Wp/mos/Ashiqs of Azerbaijan

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Ashiqs of Azerbaijan

Wikipedia sẽn yaa sɛb sẽn pa tar yõodã pʋgẽ

Ashiqs of Azerbaijan
music genre
Subclass ofashik Tekre
Country of originAzerbaijan Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00253, https://ich.unesco.org/fr/RL/00253, https://ich.unesco.org/es/RL/00253 Tekre

A Ashiq sẽn yaa Azerbayjɛn nebã me tara yɩɩl sẽn yaa yɩɩl la yɩɩl la b sẽn maand yɩɩl ne b sẽn maandẽ.

A sẽn yaa kobz-kãnga sẽn yaa yɩɩl sẽn tar stringã, a sẽn yaa Azerbaijan Ashiqsã sẽn maand yɩɩlã sõor yaa yɩɩl 200, yɩɩl-kãnga 150 sẽn yaa dastansã, yɩɩl-gʋlsds 2000 la kibar wʋsg.

Yʋʋmd 2009 wã tɛka, Azerbaijan Ashiqsã meebã paama b sẽn boond tɩ "Tãnd sẽn pa tar bũmb ning sẽn tõe n paam ninsaalbã" wã.

Rũndã-rũndã, gom-biis nins sẽn tar sõssã pʋgẽ, gom-biig ning sẽn yaa Ashiq wã võor yaa "ned sẽn nong a to", la a yita Arab ne Pɛrs buud-gomdã pʋgẽ. Kibsa-rãmbã kẽer wilgame tɩ Ashiq yaa Kaʋkaas la tẽns nins sẽn pẽ-a wã nin-gʋlsd-n-gʋlsda. Sẽn paas a yɩɩl a meng yɩɩlẽ, a Ashiq me tara yɩɩl sẽn yaa nin-bãmba la nin-buiidã yɩɩl. [1]

Kibsa[edit | edit source]

B sẽn sɩng n sɩng[edit | edit source]

Sẽn yɩɩd fãa, b yãta a Dede Korkut sebrã sẽn be yʋʋm kob-gĩnd 14-15 wã pʋgẽ. A pʋgẽ, b yãega Oghuz Turks nin-buiidã sẽn yaa nin-buiidã.

Sẽn sɩng ne yʋʋm kob-gĩnd 16 soabã, Azerbeizand Ashiq wã yaa buud-gomdã, b sẽn boond tɩ buud-gomd ning b sẽn tarã, la b sẽn maand yɩɩl nins sẽn be kãadem, kibs la b maandẽ wã naaba. [2] Yʋʋm kob-gĩnd 20 soabã pʋgẽ, b ra maand yɩɩl wʋsg ne tigimsã, radio wã la televiziõ wã.

Soviet Wakat (1930-1991)[edit | edit source]

Yʋʋmd 1930 wã tɛka, Azerbeizand nebã sẽn maand a Ashiq wã, wa USSR tẽnsẽ wã nebã fãa, ra pa getẽ ye.[3][4] Soviet sull sẽn da get artã yell sõma wã, a Zeova Kaset rãmbã sẽn da maand bũmb ning n kɩt tɩ b tõog n maan bũmb ning sẽn yaa sõma wã, b ra pa tõe n maan bũmb a to ye. Yʋʋmd 1938 wã, Azerbaijan Ashiq-rãmbã kongr pipi n zĩnd n yiis a zab-rãmb wʋsgo. B maana a Ashiq rãmbã tẽn-digimse, b paas b tʋʋm-kãsemse lekollã pʋgẽ, la b kibs b yʋʋm-vẽkrã ka Azerbajdzãn SSSR wã bal ye, la a Zeova Kaset rãmbã sẽn be a Zɛrzi soolmẽ wã la Armenid soolmẽ wã me, sẽn yaa A Ashig Alasgar rogmã.

