Jump to content

Wp/mjx/Covid-19 pandemic

From Wikimedia Incubator
< Wp‎ | mjx
Wp > mjx > Covid-19 pandemic

Covid-19 pandemic reaḱ etohoṕ do mit́ nawa lekan korona ńutuman virus hotete 2019 serma reaḱ ḍisembor cando reaḱ tala mala ko re cin disom reaḱ Wuhan naṅgraha re korona virus te hoṛ ko jạbṛi kate etohoṕ lena. Ayma hoṛ begor oje te nimoniya ńam ket́ kowa, jạbṛi akan hoṛ ko mud re ḍher hoṛ ge huwan naṅgraha reaḱ si-phuḍ bajar hako ạkhriń koko tahẽ kana, metaḱ me eṭaḱ jiwet́ janawar koko ạkhrińet́ ko tahẽkana. Cin disom ren saṇesiyạ ko taynom te, korona virus ńutaman nawa jiw piliń jeleka- 2019-ncov ńam urum ket́ kowa, ar nowa ńutum ko emat́ kowa. Nuku nawa virus re kom te kom say kaṛa 70% unku jiw piliń ren jhaṛa tet́ ge ko ńam ena; okoy do sors korona virus re ko ńamog. Jạbṛi akan hoṛ ko biḍạw urum ko lạgit́ mit́ṭen khas clinical PCR. Biniḍạw reaḱ utnạw sãwte ayma ajar reaḱ pusṭạw baḍayena, jạbṛi akan hoṛ ko mud re ḍher hoṛ ge sidhạ sidhạ bajar sãw sạga, y tahẽkan takowa ar unku hoṛ ko ren hõ virus reaḱ baḍay ńamena okoy ko do sidhạ bajar sãw joṛaw bako tahẽkan. Nit hạbić te pusṭạw baṅ baḍay ńam akan je nuku virus do sors korona leka ạḍi bạṛti ko botorana se baṅ.

Cinhạ ko ar lokhyoṇ ko[edit | edit source]

COVID-19 ajar ńam akade hoṛ ṭhen tina.ḱ lokhyoṇ kodo ńeloḱ gea ar tina.ḱ gan do baṅ ge, enhõ ńam akade hoṛ ruwa., khug-mãda, nika.s re eṭkeṭoṇe ar hoṛmo ti-jãga lãga ge bujha.way. Ajar ko̱nṭro̱l ar daparam (Centers for Disease Control and Prevention) gãwta do jorurikaṛin lokhyoṇ koy lisṭi dohoya. Nika.s re eṭkeṭoṇe, koṛam ha.su/jolaw, hoṭhat baṅ hudis daṛe, mẽdha ar luṭi lil roṅ eman lokhyoṇ ko ńelen khan logon tikcha. La.git́ dhyan em la.kti kana. Nowa ajar ba.ṛti idi lenkhan hoṛ bay roṛ daṛeyaḱa,nika.s hataw re a.ḍi kosṭo a.yka.wa ar gur daṛeyaḱ geay. Nowa lokhyoṇ jeget hoṛmon-sãwar gãwta (WHO) 2 khon 10 din ar ajar ko̱nṭrho̱l ar daparam (CDC), USA 2 khon 14 din bhitir re nowa ajar ńeloḱa mente la.y akadakin. Enhõnowa lohyoṇ ńeloḱ do pray 5 din baṅkhan 27 din hõ huy daṛeyaḱa. Ajar ńam akat́ ko mũdre tina.ḱ gan do rẽgej-oreć hoṛko huy daṛeyaḱa, jahãy kodo hastal re pojiṭib baṅ ńam lenkhan ruwa.ṛ kakowako. Onate khõdrõdiya. Ko ajar ńam akat́ hoṛ ṭhen khon pharak ńoḱ re tahẽn la.gin men eda ko ar nowa ajar ṭekaw daram la.gin unru uo̱gi ko letaṛ nojor re doho sãw tikcha hõ lạktiyạ.

Oje (Cause)[edit | edit source]

Mit́ ṭhet́ khon ucạṛ[edit | edit source]

A video discussing the basic reproduction number and case fatality rate in the context of the pandemic.

