Wp/mos/Accra

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mos
Wp > mos > Accra
Accra
city, port settlement, big city, capital city
Part ofGhanaian Coastal Plain Tekre
Native labelNkran Tekre
DemonymAccran, Accréen, Accréenne Tekre
Official languageEnglish Tekre
CountryGhana Tekre
Capital ofGhana, Greater Accra Region, Gold Coast Colony Tekre
Located in the administrative territorial entityGreater Accra Region Tekre
Located in time zoneUTC±00:00, Greenwich Mean Time Tekre
Located in or next to body of waterGulf of Guinea Tekre
Coordinate location5°32′0″N 0°13′0″W Tekre
Office held by head of governmentMayor of Accra Tekre
Head of governmentMohammed Adjei Sowah Tekre
ReplacesCape Coast Tekre
Official websitehttps://ama.gov.gh Tekre
Time of earliest written record15. century Tekre
Local dialing code0302, 0302 Tekre
Category for the view of the itemCategory:Views of Accra Tekre
Category for mapsCategory:Maps of Accra Tekre
Map

Accra (/əˈkrɑː/; Ga: Ga bɩ Gaga; Twi: Nkran; Dagbani: Ankara) yaa Gana tẽnga la tẽnga sẽn yaa kãseng n yɩɩdã, sẽn be Guinee mogrã sẽn be zĩ-wʋʋʋng n be zĩ-kãsengã zug. [1] [2] Yʋʋmd 2021 wã sõssã pʋgẽ, a Akra tẽnga pʋga sẽn yaa km 2,04, a tara neb 284,124, la a sẽn yaa kãsenga sẽn yaa akra soolmã sẽn yaa km 3,245, a tara neb 5,455,692.[1] Sẽn yɩɩd fãa, b boond tɩ "Accra" tɩ "Accre Metropolitan District" sẽn da be yʋʋm 2008 soabã sẽn deng n ta yʋʋm 2000 wã. A sẽn da tar zĩiga yaa km2 77.0.[1] Sẽn sɩng ne rẽ, b pʋɩ-a lame n naan pʋɩ-tẽnga: tẽnga pʋga pʋga pʋɩ-sʋka pʋɩ-bɛd 12 (sẽn be zĩigã yaa km 179.0), la tẽnga pʋga sẽn yaa km 20.4 wã. Yaa tẽnga pʋɩ-kãsengã pʋɩ-pʋʋga pʋɩ sẽn paam tẽnga pʋɩ. [1] Tẽnga sẽn yaa km2 199.4 wã sõor yaa 1,782,150 yʋʋm 2021 soabã, la yaa Gana tẽnga pʋga, la tẽnga pʋga sẽn yaa Akra tẽnga tigisgã pʋga (20.4 km2) sẽn yaa tẽnga pʋga.

B sẽn naan naan tɩ b naag n zĩnd n zĩnd n gũbg Burkĩna Burkĩna Faso Fort James, Dutch Fort Crêvecoeur (Ussher Fort), la Dani Fort Christiansborg n boond tɩ Jamestown, Usshertown la Christiansborg, b sẽn maan woto wã, b naan n maan a Akra Burkĩna soolmã tẽn-bil sẽn yaa Zĩig-n-bilã tẽn-tẽngã yʋʋm 1877 n tãag 1957 wã, la a lebg tẽn-kãsenga. Tẽnga me me me me sẽn yaa tẽn-kãnga me sẽn yaa tẽng sẽn yaa tẽnsa sẽn yaa tẽnsoor sẽn yaa sigr 19 soabã n tãag tẽn-kãense. [1] mos_Latnmos_Latnmos_Latn be be A Akra yaa Akra tẽnga tẽnga tẽnga sẽn yaa tẽnga sẽn yaa tẽn-kãsemse la tẽnga sẽn yaa tẽng sẽn yaa tẽnga taoor soaba. Yʋʋmd 2020 soabã pʋgẽ, Globalization and World Cities Research Network (Globalization ne World Cities) sẽn get bũmb ning sẽn be Akkra tẽngã zugu, n wilg tɩ tẽn-kãng yaa tẽn-bɛda sẽn tar pãng n paasd dũniyã gill zugu. [1]