Rũndã-rũndã yel-bũndã la dũniyã gill zugu (1991- masã)[edit | edit source]

Rũndã-rũndã, Azerbaijan tẽnga pʋgẽ, b pʋɩta Ashiq-dãmb nins sẽn yaa profesõonã pʋɩta pʋɩta: Ashiq sẽn maand yɩɩl la Ashiq zab-gʋlsdb. A Ashiq sẽn maand yɩɩlã, baa b sẽn yaa kibarã zabdbã, b pa maand yɩɩl ye. B sẽn tar b toor-toorã la b sẽn mi b sẽn tõe n bãngẽ wã yĩnga, b maanda toor-toore, la b toeemda b zab-kʋdgã la b lagem-n-taarã pʋgẽ, sẽn yɩɩd fãa b sẽn gomd b sẽn maandẽ wã. [5]

A Ashiq zab-gʋlsdbã me ra maand yɩɩl n gomd b sẽn maandã. Azerbaijan nebã ra boond-b lame tɩ Ustad, sẽn yit Perzẽ wã n lebg tɩ "soaba". A Ashiig zab-gʋlsdb tara b meng lekoll sẽn zãmsd b karen-biisã a Ashiig bõn-naandsã. A Ashiig zab-gʋlsdb sẽn yaa nin-bãmba, b sʋka: Gurbani, Aziq Abbas sẽn yit Tufargan, Xst Qasim (Hasta Gasym), Aziq Valeh, Ashig Alasgar, la neb a taab wʋsgo. B pa yɩ a Ashig poezi wã bal ye, b maana pãn-tusdg wʋsg ne Azerbaijan sɛb nins b sẽn gʋlsã me. [6]

A Azeriyaa sẽn yaa nin-buiidã sʋka, yaa a Zulfiyya, a Nemet Qasimli, a Ahliman, a Adalat, a Ali Tovuzly, a Kamandar, a Ali Khanlar.[7] A Zalimkhan Yagub sẽn da yaa Azerbaijan tẽnga taoor soab n tãag yʋʋm 2015 wã me ra yaa nin-buiidã sẽn nong-a wʋsgo.

Zeova Kaset rãmbã sẽn paam tɩ Azerbaijan lebg Sooviɛr Sooviɛr soolmẽ wã poore, a Zeova Kaset rãmbã ra tʋmd n moondẽ n paasd Azerbaijan nebã buud-gomdã dũniyã gill zugu. B sẽn da maand woto wã, b ra getame tɩ b na n maana yɩɩl n na n sõng-b tɩ b tõog n maan yɩɩl n wilg b sẽn tõe n maan bũmb ninsã.

Yʋʋmd 2009 wã tɛka, Azerbeizand Ashiq neb sõor sẽn be dũniyã gill zugã sõor yɩɩ 3000. [8][9]

D sẽn na n tʋmã[edit | edit source]

A Azerbɛdjɛn soolmẽ wã, a Ashigã sẽn maand yɩɩl to-to wã yaa toor ne a sẽn maandẽ. Wala makre, a Ashig fãa sẽn makd Ganja, Kalbajar, Gazakh, Tovuz la Borchali soolmã nebã pa yembr ye. A kelgdame tɩ b minimã yaa toor fasɩ. Naoor wʋsgo, b sã n wa maand a Ashig yɩɩl, b tũuda balaban-tʋʋmd soab la b tigim-n-tɩrsã, la b getame tɩ Ashig yɩɩllã yaa Azeri saz. [10] A Ashigs sẽn yaa naanegã tõe n yɩɩ toor-toorã:

  • Usta-Ashiqs: Nebã zabd a ye, "Usta Ashough (Ashiq-maastere) gʋlsda zab-gʋlsdã la a zab-gʋlgã, n naan yɩɩl, n yɩɩl la b yɩɩl sazã yĩnga, la b yɩɩlã yɩɩl sẽn naag ne dansã.
  • Ashiq-instrumentalist: Tʋʋm-kãngã pʋgẽ, b na n yɩɩla Ashiq sẽn yaa nin-bãmba, n yɩɩl la b yɩɩl saz, la wakat ninga b na n kiime.
  • A Ashiq-narrators kẽer yɩɩlda b toorẽ bɩ b tũud-b ne saz bɩ duduk-soab sẽn wa n yɩɩl n kẽnd a pʋga.