Cet́ lekare nowa ucạṛoḱ kana ona renaḱ ṭhạwkạ katha do nit dhạbić hõ paṛhaw cạlu akana. Warlḍ helth o̱rganayheson ar do yunayṭeḍ sṭeṭs phor ḍijić ko̱nṭro̱la lạy lekate muṛ rup te khuḱ ar sahet́ tuluć ĩlis te en:respiratory droplets respireṭo̱ri ḍropleṭ jahã ko metaḱ kana ona daray te nowa mit́ hoṛ ṭhet́ khon ar mit́ hoṛ ṭhet́ ucạṛoḱa. Men ako nowa ajar khuḱ ạchim okto hoṛ sur supur ko tahẽ len khan ucạṛoḱa. Sur supur men lekhan do 1 khon 2 miṭor (3-6 phuṭ) bon men eda ona khạtir jahãy hoṛ ko ko ruwạḱ kana unku ṭhet́ khon 1 miṭor ar baṅ 3 phuṭ sahare tahen lạkti kana. Jahãyaḱ hoṛmo re COVID-19 tahena ar uni saheday ar baṅ khuḱay unjohoḱ ona ḍropleṭ unjohoḱ sirjạw gea. Nowa bhayros te bạṛić akan ṭhãw jokhon mit́ hoṛ e joṭet́ eda ar ona tayom ać ajaḱ med-haw e joṭet́ eda en rehõ nowa bhayros pasnaw gea. Mit́ hoṛ sur renaḱ jahan jinis re ar baṅ jahã ṭhãw re ge nowa ḍropleṭ ńur len khan ar ona ṭhãw ar baṅ jinis jahãy hoṛ ge joṭeday, ar uni hoṛ ajaḱ met́ mu ar baṅ mocay joṭet́ re hõ COVID-19 pasnaw gea. Met́ haw set́ te nowa ucạṛoḱ gean ikhạ risk do ạḍi kom gea. Jahãtire nowa hoṛṭhet́ lokhyoṇ ge ńeloḱa un johoḱ ge bạṛti bis-ana, ikhan lokhyoṇ ńel ńamoḱ laha rehõ ucạṛoḱ gea, un johoḱ nowa renaḱ bipod do kom gea. Lạy eday oka oka ṭhãw ar guṭ kore do alga te ar ạḍi keṭeć te nowa bhayros pasnaw kana. Yuro̱piyon senṭor phor ḍijić pribhenson enḍ konṭro̱l menay nowa ḍropleṭ khạtir nawa ajar ucạṛoḱ kana ikhạn teheń 23 marc 2020 dhạbij mohamạri ajar renaḱ gean renaḱ ṭhạwka khobor do bạnuḱ ạnić je tinạḱ lage ar tinạḱ jiwit́ te nowa bhayros mit́ ṭhet́ kho̱n ar mit́ hoṛ ṭhet́ ucạṛoḱa. Eṭaḱ ko̱ro̱na bhayrosko sãw SARS-cov-2 bhayros hoy re ar baṅ eṭaḱ ot re tinạḱ keṭej-a ona tulạ jokha ganoḱ gea. Mit́ poṛhon e lạya SARS-cov-2 (COVID-19) jokhon ḍropleṭ tuluć e goḱ hoco a ar jokhon khuḱ ạchim johoḱ e aṛaḱ eya unjohoḱ nowa bhayros ar mit́ hoṛ ṭhet́ ucạṛoḱ lạgit́ jiwit́ ge tahenkanay, hoy re pe ghanṭa gan jiwit́ tahen kana. Ako SARS-cov-2 plasṭik sṭil kopor ar karḍ bo̱rḍ cetan reko biḍạw let́a, onḍe ko ńel keda bhayros ucạṛoḱ lạgit́ plasṭik ar sṭil re pe mahã karḍ bo̱rḍ re mit́ din ar kopor re pun ghanṭa tahena. Ikhạn okto bhayros e tahena otre tinaḱ lolo (Temperature) ar alawed (Humidity) tahena ona hisạṕ te bodoloḱa. Nowa bhayros abo sahet́ bon idiyet́ judi co hoy rehõ tinạḱ pe ghanṭa do jiyạṛ ge tahen kana. Jahã ṭhãw SARS-cov-2 te bis akana ar baṅ bạṛić akana ona tinạḱ gan kạmi hora te nasenaḱ pharca ganoḱ gea jemon (mit́ miniṭ binạ daḱa sṭil te sodor elkhan), sãw 62–71% ethanol, 50-100% iso-pro̱pano̱l, 0.1% sodium hypo-chlorite, 0.5% hydrogen peroxide ar 0.2–7.5% pro̱bhiḍo̱n-iodine; benjalko̱niyom ar klo̱reksḍaayin gluko̱neṭ do unạḱ bay kạmiya.

