Wp/mos/Banande

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Banande
banana
Subclass ofberry, tropical and subtropical fruit, fruit Tekre
Coloryellow, green, brown, purple Tekre
Natural product of taxonMusa × paradisiaca, Musa, Musa acuminata, Musa balbisiana, banana tree Tekre
Hashtagbanana Tekre
Unicode character🍌 Tekre

Banande bɩɩ yab-biig yaa tɩɩs sẽn tar sẽkã, la neb tõe n dɩta la me. Tẽns kẽer pʋsẽ, b tõe n boonda banan nins b sẽn dɩkd n dɩtẽ tɩ "plantains", n welg-b ne banan nins b sẽn dɩkd n dɩtẽ wã. Bõn-buudã yaa toor-toore, la b neebã yaa toor-toore, la b yaa kʋɩlse, la b yaa kʋɩlse. Bõn-buudã bɩtame n sigd tɩɩgã zugu. Sẽn kolg rũndã-rũndã wã, b sẽn tõe n wãb sãnem sẽn ka tar bõn-buudã (parthenocarp) fãa yaa sãnem buud a yiibu: Musa acuminata la Musa balbisiana. Bõn-bɩʋʋng wʋsg b sẽn koodã yʋʋr yaa Musa acuminata, Musa balbisiana, la Musa × paradisiaca sẽn yaa Musa acuminata × M. balbisiana wã, tɩ zems ne b genomã sẽn yaa to-to wã. B pa leb n boond-a tɩ Musa sapientum ye.[1]

A Musa buud fãa yita Indomalaya la Ostrali wã, la b tõeeme tɩ b reng n zãmsa-a Guinée-Nouvelle.[1] B kood-b-la tẽns 135 pʋsẽ, [2] sẽn yɩɩd fãa b biisã yĩnga, la sẽn yaa bilf n na yɩl n maan pemsem, rãam sẽn yaa sãnem, la sãnem rãamã, la wa bõn-buudu. Yʋʋmd 2017 wã pʋgẽ, ãnduni wã ne Siini wã n da yaa tẽn-bɛd nins sẽn da yiisd rãamã n yɩɩd dũniyã gill zugu.[3]

Dũniyã gill zugu, ned pa tõe n welg "baane" ne "baane" ye. Sẽn yɩɩd fãa, Amerik la Eropã, "banã" yaa sãnem, la sẽn yaa noog n yɩɩd fãa, sẽn yaa bõn-buud sẽn yaa sõma. Etazĩni, yʋʋm 2019 soabã, banans-kãense, ne b zɩɩmã, yaa biis nins b sẽn dɩt wʋsg n yɩɩdã. 8] Sẽn yaa lebend ne rẽ, b boondda Musa tɩɩs nins sẽn tar biis sẽn yaa kãn-kãe la sẽn tar sɩt n yɩɩd tɩ b boond tɩ "plantain". Tẽns a taab pʋsẽ, wala sẽn be Azi soolmẽ wã, b koodame la b rɩt sãnem buud toor-toore, tɩ rẽ kɩt tɩ b pa tõe n welg sãnem buud toor-toore, la b pa maand rẽ buud-goamã pʋsẽ ye.[4]

B leb n tũnugda ne gom-biig ning sẽn yaa "banana" wa tɩɩs nins sẽn womd biisã yʋ-peellã.[5] Rẽ tõe n kẽe Musa buud a taab me, wala makre, sãnem-pẽnga (Musa coccinea), sãnem-pẽnga (Musa velutina), la Fe'i sãnem-pẽnga. A leb n tõe n goma Ensete buud neb yelle, wala wa lampo (Ensete glaucum) la lampo (Ensete ventricosum) sẽn yaa bõn-vɩɩs sẽn tar yõod wʋsg. Zĩ-kãnga fãa bee sãnem buud a Musaceae pʋgẽ.

