Wp/mos/Acacus Mountains
Country | Libya ![]() |
---|---|
Located in the administrative territorial entity | Ghat District ![]() |
Mountain range | Hoggar Mountains ![]() |
Coordinate location | 24°50′0″N 10°20′0″E ![]() |
Significant event | list of World Heritage in Danger ![]() |
Heritage designation | UNESCO World Heritage Site ![]() |
World Heritage criteria | World Heritage selection criterion (iii) ![]() |

Yita Wikipedia, encyclopedia zaalem'a
Acacus Mountains (Moore: Acacus Tãn-bedre)[edit | edit source]
Acacus tãn-bɛda bɩ Tadrart Akakus (ãnglindi: Acacus Mountains) naandã tãms toalenga Ghat Saka (Ghat District) pʋge tẽn-kʋɩre bɩ bĩisr zĩiga sẽn be Lybia nen-taoor baobgo sẽne, sahara pʋsʋk n wã. B bee Lybia pʋge, Ghat tẽnga yaanga, n dõnege rɩtg baobgo rɩk-n kẽng Algeria tẽnga toaag sẽne, kilometr ramba koabga (62 mi)(Ãnglindi: 100 kilometres). Ziiga tara kʋdemd pĩisi bũmb ramb wʋsgo bi naande a zugu balem-tɩɩse.[1]
Sebr bugsi[edit | edit source]
Kʋdemde Kibare[edit | edit source]
- Gom-biiga kʋdemde Kibare (Ãnglindi: Etymology)
- Pĩisi bãngre (Ãnglindi Rock Art)
- Bĩis-kaam bɩ bĩisim siribdu (Ãnglindi: Milk lipids)
Kʋdemde Kibare[edit | edit source]
Gom-biiga kʋdemde Kibare[edit | edit source]
Tadrart yaa "tãn-bedre" pogre seb-pidsdim Berber goam pʋge.
Rock Art (Pĩisi bãngre)[edit | edit source]
Ziiga tara yʋ-sõngo t'a pĩis'a bãngra yĩnga la b paas'a la UNESCO Ãndũni Faado 1985 yʋʋmda pʋge (World Heritage) tɩ lakrɛ ramba sẽn yaa yel-bɛda yĩnga. Lakrɛ bũmb ramba nademr yita 12,000 BCE hal nɩ 100 CE n wʋlgri ziiga rog-n-miki n'a halhaal toeengo.[2][1]
bõn-bãna nɩ lakrɛ yel-soalma sẽn yaa we-rũmsi wa tilyã-rãmba, wobdo, yʋgma, nɩ naneoondo ramb rẽnda, la ninsaalb nɩ wed-kõbdo rẽnd bee mɩ. Fot-rãmba bee mɩ n wʋlgr neb beoog-beoog fãa yel-maanesem, wala neb n yɩɩnde bɩ n saoode[3]
Bĩis-kaam bɩ bĩisim sɩribdu (Milk lipids)[edit | edit source]
Tadrart n leb n yaa sitã gãnegre n kõ kʋdgẽ bĩisim sɩribdu pʋkri sẽn yi cerami zugu. Daarenga vɛɛsgo bɩ gesgo wʋlgame tɩ bĩis-kaama yita 7,500 BP.
Sãoongo (Vandalism and destruction) sẽn yɩ hal 1969[edit | edit source]
Muammar Gaddafi naama sasa sẽn yɩ 1969 hal nɩ 2011, Department of Antiquities wã da paama naagre yoogo. Yɩɩ hal 2005 la petrol-kãre baoobo tẽng-n-ligdri pʋge bas tɩ pĩisi bãngre tʋʋma lebg yel-pakr ne-ba. Tẽng rigingu tʋʋma manto dãmba la b tar baod petrol-kãre kiigri tẽnga. Tʋʋm bãmb sãamda pĩisi bɩ kug sẽn pẽnege ba n t table nɩns sẽn zãad Tadrart Acacus pĩisa bãngre bũmb rãmba.
Kʋdemde bɩ Kʋdgo teedo zaeeb wa n ta zãntgo. Yellã yɩɩ yel-yaalga, tɩ lebg pakre hal tɩ UNESCO wa leok'a. B wʋlga ãndũni fãa t b bãng Libya archaeology tʋʋmd nɩ b rog-n-miki faado, la b yẽege Libya ramb t b rãamd maaneg tɩ wagda n zaeed b faado la malgre-rãmb sãamda.
Yʋʋmd 2012 sasa, a Gaddafi kʋʋm poore, UNESCO bao ligidi wa dollars tus-kẽemde bɩ milyõ 2.26 n naam pãng n zãms neba. Neba zãmseg tʋʋma da yaa UNESCO sẽn tũ Libya nɩ Italy rãmb gofneema. Libya tara UNESCO Ãndũni Faado zĩisa taab'a naase n paas Tadrart Acacus n wã: Cyrene, Leptis Magna, Sabratha nɩ Ghadames. UNESCO sagla mɩ tɩ b tilg tẽng-sʋka Ghat bɩ Uweynat zakẽ wã n tar n zãmsr neb nins sẽn nan get la b kolle bɩ n gũ soolem'a....