A Zeova Kaset rãmbã sẽn be Azerbaijiani wã[edit | edit source]

A Asziik poezi wã buud-goam nins sẽn yaa kãseng n be Azerbeidzɛnd soolmẽ wã yaa goshma, dastan, la ustadnameh, la b zʋgdã sẽn yaa gerayli, divani, la tajnis. [11]

Goshma[edit | edit source]

Goshma yaa Ashig nebã bẽndã buud sẽn yaa to-to wã. Goshma pʋgẽ, sõor sẽn yaa a yembr tõe n ta a ye. Goshma meng wã me pʋga pʋ-peels a wãn, wala Gozallama, sẽn yaa buud sẽn wilgd ninsaal goama sẽn yaa sõma la sẽn pẽgd ninsaal goama; Kochaklama, sẽn yaa bũmb ning sẽn kɩt tɩ b waoogd nin-tũudbã wall nin-tõndbã; Tashlama, sẽn ya buud sẽn ningd sor n ningd nebã yel-wẽnã; la Agyt, sẽn yaa kibay yɩɩl.[12]

Dastan[edit | edit source]

Dastan (Pars: داستان "wãn-kãnga" [13]) yaa buud sẽn pa be Waasẽ wã koe-moonegã pʋgẽ bal ye, la yaa Gɛrkẽ wã koe -moonegã me (b sẽn tar n tar n be nin-buiidã koe-mooneg pʋgẽ). Dãsã pʋgẽ, ashiqs gomda tʋʋm-kãsemse, nonglem kibarã, wall yɛl sẽn zĩnd pĩnd wẽndẽ. B sẽn da tar taab ne taab n paas b sẽn da tar b taab ne taab wã yaa gom-bi-pugli la gom-biis sẽn yaa gom-zug la gom-zug sẽn yaa gomd a ye.[14][15]

Ustadnameh[edit | edit source]

Yaa yɩɩn-rãmb la zãms-rãmbã n kɩt tɩ b lebg nin-tɩrsã. [16][17]

Neb nins sẽn da maand yɩɩl wʋsg[edit | edit source]

Neb nins sẽn yaa ned kam fãa[edit | edit source]

Pag ne pag[edit | edit source]

  • Ashiq Peri
  • Zeynab Zarbaly gyzy

Rõnd sẽn yaa rao[edit | edit source]

Ashig Alasgar is one of the most highly regarded poet of Azeri folk songs

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://www.ubrus.org/dictionary-units/?id=46247
  2. http://www.tourism-review.com/travel-tourism-magazine-azerbaijan-the-ashiq-art-article1360
  3. https://web.archive.org/web/20110706130913/http://www.ekspress.az/2010/11/06/get=25421
  4. http://uzeyir.musigi-dunya.az/az/article27.html
  5. https://web.archive.org/web/20110719010854/http://www.azmaison.fr/cgi-bin/maison/index.cgi?language=2;section=4;section2=5
  6. http://www.tourism.az/?menu=5&submenu=47&lang=eng
  7. https://web.archive.org/web/20110719010854/http://www.azmaison.fr/cgi-bin/maison/index.cgi?language=2;section=4;section2=5
  8. http://www.tourism-review.com/travel-tourism-magazine-azerbaijan-the-ashiq-art-article1360
  9. http://www.unesco.org/culture/ich/index.php?RL=00253
  10. http://www.azerbaijan.az/portal/Culture/Music/music_02_a.html
  11. http://www.tourism.az/?menu=5&submenu=47&lang=eng
  12. http://www.kultur.gov.tr/RU/belge/5-2421/2421.html
  13. https://archive.today/20120707181633/http://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/philologic/getobject.pl?c.2:1:5495.steingass
  14. http://www.aab.az/index_eng.php
  15. https://web.archive.org/web/20110206203431/http://e-library.musigi-dunya.az/page38.html
  16. https://web.archive.org/web/20110206203431/http://e-library.musigi-dunya.az/page38.html
  17. http://www.anl.az/down/meqale/xalqcebhesi/xalqcebhesi_noyabr2009/95287.htm

Zems-n-taase[edit | edit source]

  • Article by Anna Oldfeld Senarslan, University of Wisconsin, Conference on Music in the world of Islam, 2007 Archived 2011-10-01 at the Wayback Machine
  • Azerbaijani Ashiq sẽn maand to-to wã