Jiw piliń saṇes (Virology)[edit | edit source]

Sahedre ạḍi sokto ar sạrdi ạḍigan ajar loksoṇ coronavirus 2 (SARS-cov-2) Novel Corona virus kanay jahã do cin renaḱ uhan re puylu dhaw pe hoṛ sehet́ ajar rugi ṭhet́ nimoniya ajar sãw len tahẽt́ onku ṭhet́ khon ko̱ro̱na rugi ko ekla ledeya. novel SARS-cov-2 bhayros renaḱ guṇ ko̱ro̱na bhayros leka prokruti rege sirjạwa. Muṛ SARS-Cov sãw SARS-cov-2 ạḍi mit́ gea ar sur supur gea. Nowa ko mena nowa bhayros renaḱ muṛut do junoṭik kana. Jeneṭik kõdrot́ bicạriya ko sodor akada jin lekate ko̱ro̱na bhayros do Betacoronavirus bhayros ar soṕ jenos sarbeko̱bhiros -(lineage B) ar barduṛuj koro̱na bhayros sãw topol menaḱa. Nowa renaḱ pura. Jeno̱m 96% barduṛuj ko̱ro̱nabhayros sampul (batcov ratg13) sãw guṇ re mesaḱ kana. Ar hõ phebruwari 2020 cin rin kõdrõdiyạ ko baḍay ńam keda, mit́ṭaṅ amino̱ esiḍᱽ bad katet́ en:pangolins:pango̱lins ar mạnmiyaḱ reko ńe kedako 92% geneṭil jinis pango̱lin ko̱ro̱na bhayros ar SARS-cov-2 mit́ gea. Noḍe khon baḍayoḱ kana pango̱lins je nowa bhayros inṭermiḍiyeṭ ho̱sṭ doy baṅ kana.

Diagnosis[edit | edit source]

Bayral biḍạw (Viral testing)

Gunạn (Imaging)

Daparam (Prevention)[edit | edit source]

Ajar reaḱ papasnaw daparam lạgit́ rạṛhạy ạri leka te apan parcha pạrchi tahen hõ lạkti kana, ti kin abog pạrchạ, apnar aḱ bis pạrchạ ti te met́ kin, mũ, moca eman joṭet́ khon sahaṛ re tahen, khuḱ se ạchim okte tisu kagoj bon bebhar ma ar ona ṭisu kagoj sidhạ ḍasbin rebo giḍi kaḱa |okoy ko nit hạbić te jạbṛi daṛeyaḱa ko, unku do sarjikel mask (moca ṭoparag) horoḱ ko nehor ocoḱ kana. Ajar jạbṛi khon bańcawoḱ lạgit́ sãwtari sapạṅgiń hõ ạḍi lạkti menaḱ akada.

Ayma disom ren sorkar ge eṭaḱ disom se eṭaḱ ṭoṭha ko te bin jos daṛan do ko mana akada se baṅ daṛan reaḱ solha ko em akana |cedaḱ se nuku korona virus do duniyạ reaḱ maraṅ hĩs re ko pasnaw ena, mimit́ koca kore ko tiyoḱ keda. Nowa kaṭha reaḱ menet do nowa huyuḱ kana je, nuku virus do noṅkan jauga ko re hõ ko pasnawena oka jayga ren hoṛ do eṭaḱ jayga bako daṇa baṛa akad.

Ti abogog[edit | edit source]

Ajar baṅ pasnawoḱ lạgit́ ti nay napay te aboḱ sapha reaḱ solha ko emogoḱ kana. CDC aḱ solha leka te jemon joto kom re hõ 20 ṭipić hạbić ti sạbun teko sasawoḱ ar daḱ teko ạruṕ saphaḱ ma, asokay te raca te se ṭạnḍi te khon ruwạṛ kate se tin okte re ti mạylạ ge ńel urumoḱa. Jom laha re ar nu hoṭor, khuḱ ar ạchim tayom te.

