Jump to content

Wp/mjx/Google

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mjx
Wp > mjx > Google

Google do mit́ṭaṅ Amerika reaḱ Multinational Technology Kompany kana. Noa do Google mente ge dhạrti ren hoṛ ko ṭhen jạsti oprom akana, menkhan noa kompany renaḱ purạ ńutum do huyuḱ kana Google LLC (Google Limited Liability Company). Noa company do internet duniyạ re ạḍi jạsti ńutum e hameṭ akada. Google do ayaḱ sendra engine lagit́ tege jạstiy oprom akana. Noa kompany do online advertisement, search engine, cloud computing, software ar hardware sãote mobile application teyar noṅkanaḱ kạmihora koy sapṛawa. Noa do Amerika renaḱ maraṅ 5-goṭaṅ tot-tho projukti (information technology) ko̱mpani mud re mit́ṭaṅ. Google sãote arhõ 5-goṭaṅ maraṅ ko̱mpani koaḱ ńutum do hoyoḱ kana Amazon, Facebook, Apple ar Microsoft.

Google do 1998 sal renaḱ September cando re Larry Page ar Sergey Brin ńutuman barea Computer saṇesiyạ ren PhD pạṭhuạ Kalifornia renaḱ Stanford University re paṛhaḱ okte kin teyar let́a. Akin banahoṛ te 14% leka share kin hameṭ let́a ar 56% stockholder koaḱ daṛe kin ńam let́a supervoting stock talate. Kalifornia khon Oktober 22, 2002 hilo̱ḱ Delware re nawa katet́ thapon ho̱y lena. Ona tayom august 19, 2004 sal re mit́ṭaṅ IPO (Initial Public Offer) ńamlente Google do California renaḱ Mountain View (nitaḱ headquarters Googleplex) re icạṛ lena.

Nagam[edit | edit source]

1996 salere Stanford University rin barea acet Larry Page ar Sorjiben mesa kate Google kin ehoṕ let́ tahẽn. Kalifornia renaḱ menlo park menaḱ mit́ gateaḱ garage re 7 September 1998 salere Google kompany ko teyar ehoṕ let́ tahẽn. 1999 Februari Kalifornia renaḱ Palo Alto ńutuman ṭhão te kompany ko ucạṛ let́ tahẽn noa renaḱ mit́ serma tayom te Googleplex ńutuman ṭhãw te ko ucạṛ let́ tahẽn Agost 10 2015 khon do Sundar Picai Google rinić CEO lekate menayajay ar subidhaeḍheṭaj eḍbheṭaj jeget re Google renaḱ ạḍi maraṅ ṭhãw ge menaḱa 2011 sale renaḱ joto arjaw khon 69% do eḍbheṭaj khon ge heć lena pante subidha sãote Google ajaḱ eḍbheṭaj subidha hõy ehoṕ akat́a. Jahã re do linklikhisạbte hoṛ kạwḍiy ńama Google renaḱ noa eḍbheṭaj subidha do oktoboyos ar posõd lekatey seṭerahoṛ ṭhen Google Analytics do website ren mạlik ko website renaḱ traffic babod tey baḍay oco koa. Onka ge Google Eḍwarḍ lekan lekan ṭhaw re eḍbheṭaj uduḱ re goṛoy ema koa. Google sẽdra Googlesẽdra renaḱ oṛaḱ sahṭa teheńaḱ jug re Google sẽdra jontor koroṛ koroṛ hoṛ e goṛowako kana2009 sale Google kemskor daray te tunkhi len sutur khon baḍay lena ci Google do jeget renaḱ joto khon maraṅ sedra ińjin kana mente. Google teheń poṭoṕ puthi ko ạkhriń rehõy laha akana Google buk ńutuman subidha daray te potoṕ bepar re amajon lekan kompạni laka ajhõy laha idiḱ kana nitoḱ Google renaḱ sẽdra jontor re aṛaṅ koṭabvoice typinglekan hahaṛa anaḱ subidha menaḱa phorcun patham lekate Google 2007, 2008 ar 2018 salere ko kompạni remaḱ puylu ṭhãw mạn e ńam let́ tahẽn ona sãote 2009 ar 2010 re do punaḱ ṭhaw re tahẽ kanay. Kạmiya 2013 sale renaḱ hisạb lekate Google re 47756 hoṛ kạmiyạ ko tahẽkana Googleona mạd khon 10000 hoṛ do sopṭoyar ińjiniyạr ko taheGooglekanaGoogle2007 ar 2008 ayma maraṅ ạmạli Google bagi kate ko sen len tahẽn. Google 2011 sale re Larry Page Google rinić CEO benão len tahẽnGoogle kạmiyạ ko sarhaw lạgit́ te Google unku 20% okto do mon kusikạmi lạgit́ dawema koa