B sẽn wilg tɩ b yaa

A sẽn yaa ti-bila

Bãanã tɩɩgã yaa tɩɩg sẽn tar tɩɩs sẽn yaa kãsenga. [1] Bãanã tɩɩgẽ wã sẽn be tẽng zug wã fãa bɩtame ne bũmb b sẽn boond tɩ "grã-gãong". [1] Bãadã yaa nin-tũusds la b yaa gãnd n wõnd tɩɩs. La sẽn wõnd yaa gãagã yaa "pa-tɩrga" bɩ "pa-tõog" ye. Bãanã bɩdda zĩ-bɛd toor-toore, sã n yaa zĩ-bɛdã sẽn tar sãnem sẽn yɩɩd santimɛtɛɛr 60 bɩ fut 2,0 n ta zĩ-bɛda, la sã n yaa sõma n ta zĩiga, b tõe n dɩka-a lame. A tara koom sẽn yaa sõma la a pa tar koom sẽn yaa kãn-kãe ye.[2] Bãanã tɩɩs yaa tɩɩs nins sẽn bɩ tao-tao wã sʋka.

Bãanã tɩɩs vãadã yaa bãnd (petiole) la b tãnd (lamina). A gãagã nugã yaa kãsenga, n lebg gãagã, la gãagã sẽn yaa kãsenga yaa gãagã. Yaa bõn-kãng bal n sõngd tɩ b bɩɩsd bõn-kãng. B sã n wa naan n naan-a, a na n yɩɩ wa b sẽn naan n naan n naanã. Sẽn wa n wa n yaa wa b sẽn da tar b sẽn dat n yãag b mens n paasã, b sã n wa paam n yãag-a, b pa tõe n yãag a to ye. Bãana tɩɩs nins b sẽn bɩɩsdã yaa toor-toore, tɩ b zutã fãa yaa toor-toor ne b buud toor-toorã la b sẽn wubd to-to wã.

Dãm-d-la-la-yã

Wala bõn-vɩɩs nins fãa sẽn be tẽngã zugã, sãn-bɛɛnd nins sẽn tar potasiyɔmã yiisda radioaktivite sẽn yaa bilfã. A yaa potasiyɔm-40 (40K, K-40), sẽn yaa potasiyam izotop a ye. B yãka balãndã sẽn yaa balãnd n kõ-a t'a yɩ zãmsg tʋʋm-teed sẽn na yɩl n zãms nebã sẽn yaa bũmb sẽn yaa toor fasɩ, sẽn yaa bilf K-40 sẽn be ninsaal fãa pʋgẽ la rɩɩb nins sẽn yaa to-to wã pʋgẽ.

K-40 sẽn be banana pʋgẽ wã yiisda bequerel 15 bɩ mikrosevert 0.1 (rɩd-kɛgendã sẽn yaa radioaktivite wã)[1] yaa ligd sẽn pa paasd yĩn-wɩsgrã sẽn yaa to-to wã sẽn yaa sõma wã sẽn paamd sã n dɩka banana wã.

Etymology

B tẽedame tɩ gom-biig ning sẽn yaa "banã" yita Afirik Wɛtgã, tɩ tõe n yaa Wolof ramb goamã gom-biig banaana, la yuura tũ Spanish bɩ Portugees goam n kẽ Angletɛɛr pugẽ.

Sebtiisi[edit | edit source]

  1. 1.0 1.1 1.2 http://www.hort.purdue.edu/newcrop/morton/banana.html#Other%20Uses
  2. 2.0 2.1 https://web.archive.org/web/20111120221956/http://waynesword.palomar.edu/fruitid1.htm
  3. http://www.merriam-webster.com/dictionary/banana?show=0&t=1357340585
  4. https://web.archive.org/web/20070829105533/http://www.apscience.org.au/projects/PBF_02_3/pbf_02_3.htm
  5. https://en.wikipedia.org/wiki/Banana#CITEREFNelsonPloetzKepler2006