdẽ nebã. A wilgame tɩ yaa tɩlae tɩ Etazĩni goosneema bãng Palesdɛn soolem sẽn yaa a yembrã la a bãng tɩ Palesdẽn nebã sẽn namsd b nin-tɩrse wã yaa bũmb sẽn ka to ye. [32]

Current officeholders[edit | edit source]

National Office Bearers:[33]

  • President: Zingiswa Losi
  • First Deputy-President: Mike Shingange
  • Second Deputy-President: Louise Thipe
  • Secretary General: Bheki Ntshalintshali
  • Deputy General Secretary: Solly Phetoe
  • Treasurer: Freda Oosthuysen

Provincial Secretaries:[34]

  • Eastern Cape: Xolani Malamlela
  • Free State: Monyatso Mahlatsi
  • Gauteng: Dumisani Dakile
  • KwaZulu-Natal: Edwin Mkhize
  • Limpopo: Gerald Twala
  • Mpumalanga: Thabo Mokoena
  • North West: Job Dliso
  • Northern Cape: Orapeleng Moraladi
  • Western Cape: Melvyn de Bryn

Gese-m-paase[edit | edit source]

Template:Wp/mos/Portal

Karen-m-paase[edit | edit source]

  • Jeremy Baskin, Striking Back: A history of Cosatu, Routledge (September 1991), an account of COSATU's early years from 1985 until the release of Nelson Mandela in 1990

Sebtiisi[edit | edit source]

[[Category:Wp/mos/

  1. 1.0 1.1 1.2 "More unions quit Cosatu's exec body". fin24.com. Retrieved 9 April 2018.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 tinashe (8 December 2011). "Congress of South African Trade Unions (COSATU)". sahistory.org.za. Retrieved 9 April 2018.
  3. South African History Online. "Congress of South African Trade Unions (Cosatu)". sahistory.org.za. Retrieved 15 July 2013.
  4. Cosatu. "Brief History of Cosatu". cosatu.org.za. Archived from the original on 27 June 2018. Retrieved 15 July 2013.
  5. Friedman, Michelle (2010). "The Future is in the Hands of the Workers": A History of Fosatu (PDF). Johannesburg: Mutloatse Heritage Trust. p. 122–124. ISBN 978-09869833-1-3. Retrieved 15 July 2013.
  6. "Directory: South Africa's Independent Unions" (PDF). South African History Online. Retrieved 15 March 2021.
  7. Wren, Christopher S. (17 July 1989). "South African Labor Federation, Defying Pretoria, Calls for Protests". The New York Times. Archived from the original on 19 December 2017. Retrieved 4 November 2021.
  8. [1]
  9. [2]
  10. "Organisational Report on the Federation's Activities Consolidated Departmental and Provincial Reports Towards the COSATU 13th National Congress". COSATU. Retrieved 7 March 2021.
  11. Ashman, Sam (2015). "The Social Crisis of Labour and the Crisis of Labour Politics in South Africa". Revue Tiers Monde. 224 (4): 47. doi:10.3917/rtm.224.0047. S2CID 155766018. Figure is for 2012
  12. 12.0 12.1 Figure is for 2012
  13. Baskin, Jeremy (1991). Striking back: A history of COSATU. London: Verso. p. 55. ISBN 0860913457.
  14. Catchpowle, Lesley (2002). A Case Study of the South African Municipal Workers' Union (SAMWU) in the Western Cape (1992-1997) (PDF). Greenwich: University of Greenwich. Retrieved 18 March 2021.
  15. 15.0 15.1 Hunter, Qaanitah (8 November 2014). "Numsa expelled from Cosatu". Mail & Guardian. Retrieved 9 April 2018.
  16. 16.0 16.1 "Numsa will fight expulsion from Cosatu | the Citizen". Archived from the original on 8 November 2014. Retrieved 8 November 2014.
  17. "Numsa's expulsion from Cosatu 'painful'". news24.com. Retrieved 9 April 2018.
  18. "No fair hearing for Numsa, says Jim". fin24.com. Retrieved 9 April 2018.
  19. "Numsa expulsion: Cosatu meeting to go ahead". fin24.com. Retrieved 9 April 2018.
  20. Zuma slammed as strike builds, The Star, 28 August 2010
  21. "2006 Report on the global AIDS epidemic". UNAIDS. Archived from the original on 12 July 2006. Retrieved 11 July 2006.
  22. "Country profile - South Africa". ILOAIDS. Retrieved 11 July 2006.
  23. Pillay, Yogan; Venter, Francois; Hassan, Fatima (30 March 2022). "What is the use of anti-HIV injections when those who need it most can't use it?". Bhekisisa. Retrieved 30 March 2022.
  24. "Stepping back from the edge" (PDF). UNAIDS. Archived from the original (PDF) on 15 February 2006. Retrieved 11 July 2006.
  25. "South African Union Boss Demands Government Supply Anti-AIDS Drugs". The Body.com. Retrieved 11 July 2006.
  26. Hospitals blocked as South African unions resume massive strikes, Sipho January, Observer, 19 August 2010
  27. "History of COSATU". cosatu.org.za. Archived from the original on 27 June 2018. Retrieved 9 April 2018.
  28. "Cosatu breaks ranks with ANC over Zim protests". News24. Retrieved 30 March 2022.
  29. "COSATU condemns Israel impunity and annexation of Palestinian territories". polity.org.za. Retrieved 30 March 2022.
  30. Lynk, Michael (25 March 2022). "Israel's 55-year occupation of Palestinian Territory is apartheid – UN human rights expert". United Nations Human Rights Office of the High Commissioner. Retrieved 30 March 2022.
  31. "Israeli-Palestinian Conflict". Global Conflict Tracker. Retrieved 30 March 2022.
  32. Ndlovu, Siyanda (18 March 2021). "Cosatu bashes US foreign policy on Palestine, Israeli territories". The Citizen. Retrieved 30 March 2022.
  33. "National Office Bearers". cosatu.org.za. Archived from the original on 10 August 2012. Retrieved 9 April 2018.
  34. "Welcome to the Congress of South African Trade Unions website". cosatu.org.za. Archived from the original on 9 April 2018. Retrieved 9 April 2018.