UNESCO State of Conservation (SOC) toagsga bɩ maaneg hal yʋʋma 2011, 2012, tɩ ta 2013 wilgdã mɩ n kõ kibaya tɩ wala pĩisa zĩis piiga ka kongd bɩ b paama sãoong sẽn pa yĩudgu n yit hal yʋʋmd 2009 tʋʋl-nif kiuugu sasa. Wa n maaname tɩ arzɛka nins sẽn yaa Ãndũni Faado Zĩiga (World Heritage Site) dẽnda nɩ b arzɛka toaaga bãngre lebg yel-pakr bɩɩ n be zʋmm-tɩ-zʋmm ne-ba. Dẽ wã basa mɩ t tʋʋma arzɛka laog zãabo n t rɩk n gẽdge tẽng pʋgẽ neba sẽn pa maan zems-n-taar ne b rog-n-miki yellã võorẽ kɩ t ãndũni faado ziiga sãoong wã ket n be. Sẽn paase, zabd-n-taare tẽnga pʋge yit hal yʋʋmd 2011 taasa sãoong wʋsgo.
Yʋʋmd 2013 Sig-noy kiuugu pʋge, UNESCO bãng-kãag soaba ramba tʋga sore n t magse bɩ n saage Tadrart Acacus ziiga nug-gãaga la b sed ne b taab tʋʋm-gãnegdg sẽn na n tõog n kolle bɩ n kɩlme n leb-n zã rog-n-miki nɩ halaal yɛla sẽn ka to kada.
Yʋʋmd 2014 tʋʋl-nif kiuugu rasem piig la a naase daare, b da kõ sãamdba yiib kibare, nins sẽn bẽegr bɩ n võdgde b mẽng yʋʋya kug-kʋdga zugu nɩ yalemd nɩ kõgre la nins sẽn tar tɩɩm bɩ tɩto n yẽesd bɩ n yɩɩsd pĩisa bɩ kuga naande-ramba. Tʋʋl-nif kiuugu rasem pisi daare, 2014 pʋge, fãrende toagsda bãn-zẽnga, Jacques-Marie Bourget paam n deeg'a kibare bɩ koɛɛga Ghat tẽng pʋge kibay kɩta, Aziz Al-Hachi nẽngẽ tɩ neb nins n sãamd UNESCO Pĩisi Bãngre Tʋʋma Tadrart Acacus sẽn yaa Ãndũni Faado Ziiga nɩ zãya la sẽdge pẽes-biisi.
Tẽn-baoosgo Kibare (Ãnglindi: Geography)[edit | edit source]
Tadrart Acacus ziiga tara ween-vɩʋʋg tekr wʋsgo. B tara bĩis tãnse sẽn gʋlsem yaa to-to, b le tara yɩgre kug-golme, kug-bɛd nɩ tãng-zug wilinga, n lebg tar kʋl-vagdo sẽn yaa zulung bɩ vũnung wʋsgo. Ziiga ween-vɩʋʋg teedo yaals la Afzejare nɩ Tin Khlega kug-golma. Ba ne tẽnga yaa tẽn-kʋɩɩre nɩ zĩ-pɛɛla, b mɩ le tara tɩ-bĩm-bĩm, wala Calotropis procera sẽn yaa tɩɩm tɩɩg. Tãn-bɛda zug mɩ tara ko-bundeg ramb nɩ bulsi wʋsgo.
Leb-n-ges-y[edit | edit source]
- List of Stone Age Art Kugri Yʋʋm sõore bãngre sõdgr sebre
- Uan Muhuggiag
Gʋlsgo[edit | edit source]
- UNESCO World Heritage Centre. "UNESCO Fact Sheet." Whc.unesco.org. Retrieved 2013-12-09.
- Jabel Acacus Map and Guide, (Map) (1st ed.). 1:100,000, inset 1:400,000. Tourist and cave art information. Cartography by EWP. EWP. 2006. ISBN 0-906227-93-3 Archived from the original on 2015-04-27. Retrieved 2008-04-20.
- Acacus Rock Art Photo Gallery. Ewpnet.com. Archived from the original on 2013-06-01. Retrieved 2013-12-09.
- Gifford-Gonzalez, Diane (2013). "Animal Genetics and African Archaeology: Why It Matters". African Archaeological Review. 30: 1–20. doi:10.1007/s10437-013-9130-7.
- Bohannon, John (10 February 2005). "In the Valley of Life, Oil is Death to the Art of a Lost Civilization". The Guardian.