Sạkhyạt[edit | edit source]

Internet seba ar bebhariyạ ilekṭronik bahre re Google renaḱ eṭaḱ kạmi re Quantum Computing (saykemo̱r), nijeraḱ gaḍa (waymo, maṛaṅ Google nijeraḱ gaḍa projekṭ), smarṭ siṭi (sayiḍwak lebs), ar ṭranspormeṭor moḍel (Google ḍipmayĩḍ) selet́ menaḱa. Google ar yuṭyub jeget re barya joto khon bạṛti ńeloḱ kan website kana. Google do maraṅ sarc injin, mep ar nawayigeson eplikeson, imel probhayḍor, ophis suyiṭ, bhiḍiyo̱ sariṅ pleṭphorm, phoṭo ar kloḍ sṭo̱reć probhayḍor, mobail opreṭiṅ sisṭem, web braujar, em. El. Phremokwark ar ayi. Bhi. Es. Warcul asisṭanṭ probhayḍor hõ kana. Joto khon maraṅ marks reaḱ tạlkạ re Google do dosar re menaḱa. Ar punya re do inṭarbrãḍ menaḱa. Noa do ạḍi gan kritik e ńam akada jemon praybheṭ kusiyan, ṭeks ebhiwensan, sensorsip, sarc niyuṭraliṭi, anṭiṭrosṭ ar noa renaḱ montri pot́ renaḱ bebhar.

Nagam[edit | edit source]

