Wp/mos/Alençon lace

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Alençon lace
Alençon lace
Subclass ofneedle lace Tekre
Inception1717 Tekre
Country of originKingdom of France, France Tekre
Location of creationAlençon Tekre
Intangible cultural heritage statusNational Inventory of Intangible Cultural Heritage in France, Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/00438, https://ich.unesco.org/fr/RL/00438, https://ich.unesco.org/es/RL/00438 Tekre

Alençon lace (UK: /ˈælənsɒn, æˈlɒ̃sɒ̃/,[1] US: /əˈlɛnsɒn, -sən/) yaa point d'Alençon (French: [pwɛ̃ dalɑ̃sɔ̃]) sẽn yaa lace sẽn tar bĩis sẽn yit Alençon, Fãrens. Wakat ninga, b boond-a lame tɩ "pãntã rĩm-poaka". B sẽn sɩng n maand laas Alençon yʋʋmd 1600 soabã pʋgẽ wã, a Jean-Baptiste Colbert sẽn da yaa Louis XIV naaba, n lugl Royal Workshop tẽngã pʋgẽ n na n maan laas sẽn yaa wa Venetian-rãmbã yʋʋmd 1665 wã, kɩtame tɩ tẽn-kãng tʋʋm-noor paas tao-tao. Yaa sẽn na yɩl tɩ b tõog n kɩt tɩ goosneema wã pa le teeg tẽn-zẽmsã sẽn da tar ligd wʋsgã ye. A Marthe La Perrière n toeeme, tɩ Alençon lebg wa a sẽn da minim n maandẽ wã yʋʋmd 1675 soabã sẽnese, a Colbert sẽn da so a tʋʋmdã poore. B sẽn da maand-a wã ra yaa wa b sẽn na n maan-a ne zũnd-zũnd sẽn be zũnd-zũndẽ, la b na n ning-a-la zĩ-zãrsẽ. A ra tara zũnd-zũnd sẽn be zũnd-zãrsẽ, la zĩ-zũnd sẽn be zũnd-zãrsẽ.[2]

Kʋdemdã[edit | edit source]

Alençon needle lace (1760-1775), MoMu-collection, Antwerp

Baa ne b sẽn da pa le baood laase wã wʋsg Frans Revolusyonã poore, b leb n paama b sẽn da nong-a to-to wã Frans Rĩung a yiib-n-soabã sasa. A Marie-Azélie Guérin Martin,[3] yaa a St. A Thérèse[4] sẽn yit Lisieux ra yaa pag sẽn da maand gãndg Alençon. A Bamba Müller sẽn yaa Maharaja Duleep Singh pagã ra yera fuug sẽn tar Alençon sẽn kẽed a pʋg-peendã a kãadmã sasa, Alexandria, Egypt yʋʋmd 1864. Alençon lace wã sẽn da be wã, b ra pa le tõe n tall-a ye, bala, yʋʋm kob-gĩnd a 19 soabã saabẽ wã, toeeng n zĩnd futã wɛɛngẽ, la b wa ne masĩn sẽn da tõe n maan lace wã, tɩ ligd me ra paoodẽ.

B sẽn da tʋmd ne nug n maand laasã ra ket n yaa bilf bala, la karmelitã saam-bi-pogsã sẽn da be Alençonã ra ket n tʋmda tʋʋm-kãngã. Yʋʋmd 1976 wã, b lugla tẽn-gãongã pʋgẽ tɩ b boond tɩ National Lace Workshop sẽn na yɩl n kɩt tɩ b tõog n maan laas-kãnga. Yaa sẽn na yɩl n wilg b sẽn maand laas to-to wã la b sẽn maand-a to-to wã n be Musée des Beaux Arts et de la Dentelle wã sẽn be galʋ-tẽngã pʋgẽ wã, tɩ b sẽn maand-a to-to wã me pa be ne Workshop wã ye. Yaa yʋʋmd fãa rasem kẽer bal la b tõe n tɩ ges tigimsã.

A Unesco wilgame t'a sẽn maan-a wã yaa bũmb sẽn pa wõnd a taab ye, la a paas-a lame t'a yaa bũmb b sẽn boond tɩ " Patrimoine culturel immatériel de l'humanité "[5] yʋʋmd 2010 yʋʋm-noy kiuugã.

Ges-y me[edit | edit source]

  • Alençon
  • Lace
    • Brussels lace
    • Flanders lace
  • List of fabric names
  • Normandy

Biiblã sẽn gomd bũmb ninsã[edit | edit source]

  • Despierres, Gérasime Bonnaire (1987). Alençon lace. Aberdeen: Aberdeen University Press. p. 207. ISBN 978-0-08-034512-3.
  • Duval, Louis (1883). Documents pour servir à l'histoire de la fabrication du point d'Alençon (in French). Alençon: E. Renaut-de Broise. p. 108.

Dẽn-kãsems[edit | edit source]

Sebtiise[edit | edit source]

  1. http://www.lexico.com/definition/Alen%C3%A7on
  2. https://www.jeanleader.net/collection/alencon.html
  3. https://web.archive.org/web/20140315142650/http://www.louiszeliemartin-alencon.com/eng/the-message/z%C3%A9lie-s-life/
  4. https://web.archive.org/web/20140315143024/http://www.louiszeliemartin-alencon.com/eng/the-message/the-life-of-st-th%C3%A9r%C3%A8se/
  5. http://www.unesco.org/new/en/media-services/single-view/news/forty_six_new_elements_added_to_representative_list_of_the_intangible_cultural_heritage/