- Little, Tom (23 December 2013), Libyan archaeologists look to the future with new training, Libyan Herald, retrieved 5 May 2014
- UNESCO training to combat the looting of Libyan antiquities, Libyan Herald, 25 September 2013, retrieved 5 May 2014
- State of Conservation (SOC): Rock-Art Sites of Tadrart Acacus, 2011, retrieved 4 May 2014
- UNESCO organizes training course for conservation and restoration of Libyan Artefacts, United Nations, 2013, retrieved 5 May 2014
- Grira, Sarra (14 April 2014), Graffiti defaces prehistoric rock art in Libya, Observers: France 24, retrieved 5 May 2014
- Libye : Les salafistes wahhabites libyens détruisent un site de 12.000 ans d'âge, Algeria, 29 April 2014
- Bourget, Jacques-Marie (2014-04-20), Libye, 12 000 ans effacés au white spirit, Mondafrique, retrieved 2014-05-04
Taoore kaorengo[edit | edit source]
- Di Lernia, Savino e Zampetti, Daniela (eds.) (2008) La Memoria dell'Arte. Le pitture rupestri dell'Acacus tra passato e futuro, Florence, All'Insegna del Giglio;
- Minozzi S., Manzi G., Ricci F., di Lernia S., and Borgognini Tarli S.M. (2003) "Nonalimentary tooth use in prehistory: an Example from Early Holocene in Central Sahara (Uan Muhuggiag, Tadrart Acacus, Libya)" American Journal of Physical Anthropology 120: pp. 225–232; doi:10.1002/ajpa.10161
- Mattingly, D. (2000) "Twelve thousand years of human adaptation in Fezzan (Libyan Sahara)" in G. Barker, Graeme and Gilbertson, D.D. (eds) The Archaeology of Drylands: Living at the Margin London, Routledge, pp. 160–79;
- Cremaschi, Mauro and Di Lernia, Savino (1999) "Holocene Climatic Changes and Cultural Dynamics in the Libyan Sahara" African Archaeological Review 16(4): pp. 211–238; doi:10.1023/A:1021609623737
- Cremaschi, Mauro; Di Lernia, Savino; and Garcea, Elena A. A. (1998) "Some Insights on the Aterian in the Libyan Sahara: Chronology, Environment, and Archaeology" African Archaeological Review 15(4): pp. 261–286; doi:10.1023/A:1021620531489
- Cremaschi, Mauro and Di Lernia, Savino (eds., 1998) Wadi Teshuinat: Palaeoenvironment and Prehistory in South-western Fezzan (Libyan Sahara) Florence, All'Insegna del Giglio;
- Wasylikowa, K. (1992) "Holocene flora of the Tadrart Acacus area, SW Libya, based on plant macrofossils from Uan Muhuggiag and Ti-n-Torha Two Caves archaeological sites" Origini 16: pp. 125–159;
- Mori, F., (1960) Arte Preistorica del Sahara Libico Rome, De Luca;
- Mori, F., (1965) Tadrart Acacus, Turin, Einaudi;
- Mercuri AM (2008) Plant exploitation and ethnopalynological evidence from the Wadi Teshuinat area (Tadrart Acacus, Libyan Sahara). Journal of Archaeological Science 35: 1619-1642; doi:10.1016/j.jas.2007.11.003
- Mercuri AM (2008) Human influence, plant landscape evolution and climate inferences from the archaeobotanical records of the Wadi Teshuinat area (Libyan Sahara). Journal of Arid Environments 72: 1950-1967. doi:10.1016/j.jaridenv.2008.04.008
Kɛɛng tõkre[edit | edit source]
- UNESCO Fact Sheet
- Italian-Libyan Archaeological Mission in the Acacus and Messak
- Natural Arches of the Akakus Plateau
Acacus Mountain[edit | edit source]
Acacus Mountains ya tãnga m'be bĩisra pugin m'be Ghat District, Libya nen-taoore,sahara wã ziig ning.A be yaang ni Ghat galʋ tẽnga pugin,Libya, la a be rɩtgo baobgo ni Algeria toaaga,n na ta kilometr kobga 100km (62mi).Zĩiga tara pĩiga n tar bũmb naande a zugu
Sebtiise[edit | edit source]
- ↑ 1.0 1.1 UNESCO World Heritage Centre. "UNESCO Fact Sheet". Whc.unesco.org. Retrieved 2013-12-09.
- ↑ Jebel Acacus Map and Guide (Map) (1st ed.). 1:100,000, inset 1:400,000. Tourist and cave art information. Cartography by EWP. EWP. 2006. ISBN 0-906227-93-3. Archived from the original on 2015-04-27. Retrieved 2008-04-20.
- ↑ "Acacus Rock Art Photo Gallery". Ewpnet.com. Archived from the original on 2013-06-01. Retrieved 2013-12-09.