Sãhẽt́ eman kore phạrca phạrci (Respiratory hygiene)

Diswạ sạpạgiń (Social distancing)

Nagam[edit | edit source]

Rugi sun ạṛạ mit́ ruwạ renaḱ puylu dhaw momla renaḱ galoc lạgit́ te kạmi huy akana. Ayma gan siddonto huy idiḱ kana ar rugi sun momla renaḱ utnạw oka khon heć daṛeyaḱa. Uponyas koro̱na virus renaḱ maṛaṅ baḍay momla renaḱ khojaw cayna renaḱ hubey renaḱ huwan re 1 ḍisembor 2019 hiloḱ dohṛa sen ruwạṛ lena. Tayom te mit́ opusṭ ran khon baḍay ńam ena je ehoṕ koro̱na virus renaḱ sikar re mit́ 55 serma ren hoṛ e tahẽḱ kana jahãy 17 nowembor 2019 hiloḱ ruwạ saṕ ledeyay. Dosar cãdo bhitri te, hubey re koro̱na virus renaḱ momla renaḱ elel bạy ńoḱ say ren mit́ joṛ baṛhaw ena, januwori 2020 re ạḍi lage te baṛhaw khon maṛaṅ 31 ḍisembor 2019 hiloḱ koro̱na virus do baṅ baḍay kate nimoniya mamla renaḱ karon te hubey prãt renaḱ rajdhani wuhan re helth ḍeparṭmẽt ko khobor at́ ko tahena. Mit́ pãja lekate ṭrigor lạgit́ nõwa bạṛti huwon sohor siphuḍ holsel haṭ ghon joṛaw tahẽḱ kana, jahã do jiwet́ janwa ko akriṅ et́ ko tahena; noṅka ge baḍay ńamoḱ kana je virus re mit́ juneṭik utnaw menaḱas. Etohoṕ coron okte mamla renaḱ elel amdaj te sara saṛhe eyay mahã re bar gabaṇ huy akana. Usạra ar tala januwori 2020 re, virus ayma cayna prãt re chạryaw ena. Jahã do nãwa serma renaḱ bolon re goṛo huy akana. Wuhan ṭransporṭ hob ar asol do rel inṭorcẽj huy sãw, ar soṅkromoṇ usạra te sanam disom re cạryạw ena. Huwon mit́ gạṛi ko hijuḱ senoḱ ṭhãw ar asol do rel inṭorcenj huy sãw ar so̱ṅkro̱ṇo̱n ạḍi logon ge jeget disom re chạryạw ena. 20 januwori hilog, cin do mit́ mahã re amdaj te 140 ṭaḱ gan mamla rejisṭor akana.


Disom hotete mit́ logeridom peymana re menaḱ ploṭ momla

Gharońj re dayik (Domestic responses)[edit | edit source]

Urop re mahamari khạtir te seṅgen ṭoṭha renaḱ ayma disom aṛaḱ awajdahi ko renaḱ mana baron huy akana ar sima renaḱ gobol ko thapon akada. Jạtiyạri riyekson re soṅrodh ar korphyu lekan roktham renaḱ upay ko selet́ menaḱa.

Cin disom[edit | edit source]

Nãwa virus renaḱ karon te ruwạ te paṛaw akan puylu hoṛaḱ baḍay do wuhan sohor re 1 ḍisembor 2019 re baḍay ena.

Etom koriya[edit | edit source]

Korona bhayros do dạkhin koriya re cin khonaḱ 20 januwari 2020 hiloḱ heć ena. 20 phebruwari te do noḍe korona ajariyạ aḍi gan ko bạṛti ena.

42 jhoṇ bhokto cin reaḱ uhan khonaḱ daygu ko heć lena jahãy do nõwa ajar ko ạgu tara leḱa mente baḍayoḱ kana. 22 phebruwari 2020 haạbić te 9,336 bhokto khonaḱ 1,261 jhoṇaḱ do (13%) lochna sodor lena.

Dạkhin koriya do 23 phebruwari 2020 hiloḱ ạḍi jur sontor e ghosoṇa keḱa. 28 phebruwari 2020 redo noḍe 2,000 khonaḱ bạṛti korona bhayros ajar reko baṛaw ena. 29 phebruwari tege kobhiḍ-19 ajar re paṛaw akan hoṛaḱ el 3,150 seṭer ena. Jokhon noḍen ko sipahi korona bhuwạṇi (bhayros) ńam ket́ kowa dạkhin koriya sorkar joto sipạhi ekla re tahẽn lạgit́ e nehõr ket́ kowa. Uḍạṕ gạḍi ren kạmiyạ kohõ korona bhayros ńam ket́ ko khan ạḍi gan udạḱ gạḍi bạtil ena.