Etohoṕ serma 2003 re lari Page ar sarje brin Google do 1996 serma reaḱ januwari cãdo re lari Page ar sergi brin aḱ mit́ saṇes projekṭ lekate ehoṕ lena, oka okto re unku do kelipho̱rniya reaḱ sṭenḍarph yunibharsiṭi re PhD paṛhawet́ ko tahẽ kana. 2011 re, Google do puylu re midṭạṅ roboṭiks keriyor e benao let́a noa keriyor re midṭạṅ baṅ sorkari roboṭiks keriyor e benao let́a ar 2006 re wilo̱ garej ko benao let́a jokhon konbhensonal sarc injin do sahṭa re cet́ lekate sarc ạṛạ ko ńeloḱa ona ko lekha kate sarc injin ko rayiṅ eda, unku do mit́ napay sisṭom renaḱ thiyori teyar keda jahã do website ko tala re menaḱ sạgạy ko enalis eda. Noa do mit́ website renaḱ lạktiyan lekate baḍayoḱa, jahã do noa website renaḱ sahṭa renaḱ lekha ar ona sahṭa renaḱ muṇut lekate menaḱa. Page do hasan ṭhen ajaḱ eneć e sodor ket́a, jahãe do Pageaḱ eneć ko purạw lạgit́ ko̱ḍ ol e etohoṕ ket́a. Page ar brin do nawa search engine "bekrub" ńutum te ko ńutum keda, cedaḱ se noa sisṭem do mit́ sayiṭ renaḱ lạktiyaḱ baḍay lạgit́ beklink ko cekaḱa. Hasan ar elan sṭernemborg do peć ar brin hotete Google reaḱ uthnạw re ạḍi muṇut lekate ko baḍay akada. Rajib Moṭwani ar ṭeri wino̱graḍ tayom te Page ar brin sãote projekṭ renaḱ puylu pepor ol let́a, jahã re Pageroṅk ar Google sarc injin renaḱ etohoṕ pro̱ṭayp renaḱ baḍay let́a, jahã do 1998 sale re sapṛaw lena. Hekṭor garsiya-mo̱lina ar jeph ulman hõ noa projekṭ re selediyạ lekate ko ńutum akada. 1996 sale re robin li hotete benao akan mit́ soman sahṭa-rank ar sayiṭ-sko̱riṅ elgoriṭom khon Pagerãk do idi lena. Larry Pagerãk renaḱ Pagerãk peṭenṭ re li haḱ maṛaṅ rankḍeks peṭenṭ renaḱ siṭeṭ selet́ menaḱa. Li tayom te cin renaḱ sarc injin beydu benao let́a. Mucạt́ re, unku do Google ńutum te ko ńutum ket́a. Sarc ĩjin renaḱ ńutum do Google ạṛạ renaḱ ol ciki bhegar tahẽ kana, mit́ ạḍi maraṅ el ol akana 1010 (100 joro tayom), noa renaḱ menet do huyuḱ kana je search engine do ạḍi maraṅ inphormeson e em lạgit́ te benao akana. 1998 re Google reaḱ ho̱mpeć Google renaḱ olciki oṛaḱ sahṭa re midṭạṅ geyan ḍijayin tahẽ kana cedaḱ se kompạni rinić muslạ koaḱ do html re ạḍi kom ge baḍay tahẽ kana, jahã do weṕ sahṭa ko ḍijayin lạgit́ bebharoḱ kan markep pạrsi kana. Google do etohoṕ re ẽḍi bhekṭolsheym, son maykrosisṭoms rinić são-sopohodiyạ khon 1998 sal re 10,000 dollar renaḱ investment te phõḍ akana. Noa etohoṕ investment do phonḍ ko bebhar daṛeyaḱ lạgit́ kompạni re seledoḱ renaḱ mit́ lahanti lekate kạmi let́a. Page ar brin do puylu re ḍebiḍ ceriton ṭhen khon goṛoy hataw let́ tahẽn cedaḱ se uni do sṭanpho̱rḍ re midṭạṅ ophis tahẽ kana ar unku do uni ren esṭarṭapṭ ekspres menaḱ taya mente ko baḍay tahẽn, uni do netar ge uni são te benao akan graniṭ sisṭoms kompạni do sisko̱ ṭhen 220 miliyon dollar rey lagaw let́ tahẽn. David do peć ar brin ar ajaḱ graniṭ são-soponar enḍi bhekṭolsheym são mit́ gãwta benao let́a. David aḱ oṛaḱ palo̱ alṭo̱ re maṛaṅ 8 ṭaṛaṅ re galmaraw huy len tahẽn ar ona do keṭeć huyuḱ kan tahẽn cedaḱ se enḍi aḱ ar mit́ galmaraw tahẽ kana sisko̱ re, jahã re uni nitoḱ kạmi hora tayom, 9 ṭaṛaṅ re. Andy do website renaḱ mit́ ḍemo̱ kusiyaḱa, jahãe uni ńelet́ tahẽn, ar ona tayom cek hataw lạgit́ ajaḱ kar rey ruwa. Ḍebhiḍ ceriṭon hõ 250,000 f investment tey selet́ lena. 1998 sale re Google do barya eṅgel insṭorsṭ khon sohot́ ńam let́a. Jemon ḍaṭ kom rinić phunurgạliyạ jeph bijos ar enejiyạ Ram Sriram. Page ar brin do puylu re Sriram, jahãe do mit́ bhencur kepiṭelisṭ tahẽ kana, phenḍiṅ ar kawunsil lạgit́ te uni salaḱ ko ropoṛ let́ tahẽn, ar Sriram do Februari 1998 re Google re 250,000 dollar e sodor let́ tahẽn. Sriram do bijos e baḍayet́ tahẽn cedaḱ se amemoson do joṅgli kin hataw let́ tahẽn, jahã re Sriram do president e tahẽ kana. Sriram ge bejos ṭhen Google reaḱ kathay sodor let́ tahẽn. Bijos do Sriram aḱ Google rinić phonḍar ko ńel lạgit́ e rạskạ let́a ar Sriram aćaḱ investment em tayom 6 cãdo tayom unku do bijos ar ać ayo̱ baba do bey eriya re bokeson re ko tahẽ kana. Google aḱ etohoṕ phanḍiṅ rõḍ pạhil khon ge sorkari lekate thapon akana, menkhan ameman ren ceo lekate bijos aḱ ṭhãw do Page ar brin aḱ rõḍ e bạṛti lạgit́ ar uniyaḱ investment e parsal lạgit́ tege tahẽ kana nuku etohoṕ insṭars, gãwta ar gharõj tala khon Google 1000 dollar hataw let́a, jahã do menlo̱ park, Kalifornia re nokoaḱ etohoṕ so̱p e benao let́a. Stanford ren PhD paṛhawić kreyg silbhorsṭayin do puylu kạmiyạ lekatey kạmi let́a. 1998 sal renaḱ mucạt́ khon 1999 sal renaḱ etohoṕ dhạbić eṭaḱ eṭaḱ kom eneć em tayom, 7 jun 1999 re 25 miliyon dollar renaḱ mit́ nawa phenḍiṅ rawunḍ renaḱ onol e sodor let́a, jahã re klaynor parkins ar sikwoya kepiṭal eman maraṅ inbhesṭor ko tahẽ kana. Banar phorm do etohoṕ re Google re jõkha te investment lạgit́ te rạskạy tahẽ kana, cedaḱ se joto ge nijeraḱ kompạni re mit́ maraṅ prosekṭ renaḱ konṭrol dohoy lạgit́ ko kusiyaḱ kan tahẽn. Menkhan larri ar sorge do banaraḱ investment ko hataw re kurumuṭu let́a. Banar wencar kompani ge Google reaḱ maraṅ daṛe re akoaḱ daw hataw kate ar wencar kompani re konṭakṭ tahẽ kan ro̱n konbey ar Ram Sriram aḱ miḍiyaṭi te Google re 12. 5 miliyon dollar investment reko selet́ let́a.